liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 1282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlstrand, Alexander
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ivarsson, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares högläsning som undervisningsform: Undervisningsstrategier som främjar elevers språkutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Högläsning kan ses som ett verktyg för att utveckla elevers språk och har samtidigt visat sig vara betydelsefull för elevers egen läsutveckling. Att lärare högläser för elever är därför av största vikt. Syftet med denna studie är att undersöka vilka strategier forskare förespråkar att lärare kan använda sig av under högläsningen för att främja elevers språk. Syftet är också att undersöka vilka betydelser deförespråkade strategierna kan ha på elevers lärande. Högläsning avser i denna studie den form när läraren läser högt för eleverna. Formen inkluderar även interaktioner mellan lärare och elever likt ett socialkonstruktivistiskt synsätt på lärande där elever lär i samspel med andra. Förståelsen och förmågan att röra sig i andra texter är också viktiga aspekter som utvecklar elevers literacy. I denna studie har vi använt oss av manuella sökningar och sökningar i databasen ERIC. Litteraturstudien är baserad på resultat från elva olika studier. Resultatet visar att de förespråkade strategierna kan delas upp i tre kategorier: 1. Förberedelser innan högläsning. 2. Texters struktur och innehåll. 3. Ordförrådsstrategier. Utifrån studiens resultat rekommenderar vi att lärare med fördel kan tillämpa strategier från respektive resultatdel. Lärare har inför högläsning didaktiska val att ta ställning till, exempelvis strategin bokval. För att främja förståelsen av texters struktur och innehåll kan lärare till exempel utnyttja strategierna berättelsens komponenteroch dramatisera. Slutligen bör lärare använda sig av planerade ordförrådsstrategier där exempelvis ord placeras i ny kontext eller att elever konstruerar nya meningar med ord.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ahrenberg, Lars
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Danielsson, Henrik
    Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV). Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Bengtsson, Staffan
    The Swedish Institute for Disability Research, Jönköping University, Sweden.
    Arvå, Hampus
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Holme, Lotta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jönsson, Arne
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Studying Disability Related Terms with Swe-Clarin Resources2019Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Swedish, as in other languages, the words used to refer to disabilities and people with disabilities are manifold. Recommendations as to which terms to use have been changed several times over the last hundred years. In this exploratory paper we have used textual resources provided by Swe-Clarin to study such changes quantitatively. We demonstrate that old and new recommendations co-exist for long periods of time, and that usage sometimes converges.

    Fulltekst (pdf)
    Introduction to proceedings
    Fulltekst (pdf)
    Article in full text
  • 3.
    Alasuutari, Maarit
    et al.
    Jyväskylä University, Finland.
    Markström, Ann-Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vallberg-Roth, Ann-Christin
    Malmö högskola.
    Assessment and Documentation in Early Childhood Education2014 (oppl. 1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view.

    Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include:

    • Different forms of documentation and assessment
    • Documentation and listening to the children
    • Dilemmas of assessment and documentation
    • Participation by children
    • Involvement of parents

    This timely bookwill be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.

  • 4.
    Albinsson, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samuelsson, Joakim
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Simonsson, Maria
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Förskolebarn använder mätning i legoleken2016Inngår i: Venue, ISSN 2001-788XArtikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I legoleken använder förskolebarn mätning på många olika sätt. De växlar mellan olika mätredskap och måttenheter, beroende på kontext och önskat mätresultat. Genom mätningar löser barnen problem i legoleken. Mätresultatet kommuniceras genom att visa, förklara och argumentera med matematiska begrepp.

  • 5.
    Alm, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hultman, Charlotte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    ”Det känns som att jag gör en ny tolkning varje gång jag läser.": En kvalitativ studie om lärares möjligheter och utmaningar med bedömningsarbete inom anpassad grundskola, inriktning ämnesområden.2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien undersöks hur lärare inom anpassad grundskolas inriktning ämnesområden upplever sitt bedömningsarbete. Införandet av ny läroplan och medföljande kursplaner, för anpassad grundskola inriktning ämnesområden, i augusti 2022 medför att vi anser att området är särskilt aktuellt att beforska. Studiens syfte är att synliggöra de möjligheter och utmaningar lärare upplever i arbetet med bedömning, generellt men också specifikt kopplat till begreppen efter elevens förutsättningar och delta. Studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i ett dilemmaperspektiv, då verksamma inom skolformen möter en rad dilemman i sin yrkesutövning kring bedömning. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. 

    Studiens resultat visar att informanterna upplever möjligheter med sin bedömning så som att kursplanernas begrepp är generösa och möjliggör att samtliga elever får lyckas i sitt skolarbete. Studien visar dock samtidigt att elevers stora och skilda behov medför att med varje möjlighet följer en rad utmaningar. Bedömningsarbetet upplevs komplext och tycks präglas av en osäkerhet kring hur kursplaner och begrepp ska tolkas och omsättas i det praktiska arbetet. Det nyutgivna kommentarmaterialet med dess förtydligande om att eleverna ska delta aktivt upplevs inte klargöra begreppet. Informanterna ser vinster i att bedömning och dess begrepp kontinuerligt diskuteras inom kollegiet. De menar att bedömning har en kvalitetshöjande funktion då den främjar att pedagoger kontinuerligt anpassar sin undervisning och på så vis fortsätter utmana sina elever kunskapsmässigt. Informanterna lyfter även möjligheter som organisation, olika yrkesprofessioners samarbete, tid och tolkningsutrymme. Dessa möjligheter kan dock enligt våra informanter även vara utmaningar om inte rätt förutsättningar ges av skolledningen.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Colnerud, Gunnel
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Teachers' Experiences of Unfair Grading2015Inngår i: Educational Assessment, ISSN 1062-7197, E-ISSN 1532-6977, Vol. 20, nr 2, s. 132-150Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Grading is often perceived as one of teacher's most difficult tasks. Despite most teachers endeavoring to grade their students as objectively as possible, many students feel that they are subjets to unfair grading. The aim of this study is to describe what it is about a teacher's grading that contributes to the perception of unfairness. This study used the critical incident technique, with 411 practicing teachers in Sweden contributing their own experiences of being assessed in a school context. The main findings from qualitative data analysis indicate that when teachers fail to follow guidelines of the current grading system, use undependable information, allow themselves to be influenced by irrelevant factors, or are ambiguous in their communication, the pupils percived the grading process as unfair. The findings are analyzed and discussed in relation to a theoretical model of teachers' grading, validity and reliability, and three ethical principles.

  • 7.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik och didaktik i utbildning och skola (PeDiUS). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jungert, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Academic commitment and self-determination among teacher students2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 8.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jungert, Tomas
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nyantagna lärarstudenters motiv, motivation, självtillit och akademiska engagemang2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det första studieåret vid universitet eller högskola har visat sig utgöra en kritisk period för nya studenter och en stor del av alla avhopp sker under den här perioden. Forskning har visat att hög studiemotivation, självtillit och högt akademiskt engagemang hos studenter predicerar goda studieresultat och motverkar avhopp.

    I den här rapporten redogör vi för en studie av nyantagna lä-rarstudenters motiv för studieval, akademiska självtillit, studiemo-tivation och akademiska engagemang. I rapporten beskrivs även relationerna mellan dessa variabler och deras koppling till kön och lärarkategori. Studieavhopp analyseras i relation till kön, lärarkategori och studenternas initiala motiv för att läsa till lärare. En central teoribildning som forskningsprojektet utgår ifrån är teorin om själv-beslutsamhet (”self-determination theory”). Urvalet utgörs av stu-denter vid Linköpings universitet som avser att studera till grundskol- och gymnasielärare. Data har samlats in med enkäter och bearbetats med deskriptiv och analytisk statistisk.

    Av resultaten framgår att studenterna rapporterar att de i första hand har valt att läsa till lärare till följd av altruistiska och inre skäl, och att de i högre grad motiveras av autonom motivation än kontrollerad motivation i sina studier. De blivande lärarna i grundskolans senare år och gymnasiet (senarelärare) uppvisade en högre akademisk självtillit än de blivande lärarna i grundskolans tidigare år (tidigarelärare). För akademiskt engagemang var resul-tatet det omvända. Medelvärdena för självbeslutsamhet, akademisk självtillit och akademiskt engagemang i studien är dock inte högre än att det finns utrymme för att försöka höja dem för kommande kohorter av lärarstudenter. Andelen avhopp bland lärarstudenterna som ingår i studien ligger på drygt 40%. Andelen avhopp var större för senarelärarna än för tidigarelärarna. Resultaten visar också att altruistiska motiv bakom valet att studera till lärare sammanhänger med en lägre benägenhet till avhopp via akademiskt engagemang som medierande variabel. Avslutningsvis diskuteras pedagogiska implikationer av studien för lärarutbildningen.

