liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gustafsson, Stig-Inge
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    The Strength Properties of Swedish Oak and Beech2010Ingår i: Drewno, ISSN 1644-3985, Vol. 53, nr 183, s. 67-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Because of their economic impact most research on wood in Sweden is aimed at our needle-leaved species, i.e. pine and spruce. Sawmills and other industrial enterprises using these conifers are also in vast majority, both in number of employees and number of companies. However, there is a viable industrial branch in Sweden, i.e. furniture companies, dealing with broad-leaved species such as oak, birch, and alder. Such industries often import all the wood they use, even if the same type of wood grows in the vicinity. In order to make the Swedish broad-leaved trees more interesting to the wood manufacturing sector, we examined the strength properties of some common Swedish woods, viz. oak and beech. The result shows that our oak specimens had a modulus of elasticity of 12.243 MPa measured by using four-point bending. So-called the Young’s modulus was 11.761 MPa for tension and 15.610 MPa for compression in the fibre direction, i.e. there was a very high difference. The stress just before rupture was measured to 85 MPa for tension and 76 MPa for compression, i.e. there was a surprisingly small difference. For beech, our corresponding values were 13.017 MPa for four-point bending, the Young’s modulus during tension was13.954 MPa and 130.4 MPa in maximum stress, whilst under compression these values were 13.101 MPa and 84 MPa, respectively.

  • 2.
    Johansen, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Eklöf, David
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Challenges for Swedish Wood Furniture Manufacturers: Its Handcraft Tradition versus Modern Production Technologies2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The Swedish wood furniture manufacturers are facing an increasing competitiveness from large import of furniture to the Swedish market. One way to meet this is to combine traditional handicraft with a change towards more CNC machines and automation in the production lines. This paper describes a performed case study in the Swedish furniture industry based on interviews and observations from walk the production in all companies.

    The companies illustrate three main types of production systems; 1) Complete manufacturer: Nearly all manufacturing and final assembly in-house; 2) Cross-over manufacturer: Some components from suppliers, manufacturing and final assembly in-house; 3) Collaborative depending manufacturer: All components from suppliers and final assembly in-house. This case study has identified a gap in the more handicraft intense furniture industry in Sweden which is the connection between the furniture design – product development – manufacturing.

