Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

Sammanfattning 

Syftet med föreläggande studie är att undersöka vilka lärares ledarstilar efterfrågas i dagens skola, och därtill undersöka vilka egenskaper hos läraren föredrar eleverna. Syftet har definierats genom en huvudfråga: Hur är en bra lärarens ledarstil enligt eleverna? 

För att besvara forskningsfrågan har en kvantitativ metod använts i form av enkät som besvarats av 81 elever studerar i högstadiet i Emmaboda kommun. Studiens teoriram är socialpsykologi. Utgångspunkten är att skolan betraktas som ett socialt klimat där eleverna påverkas av olika sociala faktorer bland annat deras relation till sina läraren. 

Studien uppvisar att den auktoritativ ledarstilen förbygger den demokratiska på ett gott avstånd. Då fick den auktoritativ ledarstilen 22,5 procent av respondenterna svar än den demokratisk. Respondenterna som valde den auktoritativ läraren tenderar att beskriva en värme och nära relationen till läraren och en hög grad av struktur i klassrummet. Medan respondenterna som valde den demokratisk ledarstilen tenderar att beskriva ett stort frihetsutrymme i deras relation till läraren inom ram av ömsesidig respekt. 

The research in the present study focuses on preliterate people’s ways of modelling and drawing. Our aim is to understand how the participants solve the problem of making three-dimensional sculptures and two-dimensional drawings of themselves or animals in their surroundings. Also, we compare the meanings of the participants’ first-ever drawings, based on one of two ways of starting the activity. The first group was asked to draw a human figure or an animal without first creating a sculpture. The second group was asked to create sculptures before drawing the same motives. We found that both children and adults drew tadpoles. However, single view representations were more common in the group who had only made drawings, while in the sculpture/drawing-group half of the drawings showed more than one view in their representations of human figures. There were examples of culture-specific features with significant recognizable social meanings in both sculptures and drawings. The findings are discussed in terms of socio-cultural theories on the development of imagination and creative combinations in settings where new tools and tasks are at hand

Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.

The purpose of this study is to gain knowledge about conditions for boundary crossing between academic and vocational practices and to identify dimensions of social practice within workplaces. The data consist of 28 questionnaires and 14 in-depth interviews with newly qualified secondary school teachers in their first year of teaching. We use the lens of sociocultural theory to analyse qualitatively what we can learn from newcomers talk about their experiences and whether theories provided during their teacher education helped them to meet challenges in their new workplaces. Theoretically, notions of participation in social practices in terms of social space are in focus. In the findings, such space is identified as social adjustment, social distance, social inclusion and social expansion. Drawing on these concepts, we suggest that professional development depends strongly on the way new teachers boundary crossing is supported by collaboration and to what extent they belong to professional dialogues in settings with inclusive and expansive relationships.

Det övergripande syftet med denna studie är att synliggöra mikropolitiska aspekter som speglas i samtal mellan nyutbildade lärare. Arton delta-gare har givits utrymme att individuellt och i grupper reflektera över erfarenheter under sin första termin som nyutbildade. De forskningsfrågor som växte fram under arbetets gång rör: vems intressen blir synliga, vilka mikropolitiska aspekter framträ-der och hur hanterar dessa lärare mikropolitiska dilemman? Resultaten visar att en del av komplexiteten i de nyutbildade lärarnas arbete består av att deras intressen bryts mot andra aktörers intressen, vilket kan leda till en känsla av utsatthet. Majoriteten av deltagarna hanterar utsattheten genom att arbeta relationsorienterat. Detta väcker frågor rörande betydelsen av nyutbildade lärares medvetenhet om mikropolitiska perspektiv. En sådan medvetenhet kan utvecklas med syfte att tydliggöra den dolda styrning som nyutbildade lärare möter i vardagsarbetet och leda till potentiella handlingsstrategier.

