Syftet med den här avhandlingen är att undersöka utvecklingen av kvalitetssystem i hälso- och sjukvården ur ett historiskt-institutionellt perspektiv utifrån fallstudier och konceptuella analyser. Särskilt analyseras implikationer av utvecklingen med avseende på relationen mellan den medicinska professionen och det politiskt administrativa systemet samt konsekvenser för den politiska styrningen av sjukvården.

Studien visar att medicinska kvalitetssystem och därmed även den medicinska professionen bäddats in i den politiska styrningen i takt med att ambitionerna mot en offentlig kunskapsstyrning tilltagit. Den visar även att hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister i olika faser av sin utveckling har påverkats av politiska ideologier, managementidéer och idéer om transparens. Öppna jämförelser som en oavsiktlig konsekvens av kvalitetsregisteranvändningen förstärker dessutom tendensen mot en offentlig kunskapsstyrning.

Av studien framgår också att den offentliga kunskapsstyrningen utmanar föreställningen om demokratiidealet om upplyst förståelse. Den ökade fokuseringen på kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården gör det relevant att ställa frågan vem som styr vem i svensk hälso- och sjukvård, vilket i sig är en fråga om demokrati och legitimitet.

The aim with this thesis is to describe the quality development in Swedish healthcare from an institutional perspective, analyse implications of the development concerning the relationship between the medical profession and the public administrative system and discuss consequences for political direction and welfare organization. The study is based on four case studies and one conceptual analysis.

The main conclusion is that the medical quality systems have been imbedded in the political management alongside the development towards a public knowledge management. The analysis has more specifically uncovered that quality registries in healthcare have been influenced by political ideologies, management ideas and ideas of transparency. It is also clear that open comparisons were an ‘unintended consequence’ of the quality registry development that has enhanced the development towards a public knowledge management.

The analysis also shows that public knowledge management challenges the ideal of democratic enlightened understanding. The development of public knowledge management in the healthcare sector raises the question of who is governing whom in Swedish healthcare.