  • 3.
    Johansen, Kerstin
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Lahdo, Gabi
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Elo, Kristofer
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Produktionsteknik. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Furniture Manufacturing: Aspects on Assembling Chairs with a Two-Armed Robot2010Ingår i: 3rd CIRP Conference on Assembly Technologies and Systems: Responsive, customer demand driven, adaptive assembly / [ed] Terje K. Lien, Trondheim. Norway: Tapir Akademisk Forlag, 2010, s. 157-163Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Liljengren, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Adaptive sawing: - Yield of a concept in reality2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Limfog är basen för de massivträmöbler som görs av IKEA:s helägda leverantör Swedwood.Limfog består av lameller som kan produceras på olika sätt. Oavsett produktionsteknik görs deav brädor som kommer från ett sågverk. På sågverket finns det också sågsätt för att såga utbrädor ur stockar. Det här examensarbetet behandlar konceptet adaptiv sågning och dessimplementering på Swedwoods anläggning i Kostomuksha. Den grundläggande idén medkonceptet är att höja utbytet på råvaran. Detta uppnås bland annat genom att så lite som möjligtkantas bort på brädorna i sågverket. Brädorna sågas upp med vad man kan kalla genomsågning.När brädorna sedan förts till limfogsfabriken scannas de så att så mycket som möjligt ska kunnafås ut av varje bräda i form av lameller. Lamellerna som sågats ut kapas sedan upp i olikastorleksklasser beroende på kvalitet. Dessa limmas sedan ihop till limfog. Syftet med det härexamensarbetet är att ta fram utbytet från stock till färdig limfog för stockklasserna 135 – 148mm och 110 – 120 mm. Dessutom ska problemfaktorer identifieras och utbytet om möjligt höjas.För att uppnå detta syfte var det nödvändigt att ha säkra siffror för alla inblandade volymer isamtliga skeden. Stockarnas volym gav av en mätram vid timmersorteringen. Mycket kraft lasdärför ner för att säkerställa att dessa siffror var trovärdiga. Stockarna i den mindrediameterklassen mättes istället för hand och volym beräknades utifrån mätningarna. Stockarnasågades sedan på sågverket. Produktionshastigheten under sågningarna var låg och en delproblem i jämförelse med när sågning sker på mer traditionellt vis kunde noteras. Avsaknaden avkantning var huvudorsaken till dessa problem. Sågverkslinan visade sig vara olämplig för attsåga den mindre stockklassen, men kunde hantera stockar med en diameter på 135 – 148 mm.Utbytet för dessa var i linje med vad som kunde förväntas.I lamellproduktionslinjen kunde en del smärre produktionsproblem noteras och brädorna från defyra olika omgångarna av 135 – 148 mm stockar fick olika utbyte mest beroende på skillnader iråvarukvalitet. Utbytet från stock till limfog varierade från 17,6 % till 21,5 % och låg i snitt på19,3 %. Detta utbyte var lägra än vad som uppnåtts för adaptiv sågning på andra platser vidtidigare tester. De testerna utfördes dock på andra diameterklasser och det är därför svårt att raktav jämföra siffrorna. Dessutom kan råvaran ha varit något annorlunda. För att se hur mycketutbytet kunde höjas om andra lamellbredder användes förutom bara 46 mm, gjordessimuleringar. Totalutbytet kunde då höjas till i snitt 20,9 % i fall lamellbredderna 46, 55 och 60mm användes.En likadan simulering gjordes på materialet som producerades från diameterklassen 110 – 120mm. Totalutbytet för denna klass steg från 19,4 % till 22,4 % när fler lamellbredder användes.Eftersom det fanns viss oro att lamellerna skulle hålla lägre kvalitet övervakades de ilimfogsproduktionen. Oron visade sig obefogad. Att producera lameller från den diameterklassenär dock inte idealt eftersom den producerade volymen blir så liten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Adaptive sawing master
  • 5.
    Liljengren, Erik
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell träteknik. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Adaptive sawing: Yield of a concept in reality2009Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Limfog är basen för de massivträmöbler som görs av IKEA:s helägda leverantör Swedwood.Limfog består av lameller som kan produceras på olika sätt. Oavsett produktionsteknik görs de av brädor som kommer från ett sågverk. På sågverket finns det också sågsätt för att såga utbrädor ur stockar. Det här examensarbetet behandlar konceptet adaptiv sågning och dessimplementering på Swedwoods anläggning i Kostomuksha. Den grundläggande idén med konceptet är att höja utbytet på råvaran. Detta uppnås bland annat genom att så lite som möjligtkantas bort på brädorna i sågverket. Brädorna sågas upp med vad man kan kalla genomsågning.När brädorna sedan förts till limfogsfabriken scannas de så att så mycket som möjligt ska kunnafås ut av varje bräda i form av lameller. Lamellerna som sågats ut kapas sedan upp i olikastorleksklasser beroende på kvalitet. Dessa limmas sedan ihop till limfog. Syftet med det härexamensarbetet är att ta fram utbytet från stock till färdig limfog för stockklasserna 135 – 148mm och 110 – 120 mm. Dessutom ska problemfaktorer identifieras och utbytet om möjligt höjas.

    För att uppnå detta syfte var det nödvändigt att ha säkra siffror för alla inblandade volymer isamtliga skeden. Stockarnas volym gav av en mätram vid timmersorteringen. Mycket kraft lasdärför ner för att säkerställa att dessa siffror var trovärdiga. Stockarna i den mindrediameterklassen mättes istället för hand och volym beräknades utifrån mätningarna. Stockarnasågades sedan på sågverket. Produktionshastigheten under sågningarna var låg och en delproblem i jämförelse med när sågning sker på mer traditionellt vis kunde noteras. Avsaknaden avkantning var huvudorsaken till dessa problem. Sågverkslinan visade sig vara olämplig för attsåga den mindre stockklassen, men kunde hantera stockar med en diameter på 135 – 148 mm.Utbytet för dessa var i linje med vad som kunde förväntas.

    I lamellproduktionslinjen kunde en del smärre produktionsproblem noteras och brädorna från defyra olika omgångarna av 135 – 148 mm stockar fick olika utbyte mest beroende på skillnader iråvarukvalitet. Utbytet från stock till limfog varierade från 17,6 % till 21,5 % och låg i snitt på19,3 %. Detta utbyte var lägra än vad som uppnåtts för adaptiv sågning på andra platser vidtidigare tester. De testerna utfördes dock på andra diameterklasser och det är därför svårt att raktav jämföra siffrorna. Dessutom kan råvaran ha varit något annorlunda. För att se hur mycketutbytet kunde höjas om andra lamellbredder användes förutom bara 46 mm, gjordessimuleringar. Totalutbytet kunde då höjas till i snitt 20,9 % i fall lamellbredderna 46, 55 och 60mm användes.

    En likadan simulering gjordes på materialet som producerades från diameterklassen 110 – 120mm. Totalutbytet för denna klass steg från 19,4 % till 22,4 % när fler lamellbredder användes.Eftersom det fanns viss oro att lamellerna skulle hålla lägre kvalitet övervakades de ilimfogsproduktionen. Oron visade sig obefogad. Att producera lameller från den diameterklassenär dock inte idealt eftersom den producerade volymen blir så liten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Adaptive sawing master thesis
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf