Children's contemporary reading and media habits highlight the need for in-depth encounters with children´s literature in primary school reading instruction. The purpose is to contribute knowledge about teacher-led dialogic reading aloud to highlight and discuss the potential of both teaching formats and children’s literature in relation to shared reading. The research questions focus on teacher-led dialogic reading aloud in terms of organization, resources, communication, and student participation, as well as literary discussions. The research questions also concern teachers’ perceptions and motivations. The study draws on different theoretical approaches to reading, including envisionment building and text movability, metacognitive reading strategies, and various forms of reading. The methodology includes focused observations of four second-grade teachers. In addition to the aforementioned theoretical perspectives, the analytical framework includes factors related to teaching organization and communication. Additionally, semi-structured interviews with the teachers were conducted and analysed through qualitative content analysis. The analysis reveals that teacher-led reading aloud primarily occurs in whole-class settings, characterized by monologue and recitation, with limited dialogue/discussion. Digital projection of written text and visual illustrations plays a central role. The literary discussions are characterized by didactic choices involving metacognitive reading strategies and plot-oriented forms of reading. The observations and statements demonstrate teaching that navigates a tension between skills-oriented reading instruction and content-oriented literature teaching. This does not imply contradiction but highlights the importance of conscious and complex didactic choices regarding children’s literature and teaching as prerequisites for in-depth literature discussions.

Barns samtida läs- och medievanor motiverar fördjupade möten med barnlitteratur i skolans tidiga läsundervisning. Syftet är att bidra med kunskap om lärarledd dialogisk högläsning för att synliggöra och diskutera undervisningsformers såväl som barnlitteraturens möjliga potential vad gäller gemensam läsning. Forskningsfrågorna fokuserar på den lärarledda dialogiska högläsningen i termer av organisation, resurser, kommunikativ utformning och elevers deltagande. Forskningsfrågorna berör också vilka samtal om barnlitteraturen som möjliggörs och lärarnas uppfattningar och motiv. Teoretiskt baseras studien på olika perspektiv på läsning såsom utforskande av föreställningsvärldar och textrörlighet, metakognitiva lässtrategier samt olika läsarter. Studiens metod utgörs av fokuserade observationer av fyra lärare i årskurs 2. Som analysraster användes utöver ovan nämnda utgångspunkter begrepp som rör undervisningens organisation och kommunikation. Därtill genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärarna, vilka analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Analysen visar att den lärarledda högläsningen främst sker i helklass utifrån monolog och recitation med mindre utrymme för dialog/diskussion och där digitalt projicerad skriven text och visuella illustrationer utgör centrala inslag. Litteratursamtalen präglas av didaktiska val mellan metakognitiva lässtrategier och handlingsorienterade läsarter. Observationerna och lärarnas utsagor synliggör en undervisning som rör sig inom ett spänningsfält mellan en färdighetsinriktad läsundervisning respektive en mer innehållsinriktad litteraturundervisning. Detta innebär inte någon motsättning utan belyser vikten av medvetna och komplexa didaktiska val. Lärares medvetna didaktiska val rörande barnlitteratur och undervisning lyfts fram som en förutsättning för fördjupade litteratursamtal.