    Fulltekst (pdf)
    Nyantagna lärarstudenters motiv, motivation, självtillit och akademiska engagemang
  • 9.
    Alm, Fredrik
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Marie, Unosson
    Askeby skola.
    Bedömning av yngre elevers muntliga berättande: Svårigheter, möjligheter och tillvägagångssätt2020Inngår i: Venue, nr 18Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här texten vill vi uppmärksamma en svår och viktig men ibland bortglömd del av svensklärares bedömningspraktik, nämligen bedömning av elevers muntliga berättande. Då menar vi inte muntlig framställning eller en redovisning inför klassen utan en förmåga att självständig berätta om eller sammanhängande återge händelser, historier och upplevelser. Kunskapsbedömning beskrivs ibland som en av läraryrkets svåraste uppgifter, och en specifik bedömning som en del lärare finner extra svår att lyckas med är den av elevers muntliga berättande.  Inte minst gäller det för elever med något språkhinder. I en kvalitativ studie har Unosson (2017) undersökt hur lågstadielärare från fem skolor resonerar kring sitt arbete med att bedöma elevers muntliga berättande. Med utgångspunkt i den studien belyser vi i den här artikeln varför lärare finner elevers muntliga berättande svårbedömt, och hur de praktiskt går tillväga för att öka chanserna att lyckas med att bedöma den förmågan.

  • 10.
    Almkvist, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kompensation och/eller träning?: Vilket stöd får elever som inte har en automatiserad avkodning och gott läsflyt på högstadiet?2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur man på högstadiet arbetar med elever som inte har nått en automatiserad avkodning och gott läsflyt. Det som undersökts är i vilken utsträckning åtgärderna handlar om kompensation eller om interventioner i form av träning. Studien har en kvalitativ, fenomenologisk ansats och utgår från ett dilemmaperspektiv. Sex lärare med specialpedagogiskt uppdrag på lika många olika skolar i samma kommun har intervjuats. Genom en tematisk analys av intervjuerna framkom fem olika teman som sammanfattar respondenternas upplevelser av fenomenet avkodningsträning på högstadiet. Dessa är: ”Att upptäcka och åtgärda”, ”Prioriteringar”, ”Att skapa motivation för läsning”, ”Att skjuta brett” samt ”Mot självständighet”. Resultatet visar att, vid sidan av anpassningar är kompensatoriska hjälpmedel den främsta åtgärden för att stötta elever med avkodningssvårigheter. I de fall man tränar med elever görs detta i klass eller grupp eftersom man då når fler elever med samma åtgärd. En metod som ofta används är Upprepad läsning med kamratrespons. Dock förekommer i stort sett ingen träning på individnivå, något som forskning visar är det mest effektiva. Lärarna i studien har en önskan om att detta möjliggörs men anser samtidigt att det är angeläget att prioritera att elever med läs- och skrivsvårigheter är bekväma med tillgängliga verktyg när de lämnar högstadiet, så att de blir självständiga att ta sig an sina gymnasiestudier och, i förlängningen, i sin framtid. Vidare arbetar lärarna mycket med att motivera elever till läsning då motivation är en av de grundläggande faktorerna bakom en god läsutveckling.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Al-Omar, Svetlana
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Att arbeta med vuxnas studiemotivation: En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av och arbete med motiverande samtal och deras uppfattningar av samtalsmetoden MI – Motivational Interviewing2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur Komvuxlärare beskriver att de arbetar med motiverande samtal samt deras syn på metoden som en extra anpassning för elever i behov avstöd i vuxenutbildning. För att få svar på mina frågor har jag först studerat tidigare studier som belyser olika typer av forskning kring faktorer som påverkar vuxnas studiemotivation samt implementering av metoden motiverande samtal MI i vuxenpedagogiska verksamheter. Därefter har jag gjort kvalitativa intervjuer med ämneslärare som är verksamma inom kommunal vuxenutbildning. Intervjumaterialet har analyserats tematiskt för att undersöka variation och mönster i lärarnas uppfattningar om arbete med motiverande samtal. De teman som skapades diskuterades i relation till den tidigare forskningen och jämfördes med MI-sprinciper. Resultatet visade att alla intervjuade lärares erfarenheter och uppfattningar av motiverande samtal med vuxna studerande inte överensstämmer med MI-s grunder. Det innebär att samtalen kunde ses som motivationsstödjande men inte motiverande. Pedagogerna använde inte någon uttalad modell för att stödja sig på vid genomförande av samtalet. Skillnaderna märktes också i att lärarna hade olika åsikter om i vilket syfte motiverande samtal genomföras. Resultatet stämde väl överens med tidigare forskning som uppvisade att kommunikation samt pedagogers förhållningssätt är viktiga förutsättningar för ett konstruktivt samtal med elever i svårigheter om deras mål och behov. Det framkom i studiens resultat att pedagogerna kunde betydligt höja vuxna elevernas studiemotivation genom att med fördel arbeta med motiverande samtal enligt modellen med alla samtalets faser som beskrivs i metoden MI. De kunde också stärka sig i samtalsledarrollen, utveckla sin kompetens efter att ha tillägnat kunskap om MI som en extra anpassning och ett funktionellt arbetssätt med vuxna elever i behov av stöd och deras studiemotivation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Alsaadi, Sarah
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning.
    Wänström, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning.
    Sjögren, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Bjärehed, Marlene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Collective moral disengagement and school bullying: An initial validation study of the Swedish scale version2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    Alsaadi, Sarah
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wänström, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Statistik och maskininlärning. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sjögren, Björn
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bjärehed, Marlene
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forsberg, Camilla
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Collective moral disengagement at school: A validation of a scale for Swedish children2018Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to evaluate a recently developed classroom collective moral disengagement scale (CMD). The 18-item scale was evaluated on a sample of 1626 fourth grade students in Sweden. Through confirmatory factor analysis, the unidimensional structure of the scale was verified, and the internal consistency was good. The scale is related to individual moral disengagement and to bullying behavior both on an individual level, which supports the criteria validity of the scale and on class level, which supports the construct validity of the scale. Multigroup analyses demonstrated measurement invariance across gender. These results indicate that the scale can be used in studies on CMD, and girls’ and boys’ mean scores may be compared.

  • 14.
    Altayyar, Amjad
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Bildämnets betydelse i grundskolan för nyanlända elever2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det händer ofta att lärarna möter nyanlända elever i sina klassrum och uppmärksammar att de eleverna har annorlunda syn på skolämnen än eleverna som har växt upp i Sverige. På grund av detta valdes denna studie som har behandlat ett problem som kan uppstå när bildlärare möter nyanlända elever. Syftet med den har varit att belysa nyanlända elevers förkunskaper i bildämnet och få en tydlig förståelse om hur de uppfattar ämnet bild. På detta vis kom forskningsfrågan:

    Vad har nyanlända elever för bildkunskap, och kan detta mätas genom att fråga eleverna hur bildundervisningen såg ut i deras respektive länder?

    I undersökningen har kvalitativa intervjuer använts som metod för att förstå vad forskningsdeltagare tycker och anser. Materialet som behandlas består av inspelade intervjuer med 7 elever som går på introduktionsprogram i Sverige. Undersökningen har visat att intresset för ämnet bild som skolämne i elevernas länder beror mycket på vilka skolor de har gått på eller vilka lärare de har haft.

    Fulltekst (pdf)
    Bildämnets betydelse i grundskolan för nyanlända elever
  • 15.
    Alvarez-Garcia, David
    et al.
    Univ Oviedo, Spain.
    Thornberg, Robert
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Suarez-Garcia, Zara
    Univ Oviedo, Spain.
    Validation of a Scale for Assessing Bystander Responses in Bullying2021Inngår i: Psicothema (Oviedo), ISSN 0214-9915, E-ISSN 1886-144X, Vol. 33, nr 4, s. 623-630Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: This study sought to analyse the metric properties of the scores obtained with an adaptation of the Student Bystander Behaviour Scale (SBBS; Thornberg & Jungert, 2013) in Spanish primary-school students and to examine the types of responses students reported as witnesses to school bullying, along with their relationship to empathy. Method: The Spanish adaptation of the SBBS and a self-report questionnaire about empathy were given to 1108 primary-school students, aged 9-11 years old (48.4% girls) in Asturias (Spain). The students were from 29 schools, selected by simple random sampling from all of the primary schools in the region. Results: Exploratory and confirmatory factor analysis indicated that the adapted version, like the original SBBS, measured three types of witness response to school bullying: defender, passive, and pro-bully. Most students reported that they defended, or would defend, the victim. This trend was more marked in those who had not witnessed bullying. The type of response to bullying was related to empathy, positively with defender responses, and negatively with passive and pro-bully responses. Conclusions: The scores from the adapted version of the SBBS demonstrated metrics of reliability and validity suitable for identifying the type of response to school bullying from primary-school students.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Aminoff, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass2017Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskoleklassens verksamhet med fokus på lärares och barns handlingar i samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter. Centrala frågor i studien handlar om vad som händer i mötet mellan läraren och barnen och vilka förutsättningar för barns samtalande och skriftspråkande som skapas i interaktion mellan läraren och barnen i de lärarledda aktiviteterna.

    Metoden har inspiration av etnografisk ansats. Datamaterial består framför allt av delvis deltagande observationer där fältanteckningar skrivits för att dokumentera dessa. I studien ingår tre förskoleklasser från tre olika skolor. Varje förskoleklass har observerats vid sju tillfällen. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet.

    Av resultat framgår att alla barn till stora delar gör samma övningar under de lärarledda aktiviteterna. Läraren och barnen rör sig i höglästa berättelser på ett såväl intratextuellt som intertextuellt sätt och när de tillsammans arbetar med att skriva så förekommer både ett styrt och ett friare skrivande. Resultat visar även att det förekommer en viss upprepning av ett innehåll som vissa barn har kunskap och erfarenhet av sedan tidigare, exempelvis från förskolan.            

     

    Fulltekst (pdf)
    Samtals- och skriftspråksorienterade lärarledda aktiviteter i förskoleklass
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 17. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Aminoff, Christina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 12021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna avhandling handlar om skriftspråklighet i förskoleklass och årskurs 1. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om skriftspråkliga handlingar i förskoleklass och årskurs 1 och i övergången mellan de två skolformerna. I avhandlingen ingår tre förskoleklasser och fem klasser i årskurs 1. Det empiriska materialet består av observationer, fältanteckningar, stillbilder och informella samtal. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys, begrepp från tidigare forskning samt begrepp från avhandlingens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Materialet har även analyserats med inspiration från Luke och Freebodys (1997, 1999) resursmodell. Resultatet visar att när läraren och barnen arbetar med läsande och skrivande är ofta språkets form, funktion och innehåll åtskilda från varandra. Det är en bild som framträder i arbetet med exempelvis skriftens kod. Träning av kodningsfärdigheter kopplas inte till ett funktionellt läsande och skrivande, utan sker i isolerade aktiviteter. I övergången mellan skolformerna upprepas skriftspråkligt innehåll, exempelvis kan barnen göra samma eller liknande ljudanalytiska övningar i årskurs 1 som de arbetat med i förskoleklass. Det innebär att de barn som redan behärskar det som ska läras i en övning inte möts utifrån sina kunskaper och erfarenheter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 18.
    Anderhag, Per
    et al.
    Educ Adm, Sweden.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholm University, Sweden.
    Bergqvist, Kerstin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jakobson, Britt
    Stockholm University, Sweden.
    Hamza, Karim Mikael
    Stockholm University, Sweden.
    Säljö, Roger
    University of Gothenburg, Sweden.
    Why Do Secondary School Students Lose Their Interest in Science? Or Does it Never Emerge? A Possible and Overlooked Explanation2016Inngår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 100, nr 5, s. 791-813Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper, we review research on how students interest in science changes through the primary to secondary school transition. In the literature, the findings generally show that primary students enjoy science but come to lose interest during secondary school. As this claim is based mainly on interview and questionnaire data, that is on secondary reports from students about their interest in science, these results are reexamined through our own extensive material from primary and secondary school on how interest is constituted through classroom discourse. Our results suggest the possibility that primary students do not lose their interest in science, but rather that an interest in science is never constituted. The overview indicates that studies relying on interviews and questionnaires make it difficult to ascertain what the actual object of interest is when students act in the science classroom. The possibility suggested should, if valid, have consequences for science education and be worthy of further examination.

  • 19.
    Anderskans, Joanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Andersson, Catharina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åtgärdsprogram: elevers behov och skolans åtgärder2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete handlar om åtgärdsprogram skrivna för elever i grundskolans senare år. Under vår utbildning till specialpedagoger har vi studerat åtgärdsprogram från flera olika kommuner. Vi fann att åtgärdsprogram kan formuleras på varierande sätt och därför uppstod intresset att studera hur åtgärdsprogram utformas. Vårt mål med studien har varit att samla in åtgärdsprogram för att beskriva hur skolan ser på elever i behov av särskilt stöd och de insatser som formulerats för att möta behoven. För att tolka och analysera resultatet har vi använt oss av diskursanalys. Den metoden har gett oss möjlighet att studera innebörden av de ord och begrepp som använts för att beskriva elevers behov och åtgärder. Vi använde specialpedagogiska perspektiv som stöd i analysen av hur skolan uppfattar elever i behov av särskilt stöd.

    I analysen av resultatet framkom att många ord och begrepp som använts i åtgärdsprogrammen tillhör en pedagogisk diskurs och därmed kan vara svåra att tolka för de som inte tillhör den. Vidare framkom att det var svårt för skolorna att skilja på elevers behov och vad som kan vara en åtgärd. Det som uppfattades som ett behov hos eleven kunde i själva verket vara en lösning på svårigheterna. Vårt resultat pekade också på att de kategoriska/kompensatoriska perspektiven fortfarande var mest framträdande då flest ord och begrepp och åtgärder kunde relateras till dessa.

    En slutsats från vår studie är att när skolor fokuserar på att anpassa och förändra undervisningen, snarare än att försöka kompensera för elevers svårigheter, tror vi att fler elever kommer att få lättare att nå målen för utbildningen och färre elever kommer att vara i behov av särskilt stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersson, Ann
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Åtgärdsprogram upprättade på lämliga nivåer: En intervjustudie med speciallärare och specialpedagogers arbete med åtgärdsprogram på nivåer som grupp- och organisationsnivå2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Åtgärdsprogram ska upprättas i skolan för de elever som är i behov av särskilt stöd. I åtgärdsprogrammen ska åtgärder framskrivas på olika nivåer såsom individ, -grupp-och organisationsnivå. Det som framgår i forskningen är att åtgärder upprättas mest på individnivå och åtgärder på grupp-och organisationsnivå uteblir. Vidare visar forskningen att skolan sällan granskar sin egen verksamhet.

    Syftet med denna studie är att undersöka hur tre speciallärare och tre specialpedagoger upprättar och resonerar kring åtgärdsprogram och hur de arbetar med särskilt stöd med tonvikt på grupp-och organisationsnivå. Detta är en kvalitativ studie som genomförts med datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer och för att analysera data har tematisk analys använts. De begrepp som användes i intervjuerna är särskilt stöd och åtgärdsprogram på nivåer som grupp-och organisationsnivå och utredning samt förebyggande insatser. I studien framkommer vilka svårigheter som de intervjuade speciallärarna och specialpedagogerna upplever i arbetet med åtgärdsprogram. Denna studie utgår ifrån relationellt perspektiv som innebär att elevens skolsvårigheter inte förläggs till individen utan problemen uppstår i samband med lärmiljön. Studiens resultat visar att särskilt stöd handlar mestadels om individinriktat stöd och att stödet ges ofta utanför klassens ram. Åtgärder på grupp-och organisationsnivå förekommer i mindre omfattning. Vidare visar resultatet att åtgärder på grupp-och organisationsnivå inte alltid dokumenteras i åtgärdsprogram. Vårdnadshavare och elever är inte så delaktiga i upprättandet av åtgärdsprogram.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Andersson, Cristofer
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Läxor: Att vara eller icke vara2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att uppmärksamma kring hur elever på gymnasienivå uppfattar och förhåller sig till läxor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med sju elever, både män och kvinnor, som studerar årskurs ett på en gymnasieskola i mellersta Sverige. Dagens läxforskning, såväl nationellt som internationellt, är till en majoritet inriktad på läxors verkan på studieresultat och lärande. Pickering och Marzano (2007) redogör för att de studier samt rapporter som finns tillgängliga visar motsägelsefulla resultat. Därtill framlägger Warton (2001), vars arbeten om läxforskning är bland de mest förekommande inom ämnet, att dagens forskning saknar studier kring hur elever uppfattar lärares och vuxnas ställningstaganden till läxor, meningen av läxor genomförda av elever samt eventuella utvecklingsskillnader i förståelsen och om dessa påverkas av de olika kontextuella skillnaderna i skolsystemen och typer av läxuppgifter.

    Resultaten i denna studievisar att elevers upplevelser av läxor är associerade obehagskänslor, tidskrav samt en blandning av upplevelsen att läxor är onödiga men passande ibland. Fortsättningsvis visar även resultaten att elever anser att läxor skall ha en noggrann genomgång tillika uppföljning, vara anpassade och intressanta för att de skall upplevas som bra. Slutligen framkommer att elever använder sig av föräldrar, kompisar samt internet, men med olika syften, då de angriper läxor. De slutsatser som går att dra är att läxor spelar en tvetydig roll hos eleverna. Från informanternas utsagor framkommer såväl gehör som kritik för dessa uppgifter. Emellertid finns förklaringar för kritiken och den är inte enbart av att eleverna är aviga till läxa per se, utan att de istället har negativa erfarenheter från att arbeta med läxor. För att uppnå bra erfarenheter erfordras kommunikation tillika interaktion mellan pedagogen och eleverna. Genom att ta del av elevernas föreställningsvärldar, förkunskaper tillika personliga situationer, kan arbetsformer som gynnar samtliga deltagares lärande skapas.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Andersson, Elin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Frank, Lisa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur kan läsutvecklingen underlättas för elever med dyslexi?: En sammanfattande analys av hur lärare kan arbeta för att stötta elever med dyslexi i deras läsutveckling2019Independent thesis Basic level (professional degree), 240 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En av de grundläggande kunskaperna alla elever ska kunna efter en avslutad skolgång är att läsa. Det är skolans uppgift att se till att det sker. Ett särskilt ansvar finns då hos varje lärare att stötta och hjälpa elever med lässvårigheter. Vi ansåg därav att det var av stor vikt att undersöka hur lärare kan göra just det. Syftet med den här studien är att beskriva hur lärare kan främja läsutvecklingen för elever som har eller ligger i riskzonen för dyslexi. Vi har genomfört en strukturerad litteraturstudie där vi har analyserat elva vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att färdighetsträning i fonologi i kombination med till exempel läsförståelse eller ordigenkänning är mycket effektiv. Resultatet visade också att arbete i små homogena grupper eller en-till-en-undervisning, elev och lärare, är de mest framgångsrika lärmiljöerna. Den här studien bidrar till en grund för den nyfikne läraren eller föräldern som vill lära sig mer om hur hen kan hjälpa de elever som har eller befinner sig i riskzonen för dyslexi.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Andersson, Frida
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Fredriksson, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elever i matematiksvårigheter: En litteraturstudie om orsaker till att elever hamnar i matematiksvårigheter och hur lärare kan stödja dessa elever2022Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie var dels att undersöka vilka bakomliggande orsaker som leder till att elever hamnar i matematiksvårigheter. Dels att undersöka hur lärare kan stödja elever i matematiksvårigheter. Data i studien har samlats in via manuell sökning och databassökning i framför allt ERIC och UniSearch. Resultatet visade att kognitiva, psykologiska och sociologiska orsaker kan förklara elevers matematiksvårigheter. Vidare visade även resultatet att lärare har en stor påverkan på elevers utveckling i ämnet matematik. Därav ska lärare stödja elever genom att exempelvis anpassa undervisningen efter elevers behov. I resultatet framkommer ett flertal tillvägagångssätt på hur läraren kan göra detta.

    Fulltekst (pdf)
    Elever i matematiksvårigheter
  • 24.
    Andersson, Johanna
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sjöström, Gitt
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Visuellt brusreducerande glasögon - kan det hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning att rikta och bibehålla fokus/uppmärksamhet?2024Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Undervisningen i skolan ska anpassas efter samtliga elevers individuella behov och de vars funktionsnedsättningar påverkar möjligheterna att nå målen har rätt att få kompenserande stöd som minskar konsekvenserna av nedsättningen. Elever med en utvecklingsrelaterad störning avleds och distraheras lättare av distraktioner irrelevanta för skolarbetet, vilket beror på exekutiva funktioner med ett otillräckligt arbetsminne och/eller brister i inhiberingsmekanismer samt nedsatt uthållighetsförmåga. Då alla sinnesintryck påverkar lärandet och tolkningen av intrycken är avgörande är detta viktiga aspekter att ta hänsyn till i skolan och utformning av undervisningen och dess rum. Som ett led att hålla oss ajour med aktuell forskning och med insikten att det finns en viss saknad av hjälpmedel valde vi att undersöka effekten av ett visuellt brusreducerande hjälpmedel, QuietFrames.

    Studien genomfördes som kombinerad metod med ett explorativt förhållningssätt. Det är en kvasiexperimentell design med pre-posttest, där interventionen bestod av införandet av hjälpmedlet QuietFrames. 12 elever, diagnosticerade med lindrig intellektuell funktionsnedsättning, inskrivna i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan genomförde kognitiva tester från Mindmore. Resultaten genomgick en statistisk analys av inompersonsdesign med hjälp av det statistiska verktyget Jamovi där analysen nåddes genom beroende t-test där signifikansvärdet studerades. Detta kompletterades med strukturerade intervjuer med 3 pedagoger. Intervjuerna bestod av standardiserade frågor som analyserades tematiskt för att ge en uppfattning om pedagogernas upplevelse av QuietFrames effekt.

    Resultaten av studien visar att visuellt brusreducerande glasögon inte kan betraktas som ett effektivt hjälpmedel för den undersökta gruppen elever. Inte heller visar den statistiska analysen att användningen av dessa gav ett förbättrat resultat avseende elevernas prestationer gällande uppmärksamhet, fokus och arbetsminne. Detta motsades dock av den upplevelse som pedagogerna redogjorde för i intervjuerna. Studien kan med fördel genomföras på nytt med ett större antal deltagare och fler mätpunkter då urvalsgruppen i denna studie kan anses vara för litet.

    Fulltekst (pdf)
    Visuellt brusreducerande glasögon - kan det hjälpa elever med intellektuell funktionsnedsättning att rikta och bibehålla fokus/uppmärksamhet?
  • 25.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hellberg, Kristina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Yrkeseleven2014Inngår i: Lära till yrkeslärare / [ed] Susanne Köpsén, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 1, s. 131-154Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta kapitel ger en introduktion vad gäller kunskap om och för förståelse av elever i yrkesutbildning. Kapitlet behandlar rekrytering och deltagande men även sociala kategorier och funktionsnedsättningar.

  • 26.
    Andersson, Per
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Nylander, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bernhard, Dörte
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Rahm, Lina
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och vuxnas lärande. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Folkhögskolor, funktionsnedsättningar och specialpedagogik2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta paper presenterar kvantitativa resultat från en kartläggning av folkhögskolans deltagargrupper över tid 1997-2013 vad gäller deltagare som kategoriserats i olika funktionshinderområden, och från en enkät till landets folkhögskolor kring hur de arbetar med och ser på lärmiljön i relation till olika funktionsnedsättningar hos deltagarna.

  • 27.
    Andersson, Ulf
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Skagerlund, Kenny
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Olsson, Linda
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Psykologi. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Östergren, Rickard
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Pathways to arithmetic fact retrieval and percentage calculation in adolescents2017Inngår i: British Journal of Educational Psychology, ISSN 0007-0998, E-ISSN 2044-8279, Vol. 87, nr 4, s. 647-663Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Developing sufficient mathematical skills is a prerequisite to function adequately in society today. Given this, an important task is to increase our understanding regarding the cognitive mechanisms underlying young people's acquisition of early number skills and formal mathematical knowledge.

    Aims

    The purpose was to examine whether the pathways to mathematics model provides a valid account of the cognitive mechanisms underlying symbolic-number processing and mathematics in adolescents. The pathways model states that the three pathways should provide independent support to symbolic-number skill. Each pathway's unique contribution to formal mathematics varies depending on the complexity and demand of the tasks.

    Sample

    The study used a sample of 114 adolescents (71 girls). Their mean age was 14.60 years (SD = 1.00).

    Methods

    The adolescents were assessed on tests tapping the three pathways and general cognitive abilities (e.g., working memory). A structural equation path analysis was computed.

    Results

    Symbolic-number comparison was predicted by the linguistic pathway, the quantitative pathway, and processing speed. The linguistic pathway, quantitative pathways, and symbolic-number comparison predicted arithmetic fact retrieval. The linguistic pathway, working memory, visual analogies, and symbolic-number comparison predicted percentage calculation.

    Conclusions

    There are both similarities and differences in the cognitive mechanisms underlying arithmetic fact retrieval and percentage calculation in adolescents. Adolescents’ symbolic-number processing, arithmetic fact retrieval, and percentage calculation continue to rely on the linguistic pathways, whereas the reliance upon the spatial pathway has ceased. The reliance upon the quantitative pathway varies depending on the task.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Andersson, Ulrika B.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Framåtsyftande bedömning i tidig läsundervisning: Teori och praktik2021Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syfte är att bidra med kunskap om hur framåtsyftande bedömning kan användas och används av lärare som underlag för pedagogiska åtgärder i tidig läsundervisning. I avhandlingen har jag ett pragmatiskt förhållningssätt till både teorier och metoder. Avhandlingen bygger på fyra artiklar. Datainsamling gjordes genom artikelläsning (artikel I), fokusgruppsintervjuer (artikel Il) och narrativa intervjuer (artikel III) och testresultat (artikel IV). Resultaten analyserades med; Venn-diagram (I), tematisk analys (II), narrativ analys (lll) och variansanalys (IV). Resultaten visar att formativ bedömning och Response to intervention kan komplettera varandra och att kunskap om olika framåtsyftande förhållningssätt och teorier kan underlätta lärares professionella utveckling. Det framgår också att sociala bedömningsaspekter är viktiga i avkodningsundervisningen. Resultaten visar att en stor andel av eleverna i åk 1 har fortsatt behov av avkodningsträning även i slutet av åk 1. Bedömningsverktyg för läsundervisning behöver därför ge tydlig och återkommande information om elevens förmåga att avkoda. Resultaten visar att lärarnas användning av bedömningsverktyg påverkas av kontexten. Det handlar om att uppmärksamma specifika förutsättningar och att organisera bedömningspraktiken så att ett ömsesidigt och hållbart utbyte uppstår mellan läraren, eleven och bedömningsverktyget.

    Delarbeid
    1. Forward-looking assessments that support students learning: A comparative analysis of two approaches
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Forward-looking assessments that support students learning: A comparative analysis of two approaches
    2019 (engelsk)Inngår i: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 60, s. 109-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    In this theoretical paper we describe and compare two forward-looking approaches to assessment, Formative assessment (FA) and Response to intervention (RTI). The purpose is to provide researchers and practitioners with insights that enable more informed decisions regarding forward-looking assessments that support students learning. In the descriptions of FA and RTI a number of key aspects were identified. For FA; classroom context, students involvement, feedback to students, qualitative focus and for RTI; systematic organisation, data based decision making, evidence based instruction and standardized tests. In a subsequent analysis we use a Venn-diagram to highlight the unique key aspects of FA and RTI and common key aspects termed; forward-looking assessment, goals and criteria, and assessment competence. Finally, we argue for a pragmatic view on assessments, that a wide scope of adjustments needs to be considered and that teachers need a comprehensive knowledge about assessment practices and to carefully follow students progress.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    ELSEVIER SCIENCE BV, 2019
    Emneord
    Formative assessment; Response to intervention; Forward-looking assessment; Feedback
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-155927 (URN)10.1016/j.stueduc.2018.12.003 (DOI)000460824100010 ()
    Tilgjengelig fra: 2019-04-01 Laget: 2019-04-01 Sist oppdatert: 2021-05-10
    2. Teacher inquiry of using assessments and recommendations in teaching early reading
    Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Teacher inquiry of using assessments and recommendations in teaching early reading
    2019 (engelsk)Inngår i: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
    Abstract [en]

    Previous research point to difficulties for teachers to interpret reading assessment data with regard to instructional decisions. This study explored Swedish primary teachers use of assessments and recommendations, in order to be able to target individual needs. Eight teachers participated in a reading program and were interviewed in focus-group meetings. The analysis of teacher narratives stemming from assessment use resulted in three themes: Awareness of student learning, Changes in the organization of teaching, but not regarding individualized content and Strengthened teacher role, but modest professional growth. The themes indicated that the teachers had become aware of their students learning, had employed teaching based on informed decisions, and showed initial professional growth. However, the assessment details and the recommendations allowed for more adjustments than was evident in the teachers narratives. The results point to the relative difficulty of targeting individual needs in the general classroom education, and to the challenges of changing teaching practices.

    sted, utgiver, år, opplag, sider
    ELSEVIER, 2019
    Emneord
    Early reading instruction; Assessment use; Adapted teaching
    HSV kategori
    Identifikatorer
    urn:nbn:se:liu:diva-162734 (URN)10.1016/j.stueduc.2019.06.006 (DOI)000499736300002 ()
    Tilgjengelig fra: 2019-12-19 Laget: 2019-12-19 Sist oppdatert: 2021-05-10
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 29.
    Andersson, Ulrika B.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Hur använder lärare bedömning i tidig läsundervisning2021Inngår i: Hållbar bedömning: bildning, välbefinnande och utveckling i skolans bedömningsarbete / [ed] Åsa Hirsh, Christian Lundahl, Stockholm: Natur och kultur, 2021, Vol. Sidorna 67-84, s. 67-84Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad som räknas som kunskap och hur denna kunskap kan bedömas har förändrats över tid, i likhet med hur dessa bedömningar används och av vem. Detta kapitel ger en inblick i hur några lärare använder bedömning för att anpassa sin undervisning inom ramen för ett läsprojekt med syftet att utveckla lågstadieelevers avkodningsförmåga. Utifrån lärarnas berättelser belyses här deras bedömningsarbete vilket kopplas till ett hållbarhetsperspektiv. Bland annat ställs frågan Vad ska alla bedömningar användas till?

  • 30.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Löfgren, Håkan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Gustafson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Forward-looking assessments that support students learning: A comparative analysis of two approaches2019Inngår i: Studies in Educational Evaluation, ISSN 0191-491X, E-ISSN 1879-2529, Vol. 60, s. 109-116Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this theoretical paper we describe and compare two forward-looking approaches to assessment, Formative assessment (FA) and Response to intervention (RTI). The purpose is to provide researchers and practitioners with insights that enable more informed decisions regarding forward-looking assessments that support students learning. In the descriptions of FA and RTI a number of key aspects were identified. For FA; classroom context, students involvement, feedback to students, qualitative focus and for RTI; systematic organisation, data based decision making, evidence based instruction and standardized tests. In a subsequent analysis we use a Venn-diagram to highlight the unique key aspects of FA and RTI and common key aspects termed; forward-looking assessment, goals and criteria, and assessment competence. Finally, we argue for a pragmatic view on assessments, that a wide scope of adjustments needs to be considered and that teachers need a comprehensive knowledge about assessment practices and to carefully follow students progress.

  • 31.
    Andin, Josefine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Handikappvetenskap. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutet för handikappvetenskap (IHV). Orebro Univ, Sweden.
    Elwér, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Maki-Torkko, Elina
    Orebro Univ, Sweden.
    Arithmetic in the adult deaf signing brain2020Inngår i: Journal of Neuroscience Research, ISSN 0360-4012, E-ISSN 1097-4547, Vol. 98, nr 4, s. 643-654Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We have previously shown that deaf signers recruit partially different brain regions during simple arithmetic compared to a group of hearing non-signers, despite similar performance. Specifically, hearing individuals show more widespread activation in brain areas that have been related to the verbal system of numerical processing, i.e., the left angular and inferior frontal gyrus, whereas deaf individuals engaged brain areas that have been related to the quantity system of numerical processing, i.e., the right horizontal intraparietal sulcus. This indicates that compared to hearing non-signers, deaf signers can successfully make use of processes located in partially different brain areas during simple arithmetic. In this study, which is a conceptual replication and extension of the above-presented study, the main aim is to understand similarities and differences in neural correlates supporting arithmetic in deaf compared to hearing individuals. The primary objective is to investigate the role of the right horizontal intraparietal gyrus, the left inferior frontal gyrus, the hippocampus, and the left angular gyrus during simple and difficult arithmetic and how these regions are connected to each other. A second objective is to explore what other brain regions support arithmetic in deaf signers. Up to 34 adult deaf signers and the same amount of hearing non-signers will be enrolled in an functional magnetic resonance imaging study that will include simple and difficult subtraction and multiplication. Brain imaging data will be analyzed using whole-brain analysis, region of interest analysis and connectivity analysis. This is the first study to investigate neural underpinnings of arithmetic of different difficulties in deaf individuals.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andin, Josefine
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för funktionsnedsättning och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Elwér, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Mäki-Torkko, Elina
    Örebro University, Sweden.
    Arithmetic in the signing brain: Differences and similarities in arithmetic processing between deaf signers and hearing non-signers2023Inngår i: Journal of Neuroscience Research, ISSN 0360-4012, E-ISSN 1097-4547, Vol. 101, nr 1, s. 172-195Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Deaf signers and hearing non-signers have previously been shown to recruit partially different brain regions during simple arithmetic. In light of the triple code model, the differences were interpreted as relating to stronger recruitment of the verbal system of numerical processing, that is, left angular and inferior frontal gyrus, in hearing non-signers, and of the quantity system of numerical processing, that is, right horizontal intraparietal sulcus, for deaf signers. The main aim of the present study was to better understand similarities and differences in the neural correlates supporting arithmetic in deaf compared to hearing individuals. Twenty-nine adult deaf signers and 29 hearing non-signers were enrolled in an functional magnetic resonance imaging study of simple and difficult subtraction and multiplication. Brain imaging data were analyzed using whole-brain analysis, region of interest analysis, and functional connectivity analysis. Although the groups were matched on age, gender, and nonverbal intelligence, the deaf group performed generally poorer than the hearing group in arithmetic. Nevertheless, we found generally similar networks to be involved for both groups, the only exception being the involvement of the left inferior frontal gyrus. This region was activated significantly stronger for the hearing compared to the deaf group but showed stronger functional connectivity with the left superior temporal gyrus in the deaf, compared to the hearing, group. These results lend no support to increased recruitment of the quantity system in deaf signers. Perhaps the reason for performance differences is to be found in other brain regions not included in the original triple code model.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Antonsson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    "Bästa starten - ett annat sätt att tänka undervisning": Utveckling av klassrumsstruktur med stöd av Elevhälsoteam2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att identifiera möjliga framgångsfaktorer och utmaningar i lärares och speciallärares arbeten med elevernas läs- och skrivinlärning i projektet Bästa starten. Syftet är också att undersöka hur EHT kan stödja arbetet i klassrummet samt hur speciallärares kompetens tillvaratas i projektet. Studien syftar även till att undersöka vilka delar av projektet pedagogerna kommer ta med sig i sin fortsatta undervisning. Jag har genomfört 11 kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, varav en med skolpsykolog, fyra med speciallärare och sex med pedagoger som har arbetat med projektet Bästa starten. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. I intervjuerna framgår att Bästa starten handlar om att varje elev ska få en så bra skolstart som möjligt. Pedagogerna utvecklar och arbetar med ett inkluderande och differentierat arbetssätt i klassrummet med stöd av Elevhälsoteamet. I analysen framkom fyra teman; Upprepning och reflektion, Förebygga som speciallärare, Samverkan mellan Elevhälsoteam och pedagoger samt Metoder som upplevs gynna läs- och skrivinlärningen. En slutsats är att samverkan mellan EHT, speciallärare och pedagoger upplevs som gynnsamt för det förebyggande arbetet i klassrummet och den tidiga läs- och skrivinlärningen. Med hjälp av hög struktur, upprepning och korta arbetspass är upplevelsen att även de svaga eleverna får en chans att följa med i klassrumsundervisningen och en möjlighet att uppleva självförtroendet växa i takt med att de lär sig läsa och skriva. Upprepning och reflektion kan dock ses som både framgångsfaktorer och utmaningar av pedagoger och speciallärare.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Anängen, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Högläsning i åk 4-6: Lärares högläsning som redskap för elevers lärande med fokus på elever i behov av särskilt stöd2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att beskriva lärares skönlitterära högläsning i åk 4-6 med fokus mot elevers möjligheter för lärande. Särskild uppmärksamhet riktas mot möjligheter för lärande för elever i behov av särskilt stöd.

     

    Studien har en kvalitativ ansats och utgår från ett sociokulturellt samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Datainsamlingsmetoden är inspirerad av etnografi och genomfördes med semistrukturerade intervjuer samt med en total observation, vilket innebär att forskaren finns i rummet och observerar men inte deltar. Sammanlagt fem lärare, som undervisar i årskurserna 4-6 intervjuades och observerades. Resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analys.

     

    Resultatet visar att lärare i åk 4-6 har olika syften med skönlitterär högläsning. Lärare menar att högläsning utvecklar elevers språk, motiverar elever att läsa själva, utvecklar elevers diskussionsförmåga samt lugnar ner elever i olika situationer. Resultatet visar dock att högläsning mest används för att modellera läsförståelsestrategier. Resultatet visar även att skönlitterär högläsning kan inkludera elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom lärares högläsning ges elever med avkodningssvårigheter möjlighet att möta samma text som övriga elever. Lärare diskuterar ord och begrepp tillsammans med eleverna för att öka ordförståelsen, vilket kan vara ett sätt att stötta elever med läs- och skrivsvårigheter. De lärare som deltar i undersökningen använder högläsningen för att modellera läsförståelsen. Detta kan ge elever med läsförståelseproblem en chans att få strategier för att möta en text. Elever med läsförståelseproblem har då möjlighet att vara inkluderade i undervisningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Appelgren, Caroline
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärare i utveckling: En fallstudie om förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling2022Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här fallstudien är att undersöka förstelärares betydelse för lärares professionella utveckling utifrån 1) hur rektor, förstelärare och lärare förstår syftet med försteläraruppdraget, 2) vilka olika funktioner förstelärare fyller, samt 3) vilken betydelse förstelärare får för lärares professionella utveckling.

    Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer och deltagande observation. Som grund för analysarbetet har Goodlads (1979) läroplansnivåer, med stöd av Timperleys (2019) modell för professionellt lärande och centrala begrepp från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, tillämpats.

    Resultatet visar att försteläraruppdraget uppfattas som en möjlighet att genomföra utvecklingsarbete i praktiken och att lärare får fortbildning samt att säkerställa kvalité och likvärdighet i undervisningen. Resultatet visar också att förstelärare fyller flera olika funktioner på skolan, men där samtliga grundas i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Förstelärarna identifierar utvecklingsbehov, utformar innehåll för att svara mot behoven, stödjer lärare och rektor i pedagogiska frågor, koordinerar arbetet mellan olika aktörer och sammanhang samt motiverar till utveckling. Vidare visar resultatet att förstelärares arbete ökar förutsättningarna för lärares samverkan, didaktiska förnyelse och yrkesspråk. Därmed visar den här studien att förstelärare kan ha betydelse för lärares professionella utveckling genom att främja lärare som professionellt team, en lärandekultur på skolan och lärares didaktiska kunskaper. Dock förutsätter detta att det finns en organisatorisk struktur för förstelärares arbete och att lärare aktivt deltar. Det blir mycket upp till den lokala skolan att omsätta reformen i praktiken, vilket också påverkar vilka effekterna blir.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Arklid, Charlotte
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik.
    Fernqvist, August
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    En litteraturstudie om hur visuellt stöd främjar elever problemlösningsförmåga2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Arbetet är en systematisk litteraturstudie och syftar till att undersöka vilken effekt diagram och bilder har på elevers problemlösningsförmåga. Det utvalda temat anser vi är viktigt eftersom många elever har svårt för problemlösning som helhet men även dess olika processer. Processerna innebär att; förstå problemet, ta ut viktig information, beräkna samt val av strategi. Därför granskades tidigare arbeten för att få en bredare kunskap om hur vi i framtiden kan underlätta för eleverna i arbetet med problemlösning. Problemlösning är även ett centralt område i läroplanenen där detnämns i det centrala innehållet, syftet samt förmågorna. Urvalet av artiklar gjordes genom manuell sökning och databassökning. I arbetet gjordes även avgränsningar, alla undersökningarna skulle vara granskade och fokusera på åldersspannet årskurs ett tillsex. Resultatet tyder i huvudsak på att diagram och bilder främjar elevernas kunskapsutveckling. De granskade artiklarna visar även att lärarna saknar tillräcklig förståelse för användning av visuella hjälpmedel i samband med problemlösning. Av den anledningen blir undervisningen till viss del bristande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Arnby, Carina
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lagerdahl, Marie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Trestegsstödet - en garanti för tidiga stödinsatser: - En fallstudie i en svenskspråkig skola i Finland2023Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den finska skolan används sedan 2011 trestegsstödet, som är en lagstadgad kompensatorisk stödmodell på tre nivåer. Trestegs Stödets huvudsakliga syfte är att erbjuda tidiga specialpedagogiska stödinsatser och att främja ett inkluderande förhållningssätt. Den finska skolans väg mot ett inkluderande utbildningssystem ska leda till att lärare genom differentierad undervisning ska kunna möta elevers olika behov i vanliga klassrum.

    Syftet med denna studie är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv på en svenskspråkig skola i Finland undersöka erfarenheter och uppfattningar av trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell. Med tanke på Finlands framgångsrika PISA-resultat i läskunnighet är syftet även att undersöka hur man arbetar med elevers läsutveckling i de tidiga skolåren. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer, observationer och fältanteckningar. Sammanlagt har sex intervjuer genomförts och dataanalysen baseras på ett tematiskt analytiskt tillvägagångssätt i enlighet med de sex faserna i en tematisk analys.

    Studiens resultat visar att informanterna är positiva till trestegsstödet som kompensatorisk stödmodell eftersom den möjliggör tidig identifiering av barn i behov av stöd och att specialpedagogiska stödinsatser sätts in i ett tidigt skede. En nackdel med trestegsstödet är enligt informanterna den ökade arbetsbörda som dokumentationskraven kring trestegsstödet medför. Vidare visar resultatet att differentiering av undervisning är en komplex uppgift och att den oftast sker då olika situationer uppstår i klassrummet. Det framkommer även i resultatet att inkluderande undervisning ställer krav på yrkesövergripande samarbete och att det behöver finnas organisatoriska strukturer för samverkan och samarbete. Vad gäller läsutvecklande insatser så lägger skolan stor vikt vid daglig läsning och att den fysiska och den sociala miljön ska samspela för att stimulera eleverna till läsning samt att vuxna har en betydelsefull roll för elevernas läsutveckling under de tidiga skolåren

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38. Bestill onlineKjøp publikasjonen >>
    Arnell, Sofie
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Elevers möten med matematik: En studie om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 12021Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Många och positiva tidiga möten med matematik är betydelsefulla för barns och elevers matematiklärande. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 genom att undersöka, analysera och beskriva dem. Ytterligare ett syfte är att redogöra för likheter och skillnader i elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 för att bidra till ökad förståelse kring faktorer som kan påverka elevers möjligheter att utveckla förståelse för skolmatematiken. En empirisk studie genomfördes, där en elevgrupp och dess lärare följdes från höstterminen i förskoleklass till höstterminen i årskurs 1. Data samlades in genom deltagande observationer och informella samtal. Materialet analyserades sedan i två steg; först gjordes en empirinära analys och därefter en teoretisk analys utifrån begrepp hämtade från verksamhetsteorin. Resultatet visar att elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1 sker på en mängd olika sätt. Mötena kan relateras till tre olika typer av matematikverksamheter i både förskoleklassen och årskurs 1, vilka erbjuder eleverna olika lärandemöjligheter. Av dessa verksamheter framgår även att matematikundervisningen är mer formell i årskurs 1 än i förskoleklassen. Det visar sig i att eleverna har högre handlingsfrihet i förskoleklassen än i årskurs 1 och att det finns ett starkare fokus på matematiska begrepp och metoder i årskurs 1 än i förskoleklassen. Dessa skillnader kan vidare få negativa konsekvenser för kontinuiteten i elevernas matematiklärande.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (png)
    presentationsbild
  • 39.
    Arnett, Anett
    et al.
    University of Denver, CO, USA.
    Pennington, Bruce
    University of Denver, CO, USA.
    Friend, Angela
    University of Colorado, Boulder, USA.
    Willcutt, Eric
    University of Colorado, Boulder, USA.
    Byrne, Brian
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Richard
    University of Colorado, Boulder and Linköping university.
    The SWAN captures variance at the negative and positive ends of the ADHD Symptom dimension2013Inngår i: Journal of Attention Disorders, ISSN 1087-0547, E-ISSN 1557-1246, Vol. 17, nr 2, s. 152-162Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The Strengths and Weaknesses of ADHD Symptoms and Normal Behavior (SWAN) Rating Scale differs from previous parent reports of ADHD in that it was designed to also measure variability at the positive end of the symptom spectrum. Method: The psychometric properties of the SWAN were tested and compared with an established measure of ADHD, the Disruptive Behavior Rating Scale (DBRS). Results: The SWAN demonstrates comparable validity, reliability, and heritability to the DBRS. Furthermore, plots of the SWAN and DBRS reveal heteroscedasticity, which supports the SWAN as a preferred measure of positive attention and impulse regulation behaviors. Conclusion: The ability of the SWAN to measure additional variance at the adaptive end of the ADHD symptom dimensions makes it a promising tool for behavioral genetic studies of ADHD.

  • 40.
    Arnett, Anne
    et al.
    University of Denver, USA.
    Pennington, Bruce
    University of Denver, USA.
    Willcutt, Erik
    University of Colorado, USA.
    Dmitrieva, Julia
    University of Denver, USA.
    Byrne, Brian
    University of New England, Armidale, Australia .
    Samuelsson, Stefan
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Olson, Richard
    University of Colorado, USA.
    A cross-lagged model of the development of ADHD inattention symptoms and rapid naming speed2012Inngår i: Journal of Abnormal Child Psychology, ISSN 0091-0627, E-ISSN 1573-2835, Vol. 40, nr 8, s. 1313-1326Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Although previous research has identified contemporaneous associations between cognitive deficits and symptom phenotypes in Attention Deficit/Hyperactivity Disorder, no studies have as yet attempted to identify direction of effect. The present study used cross-lagged path modeling to examine competing hypotheses about longitudinal associations between rapid naming speed and symptoms of inattention in children. 1,506 school-age twins from Australia and the U.S. were tested for inattention, hyperactivity/impulsivity, and rapid naming speed at three and four time points, respectively. Symptom severity of inattention from Kindergarten to fourth grade is consistently predicted by previous rapid naming, over and above auto-regressive and correlational associations in the model. Likewise, inattention symptoms have a small but significant predictive effect on subsequent rapid naming. The findings support a reciprocal relationship between naming speed and ADHD inattentive symptoms.

  • 41.
    Aronsson Hermansson, Susanne
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Jag märker att du blir kränkt: En studie om lärarperspektivet på kränkande behandling av elever i grundsärskolan2020Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den här studiens syfte är att bidra med kunskap om grundsärskollärares perspektiv på kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning samt kunskap om lärarnas eget arbete med att hantera kränkande behandling av dessa elever.

    En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Nio lärare i grundsärskolan deltog. Genom ett målstyrt urval och utifrån en intervjuguide, intervjuades lärare som arbetat minst ett år med elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning inom grundsärskolans inriktning ämnesområden. Det empiriska materialet systematiserades och analyserades med tematisk analys utifrån ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Analysen resulterade i fyra teman: uppfattningar, kunskap, kommunikation och uppföljning.

    Resultat visar att för att identifiera, tolka och agerar vid kränkande behandling av elever med måttlig till svår/grav intellektuell funktionsnedsättning, beskriver deltagarna att lärarna använder sig av verktyg, som kunskap om sig själva och eleven, kommunikation med eleven, kommunikation inom personalgruppen och med elevens vårdnadshavare, samt uppföljning med elev och personal. En analys av resultatet visar att även kommunikation om styrdokumentens innehåll och vägledning om vad som ska skrivas i anmälan om kränkande behandling skulle kunna läggas till som ett verktyg. Deltagarna beskriver ett omfattande arbete som kräver stort personligt engagemang med ett empatiskt förhållningssätt, där skapandet av relationer upplevs som viktigt. Konsekvenser av kränkande behandling för eleverna beskriver deltagarna är att de blir otrygga och/eller att deras inlärning påverkas negativt men också att reaktion kan utebli om den kränkande behandlingen inte är av fysisk karaktär. Studiens resultat i form av verktyg bör vara användbara inom annan verksamhet än grundsärskolan som exempelvis daglig verksamhet eller LSS-boende.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Arvola, Mattias
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Samuelsson, Marcus
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Högskolan Väst.
    Nordvall, Mathias
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Ragnemalm, Eva L.
    Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap, Interaktiva och kognitiva system. Linköpings universitet, Tekniska fakulteten.
    Simulated provocations: A hypermedia radio theatre for reflection on classroom management2018Inngår i: Journal Simulation & Gaming, ISSN 1046-8781, E-ISSN 1552-826X, Vol. 49, nr 2, s. 98-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background. Learning to manage a classroom is a difficult but important part of teacher education. Earlier research on simulations for learning classroom management has highlighted the difficulty of supporting reflection.

    Purpose. This case study explores and evaluates the design of a simulation for student teachers’ reflection on classroom management.

    Design. The design process resulted in the scenario-based SIMPROV simulation, which was made in the form of a hypermedia radio theatre that students go through in pairs or triads. Authoritarian, authoritative, democratic, and compliant leadership styles were built into the choices student teachers made.

    Evaluation. The simulation was evaluated in two courses where the participants’ level of reflection and perceived knowledge improvement was measured using a questionnaire. Forty three first-year student teachers, 48 third-year student teachers, and 38 of the student teachers’ mentors participated in the evaluation.

    Results. The results indicate that participants engaged in reflection and understanding to a high degree, and only to a low degree in critical reflection or habitual action.

    Conclusions. The conclusions are that the scenario-based simulation designed as a hypermedia radio theatre supported knowledge improvement, understanding, and reflection and that social interaction during and after simulation sessions was an important feature.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Asplund, Andreas
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Sjöstrand, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Specialpedagogen, ett spöke i gymnasieskolans organisation: Gymnasielärares syn på skriftiga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogens roll2022Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I den här studien granskas gymnasielärares syn på arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal och på specialpedagogen som resurs i den processen. Även hur elevers redan dokumenterade extraanpassningar påverkar gymnasielärarna, när de ska formulera sina skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal. Syftet är att bidra till ökad kunskap om gymnasielärares uppfattningar om och arbete med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal på gymnasiet och specialpedagogens roll i den processen. Studien är kvalitativ med datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och informanterna är gymnasielärare med erfarenhet av mentorskap och utvecklingssamtal.  Empirin analyseras genom tematisk analys och resultatet visar att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är en mångfasetterad uppgift som påverkas av flera faktorer. Det framkommer att specialpedagogen sällan används som resurs för lärarna i arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, men att samverkan mellan gymnasielärare och specialpedagoger är vanligare i arbetet med extra anpassningar eller elever i behov av särskilt stöd. Gymnasielärarna uppger att arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal är tidskrävande och att skolans digitala lärplattform styr dokumentationens innehåll. Tid och lärplattform är två centrala faktorer som båda utgör såväl hinder som möjligheter i arbetet eftersom de styr ramarna för omdömenas utformning. Styrdokument som skollag och Skolverkets allmänna råd anger riktningen tillsammans med de lokala organisatoriska förutsättningar varje skolas ledning svarar för.  Ett resultat är att många gymnasielärare inte tycks sträva efter något kollegialt samarbete avseende arbetet med skriftliga omdömen inför utvecklingssamtal, vare sig det gäller elever som når målen eller elever i behov av stöd, utan snarare föredrar att utföra uppgiften ensamma. De tycks inte heller se vårdnadshavarna som resurs. Ett annat resultat är att konsekvensen av sänkta dokumentationskrav för lärare ökar arbetsbelastningen för mentor vid sammanställning av underlag inför utvecklingssamtalen.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Kall, Ann-Sofie
    Department of Subject Didactics and Global Studies, School of Education and Communication, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Uhrqvist, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Creative arts for sustainability transformations—Exploring children’s theater for the UN Sustainable Development Goals2023Inngår i: Elementa: Science of the Anthropocene, E-ISSN 2325-1026, Vol. 11, nr 1, artikkel-id 00124Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article responds to recent calls for more creative expressions of climate and sustainabilitytransformations. In particular, research literature argues that the formulation of new narratives ofsustainable societies may function as a prominent intervention for system changes. Yet, few empiricalstudies exist on how creative climate and sustainability storytelling elicit varying levels of awareness andengagement. With the intention to advance scholarship in the role of narratives to create engagement withsustainability transformations, this study investigates children’s theater for the UN Sustainable DevelopmentGoals (SDGs) as one research site. By analyzing the interactive children’s theater play “Esmeralda and theDragon—The Global Sustainability Goals,”we show that creative storytelling can offer a meaningful space forengagement with Agenda 2030 and the UN SDGs. In particular, we find that (1) children’s cognitive andemotional associations and experiences shape the meaning of and responses to the SDGs and (2) the play’sfictional elements resonate with children’s emotional frameworks. Based on the results, we argue that newstories are needed for sustainability transformations and that there is transformative power in the creativeand performance arts in this respect, and we call for further exploration of various publics engagements withsustainability storytelling.

  • 45.
    Asplund, Therese
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Centrum för klimatpolitisk forskning, CSPR.
    Uhrqvist, Ola
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kall, Ann-Sofie
    Jönköping University, Sweden.
    Bijedic, Amina
    Linköpings universitet, Institutionen för tema.
    Att lära för FN:s Globala Mål – utmaningar och möjligheter med ämnesövergripande och samskapande undervisning i förskolan2023Inngår i: NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, ISSN 1504-4556, E-ISSN 1894-1257, Vol. 19, nr 1, s. 35-48Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Medan forskning kring utbildning i relation till FN:s globala mål för hållbar utveckling ökat sedan målenantogs 2015, finns det fortfarande få studier om förskoleutbildningens roll i en stundande samhällstransformationi enlighet med Agenda 2030. Den här studien syftar till att utforska utmaningar och möjlighetermed utbildning för FN:s globala mål för barn mellan 1-5 år. Genom en analys av fokusgruppssamtal medförskolepersonal visar studien att: 1) trots intention om en ämnesövergripande undervisning, tenderarfrågor om hållbar utveckling, och Agenda 2030, att bli fragmenterade, 2) förskolepersonal upplever attförskolan har goda förutsättningar att bedriva undervisning för hållbar utveckling, samt 3) förskolepersonaluttrycker att det finns ett dilemma mellan å ena sidan vikten av att se till och ta hänsyn till barnensintresse, och å andra sidan att bibehålla mål och fokus.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Augustine, Lilly
    et al.
    Jonkoping Univ, Sweden.
    Bjereld, Ylva
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Turner, Russell
    Univ Gothenburg, Sweden.
    The Role of Disability in the Relationship Between Mental Health and Bullying: A Focused, Systematic Review of Longitudinal Studies2022Inngår i: Child Psychiatry and Human Development, ISSN 0009-398X, E-ISSN 1573-3327Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Having both a disability and being bullied increases the risk of later mental health issues. Children with disabilities are at greater risk of being bullied and therefore at greater risk of adverse mental health outcomes. We conducted a limited systematic review of longitudinal studies focusing on the role of disability in relation to bullying and mental health problems. Twelve studies with an initial measure of mental health or disorder, measured no later than 10 years of age, were found. Ten of these twelve studies suggested that having a disability before victimisation increased the impact of mental health problems measured after bullying experiences. The conclusion is that children with a disability, such as behavioural problems, have an increased risk of later mental health problems through bullying victimization. Children with two risk factors had significantly worse mental health outcomes. These additional mental health problems may be alleviated through reduced bullying victimisation.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Axelsson, Ewa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Björling, Åsa
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Garanterade tidiga stödinsatser - flipp eller flopp: En studie om speciallärarens kompetens i förskoleklassen och om kartläggningsmaterialet Hitta språket2021Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats efter införandet av Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser och det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket för förskoleklass. Frågeställningarna i studien fokuserar på om speciallärarens kompetens nyttjas i samråd med lärare i förskoleklass gällande särskild bedömning, planering av eventuella stödinsatser och uppföljning av tidiga stödinsatser. Vi tittar även på informanternas upplevelser kring kartläggningsmaterialet Hitta språket och de aktiviteter som materialet innehåller. 

    Vi har genomfört tolv semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex lärare i förskoleklass från olika skolor och kommuner. Efter att ha gjort en tematisk analys av empirin framkom att speciallärarens arbetsuppgifter inte har förändrats efter införandet av garantin. Informanterna uppger att kartläggningen är tidskrävande att genomföra samt att tid saknas för samråd, planering, uppföljning och insatser i förskoleklass.  

    Bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär är enligt forskningen de främsta prediktorerna att förutse eventuella svårigheter i den kommande läsutvecklingen. Jämförelsen mellan aktiviteterna i det obligatoriska kartläggningsmaterialet Hitta språket och forskningen visade att några av ovanstående prediktorer inte kartläggs. Aktiviteterna är avsedda att utföras i grupp som gör det svårt att säkerställa varje elevs individuella prestation. Dessutom är kravnivåerna för lågt ställda och säger inget om en elevs variation från en normalfördelning utifrån en given ålder.  

    Studien visar på att speciallärarens tid inte har omfördelats från högre årskurser ner till förskoleklass eller att speciallärarens arbetsuppgifter har förändrats. Kartläggningsmaterialet Hitta språket räcker inte ensamt till för att identifiera elever i risk för lässvårigheter, utan bör kompletteras med andra tester med högre reliabilitet och validitet gällande bokstavskunskap, fonemisk/fonologisk medvetenhet, RAN och vokabulär.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Bagger, Anette
    et al.
    Orebro Univ, Sweden.
    Roos, Helena
    Linnaeus Univ, Sweden.
    Engvall, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Directions of intentionalities in special needs education in mathematics2020Inngår i: Educational Studies in Mathematics, ISSN 0013-1954, E-ISSN 1573-0816, Vol. 104, nr 1, s. 41-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article builds upon a systematic review of 53 articles in international research journals and makes three main contributions. First, it develops a method for identifying motives, values, and assumptions in research by analysing segments of text in journal articles. Second, it represents a reflective account of research within the field of mathematics education. Third, it captures the ongoing directions of intentionalities inherent in the diverse field of special education mathematics and, thereby, some of the characteristics of the core issues in this field. Three directions of intentionalities were identified: towards teachers and teaching competence, towards enhanced mathematical achievement, and towards every students learning. The results indicate that each direction has specific limitations and potentials. In order to improve special education mathematics, we recommend that researchers and practitioners remain broadly informed and involved in all three directions of intentionalities.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bagger, Anette
    et al.
    Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Umeå University, Sweden.
    Roos, Helena
    Institutionen för matematik, Fakulteten för teknik, Linneaus University, Sweden..
    Engvall, Margareta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Investigating the politics of meaning(s) in Nordic research on special education mathematics​: developing a methodology​2018Inngår i: Perspectives on professional development of mathematics teachers: Proceedings of MADIF 11. The eleventh research seminar of the  Swedish Society for Research in  Mathematics Education Karlstad, January 23–24, 2018 / [ed] Johan Häggström, Yvonne Liljekvist, Jonas Bergman Ärlebäck, Maria Fahlgren och Odur Olande, Göteborg: Svensk förening för matematikdidaktisk forskning-SMDF , 2018, s. 141-150Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper aims to develop a methodology to explore the politics of meaning in special education mathematics research. Mediated meaning, directions of intentionalities and perspectives on special education have been analysed in eight reviewed articles.  Results indicate that the politics of meaning in the Nordic sample are about processes of normalisation and effectiveness through methods and approaches. The teacher is emphasised as the centre for change and development also when it comes to organisational factors. Disabilities are not researched, perhaps cloaked by an overall relational approach or due to research paying attention to milder difficulties. The deve- loped methodology seems to be fruitful and will be applied on a broader international sample.

    Fulltekst (pdf)
    Investigating the politics of meaning(s) in Nordic research on special education mathematics​: developing a methodology​
  • 50.
    Balck, Lovisa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bogren Jaldestam, Frida
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Pedagogik och didaktik. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Läxans vara eller icke vara i matematikundervisningen.: Påverkas elevers prestation och motivation av matematikläxor?2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser. Begrepp som använts har varit matematik, läxa, motivation och prestation.  Resultatet visar att det finns många typer av matematikläxor som har olika betydelse för elevers motivation och prestation. Forskarna är inte eniga om något enhetligt svar på om matematikläxor påverkar elevers motivation och prestationer inom matematik. Flertalet av forskarna ser dock positivt på matematikläxan och anser att den påverkar elevers prestation till det bättre. Inom motivation är forskarna överrens om att läxor påverkar elevers motivation, det råder dock skilda åsikter om läxorna påverkar elevers motivation positivt eller negativt.

    Fulltekst (pdf)
    Läxans vara eller icke vara i matematikundervisningen.
1234567 1 - 50 of 1282
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf