Den globala finanskrisen 2007–2009 har gett oss två viktiga lärdomar. Först och främst belyste krisen hur viktigt det är att förstå bostadsmarknaders drivkrafter och dess kopplingar till andra ekonomiska sektorer. För det andra visade finanskrisen hur störningar som uppstår på finansmarknaderna kan påverka resterande delar av ekonomin. Denna avhandling syftar till att ge nya empiriska insikter kring den komplexa dynamik och de drivkrafter som är associerade med bostadsmarknader. Avhandlingen syftar också till att skapa mer förståelse för hur finansiella fluktuationer kan påverka den svenska makroekonomin.
Avhandlingen kan anses karaktäriseras av begreppet heterogenitet. Till exempel har flera kapitel fokuserat på hur olika regioner och sektorer påverkats av makroekonomiska variabler och/eller chocker. I studierna undersöks också effekten på olika bostadstyper, samt så belyses utfall hos variabler som tidigare fått begränsad uppmärksamhet i litteraturen. Avhandlingen består av fem separata kapitel/artiklar som behandlar olika aspekter relaterade till bostadsmarknaden eller hur finansiella chocker påverkar makroekonomin.
I det första kapitlet studeras sambandet mellan priser på energiråvaror (olja, kol och naturgas) och nio regionala bostadsmarknader i USA. Istället för att endast undersöka sambandet mellan oljepriset och bostadsmarknaden, så adderar studien till litteraturen genom att inkludera ytterligare energiråvaror. I studien används metoder som syftar till att mäta icke-linjära samband.
I det andra kapitlet undersöker vi effekten av energieffektivitet på försäljningspriset för bostadsrätter i Sverige. Trots ett omfattande antal studier om hur energieffektivitet påverkar försäljningspriset för villor, så har ingen tidigare studie enbart fokuserat på bostadsrätter. Resultaten visar blandade effekter av energieffektivitet på försäljningspriser. Studien indikerar att det kan finnas ett behov av mer riktade åtgärder, om målet är att bostadsköpare ska beakta energieffektivitet vid köp av bostadsrätter.
I det tredje kapitlet används en Panel VAR (Panel Vector Autoregression) med interaktionsvariabler (IPVAR) för att analysera om institutionella faktorer, d.v.s. storleken på hyresmarknaden och hyresmarknadsregleringar, kan förklara hur bostadsmarknader i olika länder reagerar på makroekonomiska chocker.
I det fjärde kapitlet används strukturella VAR-modeller (Bayesianska och faktor-augmenterade) i syfte att ge en omfattande översikt över hur finansiella chocker påverkar den svenska arbetsmarknaden. Istället för att endast fokusera på hur finansiella chocker påverkar arbetsmarknaden på nationell nivå, så undersöker studien även effekterna på regioner och sektorer. Resultaten tyder på en omfattande variation i respons inom olika sektorer och mellan regioner.
I det femte kapitlet används, precis som i det fjärde, VAR-modeller i syfte att undersöka hur finansiella chocker påverkar den svenska bostadsmarknaden (på nationell samt regional nivå). Studien finner att finansiella chocker tenderar att påverka bostadspriser mer än påbörjad byggnation av nya bostäder eller bygglov. Från den regionala analysen indikerar resultaten att huspriser i vissa områden är mer känsliga för finansiella chocker än andra. Priser i områden med oelastiskt utbud reagerar starkare än de i elastiska områden, även om detta fynd är högst beroende av hur VAR-modellen är specificerad.