Att anpassa elevernas lärmiljö så att den fungerar för så många som möjligt är enutmaning i skolvardagen. Variationen av elever i dagens skola gör att det iblandbehövs lika många anpassningar som det finns elever i klassen. Går det att anpassaundervisningen så att den kan möta elevers olika behov i skolan och samtidigt varaen tillgänglig vuxen? I ett lokalt utvecklingsprojekt tog vår skola sig an utmaningenoch såg det som en möjlighet att förändra och förbättra sättet att arbeta medeleverna.Att anpassa lärmiljön för elever i behov av särskilt stöd – enflexibel undervisningsgrupp växer framBakgrundLärares dilemma avseende individanpassning av undervisning beskrivs av Boo (2024) som ettspänningsfält mellan ideal och verklighet, där det gäller att hitta en balans mellan läraresprestation och den tid de har till förfogande i förhållande till klasstorlek. Forsell (2020) belyser i sinavhandling hur skolan kan möta och lyfta elever som känner att de misslyckats i klassrummetgenom att göra skolan till en mer attraktiv plats att vara på. Genom att förändra skolmiljön ocherbjuda en väg tillbaka genom undervisning i en mindre grupp kan eleven öka sin närvaro i skolan(Forsell, 2020). Samspelet mellan eleven och den sociala, pedagogiska, och fysiska lärmiljön äravgörande för elevers hälsa och lärande enligt SPSM:s tillgänglighetsmodell (SPSM, 2024).Elever behöver känna sig sedda och lyssnade på av vuxna, men de behöver också uppleva en trygggemenskap med andra elever. Edin (2024) undersöker i sin studie förutsättningarför lärande ispecialpedagogiska verksamheter. Studien visar att elevers lärande påverkas av den socialakontexten. Det kan innebära att en placering i särskilda undervisningsgrupper, som kan leda till enkänsla av stigmatisering, ändå kan vara det som krävs för måluppfyllelse (Edin, 2024). EnligtSkolverket (2014) beskrivs särskilda undervisningsgrupper som en stödåtgärd som kan varanödvändig för att tillgodose elevers särskilda behov. En särskild undervisningsgrupp ska erbjudaspecifik kompetens, lugnare miljö och mer lärarstöd men att få eleven att återgå till ordinarieundervisningsgrupp ska vara målet (Skolverket, 2014). Westerberg (2023) belyser i sin avhandling hur viktigt det är att elevens mående är centralt när enliten undervisningsgrupp övervägs. Saknar eleven en känsla av tillhörighet i den ordinarie klassenkan en mindre grupp fungera som en möjlig vändpunkt och en brygga tillbaka. Det primära måletför elever som placeras i en undervisningsgrupp är att de ska uppleva en känsla av tillhörighet ochatt få ingå i ett sammanhang. Den psykiska hälsan går alltså före skolans kunskapsmål ochmåluppfyllelse.ULF-projektet Tillgängliga lärmiljöer, som denna text handlar om, pågick under två år ochskedde i samarbete mellan mellanstadielärare i tre olika kommuner och forskare vid Linköpingsuniversitet. Projektgruppen bestodsåledes av tre forskare med kompetens inom områdena socialarelationer och delaktighet i skola och fridshem samt medforskande mellanstadielärare från sex 1 / 7