liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Haslam, Mara
    et al.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The role of consonant clusters in English as a lingua franca intelligibility2019Inngår i: Proceedings of the 10th Annual Prnunciation in Second Language Learning and Teaching Conference / [ed] Levis, J., Nagel, C. & Todey, E., Iowa: Iowa State University Press, 2019, s. 276-284Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Rejman, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Ett drömspel: En lärarstudent utmanar gymnasieelever att tolka Strindberg2021Inngår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning, ISSN 2001-4554, Vol. 15, nr 2, s. 45-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study, we follow a student teacher who has been given the assignment in her first schoolplacement to work with August Strindberg’s A Dream Play, in Year 2 of upper secondary school.The class she is teaching consists of 22 boys in the technology programme. Her challenge, as sheherself expresses it, is how to get the pupils to experience A Dream Play as a meaningful text thatconcerns them and their lives. The theoretical frame of reference consists of theory of literatureinstruction, and a model of investigative-oriented literature instruction is used in the analysis toshow how the teacher student carries out instruction and challenges the pupils to use different kindsof interpretative strategies. The results indicate that this instruction involves a number of featuresthat characterise such literature teaching practice, for example, by giving pupils opportunities toconnect their own experiences to Strindberg’s play, and having them use their own interpretationsand experiences to create a video. In this way, the instruction becomes situated in the classroomcontext and has an aesthetic and creative dimension. The pupils are also challenged to do a closereading of an excerpt and try out their interpretations in dialogue with their classmates.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Slotte, Anna
    et al.
    Helsingfors universitet.
    Rejman, Katarina
    Stockholms universitet.
    Wallinheimo, Kirsi
    Helsingfors universitet.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Arbete med skönlitteratur i svenskundervisningen: två lärarstudenter reflekterar2021Inngår i: Morsmålsfaget som fag og forskningsfelt i Norden. / [ed] Lennart Jølle, Ann Sylvi Larsen, Hildegunn Otnes, Leiv Inge Aa., Oslo: Universitetsforlaget, 2021, 1, s. 151-171Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet är att studera hur ämneslärarstudenter reflekterar över attarbeta med skönlitterära texter i L1-lektioner (svenska). Materialet består avinspelade handledningssamtal mellan studenterna och deras didaktikhandledareunder praktikperioder i Sverige respektive Finland. Resultatet visar att tyngdpunkteni studenternas reflektioner förskjuts från undervisning som representation under förhandledningen till undervisning som samspel och undervisning som erfarenhetunder efterhandledningen.

  • 4.
    Tergujeff, Elina
    et al.
    Jyväskylä universitet, Finland.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Förståelighetsperspektiv på finlandssvenskars vanliga uttalsdrag i engelska2022Inngår i: Puhe ja kieli / Tal och språk / Speech and Language, ISSN 1458-3410, E-ISSN 2342-7213, Vol. 3, s. 239-256Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker uttalsdrag som kan förorsaka missförstånd i finlandssvenska tonåringars uttal av engelska. Det finns viss kunskap om utmaningar finlandssvenskar möter när de lär sig det engelska uttalet, men mycket få empiriska studier som undersöker vilka uttalsdrag som faktiskt orsakar missförstånd. För att undersöka detta användes inspelningar av tonåringar vars förstaspråk var finlandssvenska. De läste in konstruerade meningar med utvalda uttalsdrag som kan förväntas orsaka missförstånd. Ett lyssnartest genomfördes med tonåringar (n = 48) vars förstaspråk var engelska. Resultaten visar att de förekommande uttalsdragen ledde till varierad grad av missförstånd hos lyssnarna. Av de undersökta uttalsdragen var det framför allt avsaknad av frågeintonation, felaktigt uttal av /θ, ð, v/ och när <y> uttalades som affrikatan /ʤ/ som orsakade mest frekventa missförstånd. En slutsats är att dessa uttalsdrag bör prioriteras i engelskundervisning för finlandssvenskar, medan skillnaden mellan /i–ɪ/ och uttalet av ordfinalt /z/ inte visade sig vara lika viktigt för förståeligheten och därför inte behöver lika mycket uppmärksamhet i uttalsundervisningen i engelska.