In this paper, we investigate strategies employed by students, lecturers and academic administrators to facilitate learning within a university in Rwanda. On a political level, the potential of linguistic diversity is a tool for nation building and, in times of globalization, access to information, communication, technology and business with international communities. However, on a societal and individual level, using foreign media of instruction may hamper the implementation of targeted goals.

The focus of this study is on how students handle the linguistic diversity they are exposed to. The research tools used to gather data are questionnaires, interviews and audio-recorded group work. The data were analysed drawing upon theories related to learning in multilingual settings. Findings show that language diversity has a great potential of facilitating learning, thus emphasizing the complementarities rather than the exclusion of languages used in Rwanda. However, what the participants described as “lack of background knowledge” might be a sign of an underlying language problem, where students memorise lecturers’ notes and reproduce them during any kind of evaluation, without questioning and reflecting on the material in order to convert information into knowledge.

The overall aim of the study is to show, from an ethnographic point of view, the what, why and how of events in the daily life of the principals studied. The ambition is to try to understand the meaning of being a principal and the complex situation in which they op-erate. Some questions raised are: What do the principals’ working days look like? What constitutes the foundations of school leadership? What characterizes the context (the cul-tures) in which they work? Has gender any significance for school leadership?

Earlier knowledge about leadership is mainly based on studies of male leaders, and or-ganizations are often considered as gender neutral. These circumstances make it urgent to study leadership from a gender perspective. Using an explorative, ethnographic approach with participant observations and recorded interviews seven principals were studied. Most of the data was collected during one and a half years of fieldwork, where the work of one female principal was observed.

The result shows that leadership is a complex phenomenon. Relationships are seen as an essential aspect, and most of the daily work is accomplished through meetings and conver-sations with other people. The study illuminates how “a real principal” is constructed through relationships between many different individuals and groups. In this variety of sub-cultures different values and norms of behaviour are found. Schools can thus be regarded as multicultural organizations. Daily the principal has to try to understand, be aware of, and handle this cultural diversity. Partly as a consequence of this, emotions are constantly pre-sent in principals’ daily work. Principals have to deal with their own feelings as well as those of others. Contours of a gender contract are outlined, where cultural understandings of women and men become evident, and which the principals have to relate to.

The aim of this article is to identify a technical domain of knowledge in the curriculum of the Swedish elementary school and views on elementary school technology of two interest groups – school teachers and engineers. Gradually during the early to mid-1920s there was increased technical content in the Swedish elementary school, if we look at the new curriculum, in-service education and stakeholders’ views. The main reasons for this were, first of all, that the first decades of the twentieth century witnessed industrial growth with accompanying technification of large parts of society including the school. Second, the curriculum of 1919 had a broader technical content than earlier curricula, and thus mirrored the societal changes. Third, vocational secondary schools led to new requirements in respect of elementary technology education. Representatives of the Government were prime movers in enhancing the significance of technology in school together with teachers, while engineers generally showed little interest.

The aim of this article is to investigate and analyse the cultural boundaries of school biology, and to a certain extent the natural science subjects in general, in two Swedish curriculum reforms, from the viewpoint of the Swedish Association of Biology Teachers (ABT). Thomas Gieryn’s concept of boundary‐work is thus used in analysing how the ABT acted to ‘hold the subject’s territory’. The ABT had substantial influence on the content of the new biology curricula, although this was sometimes achieved after internal conflict and required support from other actors, especially university biologists. Upper secondary biology had the highest status and was seen as a science, related to modern biological research and curriculum development, particularly in the USA. Despite the efforts of the ABT boundary‐work was unsuccessful in respect of the timetable; the natural science subjects were reduced both at the lower and upper secondary level, in contrast to what happened in many other Western countries.

This book is an important account of the state of the art of both theoretical and practical issues in the present-day research on conceptual change. Unique in its complete treatment of the questions that should be considered to further current understanding of knowledge construction and change, this book is useful for psychologists, cognitive scientists, educational researchers, curriculum developers, teachers and educators at all levels and in all disciplines.

This thesis focuses on the state's influence on Swedish textbooks. From 1938 to 1991 the Swedish state had an official approval scheme for examining books before they could be used as textbooks in Swedish schools. The aim of this thesis is to examine both the political discussion about, and the actual implementation of, the approval scheme in Sweden between 1938-1991. The political decision making and the implementation of the reforms took place in different contexts. With the help of curriculum theory, in combination with concepts of implementation from political science, these two different contexts and the relation between them are analyzed. The study shows that, in the 1930s, there was a political consensus to have an official approval scheme. In the 1990s the approval scheme was repealed without any political debate. When it comes to the implementation of the approval scheme the approval committee's guidelines and the examiners' statements about civic textbooks for upper secondary school are studied. It is found that the reviews often focused on finding factual faults. During the 1970s a focus on objectivity became common in the reviewers' statements. The national curriculum, a product of a political compromise often referred to by the politicians, was, however, less used in the implementation of the approval. The study shows that the implementation of the approval scheme was dependent on the actors understanding, willingness and ability to implement. But the study also shows that in certain cases the approval scheme could result in major changes in the textbooks.

I denna antologi diskuterar några av Sveriges ledande maskulinitetsforskare konstruktion av kön och manlighet inom familje- och relationssfären, inom sexuallivet, på arbetsplatsen och inom det offentliga och politiska livet.Läs merDetta är den första bok på svenska som på ett enhetligt och systematiskt sätt presenterar forskning om maskuliniteter. Artiklarna i antologin är indelade i fyra teman: politik, arbetsliv, familjeliv och intimitet och ger tillsammans en unik översikt över kritisk mansforskning.

I denna antologi diskuterar några av Sveriges ledande maskulinitetsforskare konstruktion av kön och manlighet inom familje- och relationssfären, inom sexuallivet, på arbetsplatsen och inom det offentliga och politiska livet.Läs merDetta är den första bok på svenska som på ett enhetligt och systematiskt sätt presenterar forskning om maskuliniteter. Artiklarna i antologin är indelade i fyra teman: politik, arbetsliv, familjeliv och intimitet och ger tillsammans en unik översikt över kritisk mansforskning.

Utbildningen vid svenska universitet och högskolor är mitt uppe i en förändringsprocess, en anpassning till den så kallade Bolognamodellen. Denna innebär tydligare och fastare ramar för utbildningen, både när det gäller organisation och utbildningsideologi. I denna process gäller emellertid särskilda villkor för yrkesutbildningarna. Dessa skall anpassas till de gemensamma ramarna, men ges samtidigt större möjlighet än andra utbildningar att skapa en intern utbildningslogik. Yrkesutbildning skall, av pedagogiska skäl, även fortsättningsvis planeras och organiseras som en sammanhängande helhet, vilket innebär att gränsen mellan grundnivå och avancerad nivå bli mindre tydlig. Detta skapar ett friutrymme, men det ställer också stora krav på planering och genomförande av en tydlig progression. Den här artikeln behandlar en av de största utbildningarna, lärarutbildning, och den tar sin utgångspunkt i just det som yrkesutbildningarna har att hantera – frihet, men inom snävare ramar. I fokus står begreppet progression och frågan om hur progression kan förstås och iscensättas i en bolognaanpassad lärarutbildning.

Begreppet likvärdighet har under tre decennier varit ett nav i kampen mellan olika synsätt på utbildning och i reformer på utbildningsområdet. Bidragen i denna bok analyserar likvärdighetsbegreppets olika betydelser och dokumenterar tre faser i den utbildningspolitiska striden om begreppet. Under 1960- och 1970-tal samt tidigt 1980-tal hade begreppet en relativt omfattande betydelse och var kopplat till jämlikhet, enhetlighet, fostran till en gemensam referensram och kompensation. Under slutet av 1980- och under 1990-talet utvecklas en kamp om begreppet och successivt knyts likvärdighet till valfrihet och föräldrarätt. Individualisering ses nu inte i första hand som kompenserande behandling utan som att lägga till rätta för individers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talet, kopplas likvärdighet alltmer till måluppnående och betygsättning. Likvärdighetsbegreppet förlorar nu successivt sin tidigare roll till förmån för kvalitetsbegreppet. I dagens diskussion bryts fortfarande dessa uttolkningar mot varandra, och de kommer som flera av bokens bidrag visar till uttryck på det kommunala planet, där det kan föras helt olika politik i likvärdighetens namn. Den enligt författarna i dag dominerande kvalitetsdiskursen om likvärdighet analyseras i flera bidrag och sätts också in i ett internationellt sammanhang. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet och har under många år lett en forskargrupp om utbildning och demokrati. Denna bok är ett resultat av ett forskningsprojekt. Ann Quennerstedt är FD och lektor i pedagogik. Hon forskar och undervisar vid Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

The aim of this dissertation is to describe and analyze how discourse as a theoretical and didactical concept can help in advancing knowledge about the teaching of mathematics in school. The dissertation has been written within a socio-cultural perspective where active participation and support from artefacts and mediation are viewed as important contributions to the development of understanding. Discourse analysis was used as a theoretical point of departure to grasp language use, knowledge construction and mathematical content in the teaching practises. The collection of empirical data was made up of video and audio tape recordings of the interaction of teachers and pupils in mathematics classrooms when they deal with problem-solving tasks, as well as discussions between student teachers as they engage in planning a teaching situation in mathematics. Discourse analysis was used as a tool to shed light upon how pupils learn and develop understanding of mathematics.

The results of my studies demonstrate that discussions very often are located in either a mathematical or in an every-day discourse. Furthermore, the results demonstrate how change between every-day and mathematical language often takes place unknowingly. Also the results underline that a specific and precise dialogue can contribute towards teachers’ and pupils’ conscious participation in the learning process. Translated into common vocabulary such as speak, think, write, listen and read teachers and pupils would be able to interact over concepts, signs, words, symbols, situations and phenomena in every-day discourse and its mathematical counterpart. When teachers and pupils become aware of discursive boundary crossing in mathematics an understanding of mathematical phenomena can start to develop. Teachers and pupils can construct a meta-language leading to new knowledge and new learning in mathematics.

The aim of the dissertation is to contribute to an understanding of how immigrantteachers define and construct their identities in a new school context. The study isbased on a social constructional theory with the understanding that purpose iscreated through interaction with others. I see narratives as action and adominating form of expression for identity. In this thesis, seven immigrantteachers and their life stories about professional practices in the Swedishmulticultural education system are focused. The life story approach of studyingteachers´ practices has inspired analysis of the following issues: What kind ofprofessional identities do the teachers perform in their narratives about encountersand relationships in school? How do they position themselves in the stories andhow do others position them? How is legitimacy constructed in their stories?Conclusions from their professional life experiences are situated in Swedishschool contexts and are discussed together with theories and discourses aboutteaching as a profession, multicultural intentions, schools and social structures.The study shows diverse identity performances concerning legitimacy where theteachers perform different constructions, deconstructions, and reconstructions oftheir professional ethos. In the life stories, various positions of acceptance andresistance appear as answers to the demands of conformity.

       I denna antologi ges en bred bild av svensk NO-didaktisk forskning. Såväl teoretiska forskningsperspektiv som empiriska frågeställningar belyses i antologins olika artiklar. I fokus står forskningsresultat som behandlar hur naturvetenskapsbaserad kunskap kommuniceras i skolan. Naturvetenskapens språk skiljer sig ofta från vardagsspråket, vilket innebär ett annat sätt att tänka och resonera än vad man är van vid i vardagslivet. Att abstrahera och generalisera är naturvetenskapens styrka och nyckeln till dess unika framgång. Men det ställer krav på den kommunikativa förmågan. Den kommunikativa utmaningen ställs på sin spets i skolans undervisning och lärande i NO-ämnen, där förutom naturvetenskaplig kunskap även etiska och samhälleliga värderingar ingår. Boken är avsedd för studerande i akademisk utbildning och kan användas i det utvecklingsarbete som bedrivs av lärare, lärarkandidater och lärarutbildare. Den kan också läsas av dem som är generellt intresserade av möjligheterna och hindren att förmedla naturvetenskaplig kunskap

In the literature on children's understanding of astronomical concepts, such as the shape of the earth and gravitation, the difficulties that children have in conceptualizing these phenomena have been documented in many studies. The purpose of this research is to critically scrutinize these findings by taking a situated and discursive perspective on reasoning (and cognitive development). Instead of viewing understanding as the overt expression of underlying mental models, children's responses in interview studies should be regarded as situated and as dependent on the tools available as resources for reasoning. By modifying the interview situation through the introduction of a globe as a tool for thinking, the outcomes are radically different from those reported earlier. None of the problems that have been reported, where children, for instance, claim that people can fall off the earth, can be detected. Even among the youngest participants gravitation is often invoked as an explanatory concept. It is argued that the globe in this case serves as an efficient prosthetic device for thinking, and this illustrates the tool-dependent nature of human reasoning. Copyright © 2001 S. Karger AG, Basel.

Syftet med denna studie har två infallsvinklar. Den ena är att utröna i vilken grad studenterna upplever att utbildningen ger dem den förberedelse som behövs för att klara det professionella arbetet, det andra är att jämför detta mellan fyra utbildningsorter. Studien har genomförts genom enkät som består av åtta målrelaterade påståenden. Respondenterna har svarat om de Instämmer helt till Instämmer inte alls, samt i vilken grad målet i påståendet är Viktigt eller Oviktigt.

De åtta målrelaterade påståendena har ställts till sjuksköterskor som varit färdiga i ett år:

• – gett Dig goda förutsättningar för att arbeta som sjuksköterska (1a) Oviktigt/Viktigt mål (1b)
• – bidragit till att utveckla Din förmåga till samarbetet med andra yrkesgrupper/kollegor inomvårdarbetet (2a) Oviktigt/Viktigt mål (2b)
• – bidragit till att utveckla Din förmåga att utöva ett bra ledarskap i vården (3a) Oviktigt/Viktigtmål (3b)
• – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att kommunicera med patienter (4a) Oviktigt/Viktigtmål (4b)
• – bidragit till att utveckla Din vilja till ett livslångt lärande (5a) Oviktigt/Viktigt mål (5b)
• – bidragit till Din vilja att forska (6a) Oviktigt/Viktigt mål (6b)
• – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att ta hand om akut sjuka patienter (7a) Oviktigt/Viktigtmål (7b)
• – hjälpt Dig när det gäller Din förmåga att utöva förebyggande hälsovård (8a) Oviktigt/Viktigtmål (8b)

I den teoretiska bakgrunden belyses därefter de åtta områden samt en kort beskrivning av respektive utbildningsort och de kursplaner som gällde för utbildningen då uppsatsen startade.

Denna bok belyser, problematiserar och diskuterar grundläggande frågor om kvalitet som elever,lärare och skolledare ställs inför i sin vardagliga verksamhet. I bokens andra del redogör författaren för en intervjustudie om vad informanterna bl. a.menar med kvalitet och hur kvaliteten kan säkras och utvecklas.  

 This article consists of two parts, one theorethical background based on related litterature and the other empirical and exploratory findings from focus group interviews. After analyzing his empirical material from both an enumerative and a relational perspectice, the auther among other things comes to the conclusion that it`s highly fruitful to look upon the concept of quality from a more value-based and holistic approach.