  • 5.
    Vuorenpää, Sari
    et al.
    Uppsala universitet, Uppsala, Sweden.
    Duek, Susanne
    Karlstad universitet, Karlstad, Sweden.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur.
    Kartläggning av en nyanländ elevs litteracitet i Sverige2019Inngår i: Nordic Journal of Literacy Research, E-ISSN 2464-1596, Vol. 5, nr 3, s. 49-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Den här studien handlar om en nyanländ elevs möte med svensk skola och kartläggningen av hennes litteracitet. Studien är en deskriptiv fallstudie inspirerad av etnografiska principer med bland annat videoinspelningar av kartläggningssamtal. I de inspelade samtalen deltar en elev, en förälder, tolk samt en kartläggare. Under samtalen ställs en stor mängd frågor men det ges inte mycket tid eller utrymme för utvecklande av svar, fördjupande frågor eller följdfrågor. Eleven ifråga kan tala flera olika språk och har haft såväl franska som arabiska som undervisningsspråk då hon har gått fem år i skola innan hon anlände till Sverige. Elevens tidigare erfarenheter av undervisning i litteracitet tycks vara begränsad till högläsning samt att skriva av text som läraren skriver på tavlan. Det blir därför svårt för henne att förstå frågor som kartläggaren ställer i samband med textläsning och textanalys under kartläggningen. I flera avseenden föreligger relativt stora skillnader mellan elevens tidigare skolerfarenheter och praktiken i skolan som väntar henne i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Vuorenpää, Sari
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Modersmålslärare: så mycket mer än språklärare2020Inngår i: Modersmål, minoriteter och mångfald: i förskola och skola / [ed] Boglárka Straszer & Åsa Wedin, Studentlitteratur AB, 2020, 1, s. 303-329Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    L3 acquisition and teaching2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lärares reflektioner om uttalsundervisning i svenska som andraspråk2020Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Phonological transfer in oral and written production among adult L2 learners of Swedish2024Inngår i: Multilingual acquisition and learning: An ecosystemic view to diversity / [ed] Elena Babatsouli, John Benjamins Publishing Company, 2024, 1, s. 613-635Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Pronunciation teaching for adult L2 learners2022Inngår i: Proceedings of the International Symposium on Monolingual and Bilingual Speech 2022 / [ed] Elena Babatsouli, 2022, Vol. 1, s. 98-103Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pronunciation teaching was in focus for a one-year school project in whichteachers in the program Swedish for immigrants (SFI) and one researcher participated. SFIis an education program at different levels in Swedish for adult immigrants with differentmother tongue, education, and school background, from no schooling to highly educated.The teachers expressed they needed more knowledge about how to teach Swedishpronunciation, especially for those who have studied the language for a while without anyclear progression, students with a fossilized pronunciation. The students’ knowledge ingrammar and vocabulary has reached a more advanced level than pronunciation. The aimof this collaborative project was to increase the teachers’ knowledge and awareness ofpronunciation teaching, to discuss didactic methods for implementation in classrooms atdifferent levels. This was also an opportunity for the researcher to discuss theoreticalaspects of pronunciation and how to implement research results in the Swedish languagelearning classroom for adults. Field notes from classroom observations, discussions andpersonal interviews constitutes the material for this presentation. We had discussions,interviews and meetings at the school or by using the digital platform Zoom. At the end ofthe project time, teachers report they are more motivated and self-esteemed in theirteaching of Swedish pronunciation. Their teaching is more explicit, sometimes includingindividual training, using didactic methods with the intention of focusing on prominentfeatures important for learner with different language backgrounds to achieve anintelligible pronunciation. One conclusion of the project is that more knowledge andimplementation of didactic training about pronunciation teaching is of importance foractive and future teachers in Swedish as a second language for adult learners.

  • 11.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Recension: Kautonen, Maria & Kuronen, Mikko, 2021: Uttalsinlärning med fokus på svenska.2023Inngår i: Språk och stil, ISSN 1101-1165, E-ISSN 2002-4010, Vol. 1, s. 231-234Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Texten växer fram - om skrivprocessen hos elever i årskurs 32019Inngår i: HumaNetten, E-ISSN 1403-2279, nr 43, s. 65-86Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Att skriva en text är en process som består av flera olika delar – planering, skrivande, revidering, ordval, grammatiska strukturer med mera (Wengelin 2008). De texter lärare får i sin hand för läsning och bedömning är en slutprodukt som eleven arbetat med på olika sätt under en begränsad tid. Ofta vet inte läraren vilka processer texten genomgått när den växt fram från idé till färdig produkt. Genom att använda loggningsprogrammet ScriptLog (Strömqvist, Holmqvist, Johansson, Karlsson & Wengelin 2006) är det möjligt att få en större förståelse för själva skrivprocessen. Skribentens skrivtid, antal tangentnedslag, redigeringar, flyt i skrivandet och pauser, både längd och plats i texten, loggas och kan sedan studeras och analyseras. Som underlag för den studie som här presenteras finns några texter skrivna av elever i årskurs 3, ålder 9–10 år. Det är 18 texter skrivna av 12 olika elever vid ett par olika tillfällen.

    Eleverna, vars texter används i den här studien, går på en skola där många språk talas. Alla utom två av de tolv medverkande eleverna har minst en utlandsfödd förälder och använder ett eller flera språk förutom svenska dagligen i hemmet. Alla texter är skrivna på svenska, vilket innebär att de flesta eleverna producerat texter på ett språk som inte med självklarhet är deras starkaste språk. Texterna är en del av det material som samlades in från elever i ett par olika klasser och årskurser på en och samma skola inom ramen för ett större projekt vid Linnéuniversitet (Lindgren, Svensson & Zetterholm 2015).

    Fulltekst (pdf)
    Texten växer fram - om skrivprocessen hos elever i årskurs 3
  • 13.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Uttal - en utmaning i läromedel för sfi2021Annet (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 14.
    Zetterholm, Elisabeth
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Uttal, fonologi och skrivande hos flerspråkiga yngre elever2022Inngår i: Läs- och skrivundervisning utifrån elevers varierade behov / [ed] Diana von Börtzell-Szuch, Sari Vuorenpää, Malmö, Sweden: Gleerups Utbildning AB, 2022, 1, s. 53-79Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Idag är de allra flesta individer flerspråkiga och många talar mer än ett språk på olika nivåer. I begreppet 'språk', som handlar om överföring av information, kan vi använda oss av talspråk, skriftspråk, kroppsspråk och bildspråk. Vi lär oss talspråket tidigt som en naturlig utveckling och förstår att muntlig kommunikation är viktig mellan människor. För många barn sker inlärningen av mer än ett språk parallellt, framför allt som om flera språk talas i hemmet. För lite äldre barn och vuxna sker tal- och skriftspråksinlärningen samtidigt när ett nytt språk lärs in efter att modersmålet är etablerat. Utvecklingen av talspråket sker i sociala kontexter där språket används, men för utveckling av skriftspråket är explicit skrivundervisning ofta nödvändig för att eleven ska förstå relationen mellan talspråk och skriftspråk. I det här kapitlet presenteras förhållandet mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstäver) i det svenska språket och hur uttalet hos flerspråkiga individer kan påverka stavningen av svenska ord. Texter skrivna av yngre flerspråkiga elever ligger till grund för en analys av stavfel som delas in i olika kategorier utifrån tidigare studier om hur stavningsförmågan utvecklas hos enspråkiga svenska elever. Kunskap om vilka stavfel som är vanliga hos yngre elever samt vilka som kan härledas till elevens förstaspråk är värdefull för lärare i läs- och skrivundervisningen och kan bidra till utveckling av didaktik i klassrummet.

  • 15.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Abelin, Åsa
    Göteborgs universitet, Gothenburg, Sweden.
    Intelligible pronunciation with and without picture context2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk och litteratur. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Abelin, Åsa
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Ungrammatical prosody does not hinder positive evaluations2019Inngår i: Proceedings of the 19th International Congress of Phonetic Sciences / [ed] Sasha Calhoun, Paola Escudero, Marija Tabain & Paul Warren, Australasian Speech Science and Technology Association Inc , 2019, s. 2164-2168Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Bardel, CamillaStockholm University, Sweden.Hedman, ChristinaStockholm University, Sweden.Rejman, KatarinaStockholm University, Sweden.
    Exploring Language Education: Global and local perspectives2022Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Kuronen, Mikko
    Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä, Finland.
    Nyyssönen, Valtteri
    Department of Language and Communication Studies, University of Jyväskylä, Finland.
    The impact of a short auditory training on L2 pronunciation in languages with different orthographic depth2021Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 19.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Kuronen, Mikko
    Jyväskylä University, Finland.
    Nyyssönen, Valtteri
    Jyväskylä University, Finland.
    The impact of a short auditory training on L2 pronunciation in languages with different orthographic depth2022Inngår i: ISAPh2021. The 3rd International Symposium on Applied Phonetics, Baixas, France: The International Speech Communication Association (ISCA), 2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    It is sometimes assumed that the pronunciation of an L2 is more predictable and thus easier to learn if its orthography is transparent. This study aims to find out whether this assumption holds true in the first stages of L2 learning in languages with different orthographic depth. The study also examines the effect that a short auditory training (supported by simultaneous orthographic input) has on L2 pronunciation. A central finding was that the pronunciation of an L2 with a transparent orthography was not easier to learn for a naïve learner when compared to an L2 with an opaque orthography. A second finding was that even a short period of auditory training can introduce a significant improvement of a naïve L2 learner’s speech. Further, the results show that mimicking one specific native speaker could be an effective strategy for pronunciation learning. This method should be studied in more detail in future research.

  • 20.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Lindström, Eva
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    The writing process of bilingual students with focus on revisions and spelling errors in their final texts2022Inngår i: Languages, E-ISSN 2226-471X, Vol. 7, nr 1, artikkel-id 61Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research on writing that focuses on what writers do when they compose shows that processes such as planning, transfer to writing and editing are recursive and affect the writing process of first and second language writers differently. To our knowledge, what has yet to be explored in research is the writing process of young bilingual students. The present study focused on the revisions and spelling errors made by 9-year-old bilingual students during a writing activity in their L2. Details about the writing process (e.g., revisions) were taken from statistics registered in the keystroke logging program ScriptLog and were analyzed both quantitatively and qualitatively. Results from the quantitative analysis show that the mean proportion of the students revisions is relatively low compared to results in previous research. The qualitative analysis showed both surface and meaning changes; the latter were found at both the micro- and macrostructural levels. Bilingual students exhibit a creative writing process in which several meaning changes occur in a language (in this case Swedish) that they are particularly competent in. The spelling error analysis indicated that the bilingual students make the same type of spelling errors as monolingual students in their initial stages of learning to write.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet.
    Lärares val av skönlitteratur och läromedel i modersmålsundervisningen2024Inngår i: Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning.: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? / [ed] Anders Sigrell, Anders Ohlsson, Paul Strand, Martin Sundby, Lund: Nationella nätverket för svenska med diaktisk inrikning , 2024, s. 427-441Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Modersmålslärare vittnar om att det kan vara svårt att hitta relevanta läromedel att använda i undervisningen oavsett språk då texter från respektive hemland är anpassade för en undervisningskontext som skiljer sig från det svensk skolsystemet med exempelvis flera undervisningstimmar och språkkunskaper på en mera homogen nivå bland eleverna. Många lärare utvecklar därför eget undervisningsmaterial med inspiration från olika källor. Syftet med föreliggande studie är att synliggöra hur modersmålslärare resonerar om användningen av läromedel i sin undervisning samt vilka val de gör avseende litteratur och läromedel för sin undervisning. Detta är intressant utifrån skrivningen i Lgr 11 att eleven ska utveckla 'ett jämförande förhållningssätt mellan kulturer och språk'. Studien vill lyfta fram lärarröster som undervisar i olika modersmål i den svenska skolan för att öka kunskapen om lärares varierande praktiker och tillgång till texter på respektive modersmål. Den centrala forskningsfrågan är: Vilka texter använder modersmålslärare för att knyta ihop elevernas kulturella och språkliga bakgrund med den svenska kulturen och det svenska språket? Här presenteras intervjuer med modersmålslärare i arabiska, assyriska, grekiska och vietnamesiska som berättar om hur de använder, bearbetar och väljer olika texter i modersmålsundervisningen. Resultaten stämmer väl överens med tidigare studier där det framkommit att modersmålslärare skapar mycket eget material, men att de också kan använda läromedel från hemländerna, framför allt i den första läs- och skrivinlärningen.

  • 22.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap. Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Modersmålslärare - så mycket mer än språklärare2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Sverige.
    Modersmålslärares roller i ljuset av the Third Space Theory2022Inngår i: Språklig mångfald [Linguistic diversity]: Rapport från ASLA-symposiet i Göteborg, 23-24 april 2020 [Papers from the ASLA symposiumin Gothenburg, 23–24 April, 2020] / [ed] Stina Ericsson, Inga-Lill Grahn, Susanna Karlsson, Göteborg: ASLA Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap , 2022, s. 260-274Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utifrån några modersmålslärares berättelser innehåller undervisningen i modersmål inte enbart språkundervisning. Här skapas även relationer mellan elever, föräldrar och modersmålslärare som ofta delar erfarenhet från kulturer, språk och skolsystem utanför Sveriges gränser. Modersmålslärarna har erövrat kunskap och erfarenhet från den svenska skolkontexten och samhället, vilket för många, åtminstone till en början, är nytt och obekant. Lärarna och undervisningen i modersmål blir då ett mellanrum, ett tredje rum, för eleverna där det kända från hemmiljön, språk och kultur, möter det nya från den svenska skolan. Utifrån ett fokusgruppsamtal med fem modersmålslärare appliceras teorin om the third space där de själva lyfter fram sina olika roller som lärare och som länk och stöd för elever och föräldrar. Lärarna samtalar också om hur eleverna kan känna att de inte riktigt tillhör någon kultur och detta kan relateras till begreppet third culture kids.

  • 24.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Vuorenpää, Sari
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Vi är ju en "svensk skola": Lärares samtal om flerspråkighet på en svensk utlandsskola2022Inngår i: ASLAs skriftserie, ISSN 1100-5629, nr 29, s. 79-97Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    På flera platser i världen erbjuds utbildning på svenska utlandsskolor. I Spanienfinns sju svenska statsbidragsberättigade skolor. Undervisningsspråk och i vilkenutsträckning olika språk används på skolorna varierar. Syftet med föreliggandedelstudie är att öka kunskapen om lärarnas och skolledningens uppfattning omflerspråkighet och hur kollegiet vid en svensk skola i Spanien tillsammansresonerar om hur de olika språken används och synliggörs i skolmiljön. På denaktuella skolan bedrivs undervisningen i första hand på svenska respektive finska.Skolan följer de svenska läroplanerna, men undervisning i de finska klassrummenanpassas även till viss del utifrån de finska styrdokumenten. Ettfokusgruppsamtal ligger till grund för delstudien och resultaten visar att kollegietoch skolledningen är överens om att det är en flerspråkig skolmiljö, därpersonalen och eleverna talar flera språk, men de uttrycker det på olika sätt. Ivilken grad denna flerspråkiga potential utnyttjas på skolan råder det delvis delademeningar om utifrån olika tankar om vad flerspråkighet innebär i just den aktuellaskolmiljön.

  • 25.
    Zetterholm, Elisabeth
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och samhälle, Avdelningen för akademisk svenska. Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Ydringer, Emeli
    Uttalsundervisning på sfi2023Inngår i: VenueArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vuxna andraspråksinlärare talar ofta språket med en brytning, men det behöver inte betyda att det är svårt att förstå talaren. För att undvika missförstånd i kommunikation är ett begripligt uttal nödvändigt. Därför är explicit uttalsundervisning viktigt. Många lärare menar att det är svårt att undervisa i uttal och lägger därför mera tid på andra moment i sin undervisning. Efter att ha fått mera kunskap och didaktiska verktyg, i ett samarbete mellan lärare och forskare i ett ULF-projekt, har lärare nu fått en ny insikt om viken av uttalsundervisning och integrerar det i sin undervisning på olika nivåer. De menar också att eleverna fått en ökad medvetenhet och förståelse för vikten av ett förståeligt uttal vilket kommer att bidra till ett bättre och tydligare uttal.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf