Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för hur två regionala intermediära organisationer, inom HR-området, arbetar med förändrings- och kompetensrelaterade frågor.

En interaktiv forskningsansats har tillämpats vilket innebär att planering och genomförande av forskningsarbetet har skett i dialog med berörda praktiker. Det empiriska materialet utgörs främst av 12 intervjuer med personer som arbetar inom de studerade intermediära organisationerna.

Resultaten i denna studie visar att det finns många likheter mellan de två studerade intermediära organisationerna. Båda erbjuder ett brett spektra av HR-tjänster, ägs av sina kundföretag och har en samverkande roll mellan kundföretagen. Resultaten visar också att de båda intermediärerna har utvecklat en relativt speciell roll som intermediärer som innebär att de, i vissa avseenden, arbetar både som en extern och en intern HR-resurs till sina kundföretag. Även när det gäller arbetets organisering visar resultaten på flera likheter mellan de studerade intermediära organisationerna. Personalen i båda intermediärorganisationerna arbetar mycket flexibelt och anpassar sitt arbetssätt efter kundernas behov och önskemål. Få standardiserade modeller eller arbetsverktyg används i arbetet och det finns inte något utvecklat system för dokumentation och kunskapsöverföring som används aktivt inom intermediärorganisationerna. Samtidigt tyder resultaten på att ena av de två organisationerna har en något mer fast struktur med tydligt definierade arbetsområden och roller. Det finns också vissa skillnader mellan organisationerna vad gäller hur man önskar att inrikta och organisera sitt arbete i framtiden. Vidare visar resultaten från denna studie att personalen, inom de båda studerade organisationerna, upplever att deras arbete kan bidra till att kundföretagen får nya perspektiv och synsätt. I bästa fall kan även arbetet bidra till att företagen kan arbeta mer strategiskt och att de lär sig hantera olika problematiska situationer på egen hand och får en ökad beredskap att hantera förändring och problem i framtiden. Samtidigt är många uppdrag av mer akut och kortsiktig karaktär vilket innebär att det kan vara svårt att bidra till mer långsiktiga resultat i kundföretagen.

The research in the present study focuses on preliterate people’s ways of modelling and drawing. Our aim is to understand how the participants solve the problem of making three-dimensional sculptures and two-dimensional drawings of themselves or animals in their surroundings. Also, we compare the meanings of the participants’ first-ever drawings, based on one of two ways of starting the activity. The first group was asked to draw a human figure or an animal without first creating a sculpture. The second group was asked to create sculptures before drawing the same motives. We found that both children and adults drew tadpoles. However, single view representations were more common in the group who had only made drawings, while in the sculpture/drawing-group half of the drawings showed more than one view in their representations of human figures. There were examples of culture-specific features with significant recognizable social meanings in both sculptures and drawings. The findings are discussed in terms of socio-cultural theories on the development of imagination and creative combinations in settings where new tools and tasks are at hand

Det handlar om hur människor i olika sammanhang samspelar och skapar mening. Gemensamt för bokens skribenter är att de är eller har varit doktorander för professor Karin Aronsson vid Institutionen Barn och tema Kommunikation, vid Linköpings universitet. Sedan mitten av 1980-talet har institutionen erbjudit en dynamisk forskningsmiljö för personer med intresse för samtal, kulturella uttryck och socialt liv i och utanför institutionella sammanhang. Boken vänder sig till studenter, lärare, forskare samt praktiker med intresse för samtal, kulturella utryck och andra vardagliga fenomen som t.ex. tolkade samtal, flerspråkighet, visuell kultur, kamratrelationer, läsning, bildanvändning, grupparbete, etc. Kapitlen i boken kan med fördel användas såväl inom utbildning, arbetsliv som på fritiden för att fördjupa förståelsen av igenkännbara vardagliga fenomen och öka kunskapen om dessa fenomens komplexitet och mångfacetterade betydelser.

The purpose of this study is to gain knowledge about conditions for boundary crossing between academic and vocational practices and to identify dimensions of social practice within workplaces. The data consist of 28 questionnaires and 14 in-depth interviews with newly qualified secondary school teachers in their first year of teaching. We use the lens of sociocultural theory to analyse qualitatively what we can learn from newcomers talk about their experiences and whether theories provided during their teacher education helped them to meet challenges in their new workplaces. Theoretically, notions of participation in social practices in terms of social space are in focus. In the findings, such space is identified as social adjustment, social distance, social inclusion and social expansion. Drawing on these concepts, we suggest that professional development depends strongly on the way new teachers boundary crossing is supported by collaboration and to what extent they belong to professional dialogues in settings with inclusive and expansive relationships.

This chapter discusses physicians’ and engineers’ professional identity formation through engagement in practice. First, the concept of professional identification as the enactment of life politics is advanced. Professional identification is here viewed as an ongoing process in the context of lifelong learning, where learners’ subjectivities and life trajectories are significant. Second, the concepts flexibility, stability and ambivalence are introduced and used dialectically as analytical tools for understanding physicians’ and engineers’ experiences of learning through their different practices. In discussing these concepts, we illustrate the conception of life-politics by means of empirical examples of how subjectivity, everyday life expe­ri­ences, and conditions in different practices interplay in the process of professional identification. Third, we show how the processes of becoming an engineer or a physician stand as substantially different processes, seemingly more or less articulated and determined. Moreover, being an engineer or physician reflects additional aspects of learning through the process of identification with the professional role, including the impact of the work itself and of the personal self. In all, our findings suggest that the engineers identify with the content and nature of the work itself as a flexible strategy, thereby making the identification with the profession ambivalent. The physicians, on the other hand, seem to build a character as a doctor with which they identify permanently, thereby shaping a fragile boundary between their selves and the profession.  Finally, an interpretive model is proposed, where the life-politics of the individuals is expressed through flexi­bi­li­ty, sta­bility, and ambivalence.

The aim of this mainly descriptive study is to sketch out how recently graduated physicians experience the transition from higher education to working life. As a part of a more extensive research project 12 physicians, who had been working for a few months, were interviewed. The physicians were asked to talk about what they perceived as central aspects of their university-education and what they had learned, their experience of the transition and the first encounter with working life. During the qualitative analysis a complex picture of the process has emerged and it is difficult to distinguish any homogeneity in the physicians’ experiences.

The aim of this paper is to describe and reflect on an interactive research approach used to address the challenges on how to improve product introductions, the part of the product realization process associated with the transfer of a product from product development to serial production. In the interactive research approach, research results as well as improvement of practice are given equal importance. The collaboration between researchers and practitioners therefore addresses both the focus and the process of the change. The approach includes four main iterative steps: 1) mapping/diagnosis, 2) feedback of results, 3) participation in development activities, and 4) follow-up/evaluation. The paper reports findings from interactive research in one company within office product industry and one company group, consisting of three company units within the engine industry. Preliminary findings indicate that the participating companies afterwards work in a more structured way with product introductions and that the employees have gained deeper knowledge about product introductions as well as experienced the advantages of working across functional boundaries. Furthermore, the interactive research approach is suitable to run projects from an ergonomics perspective as it focuses on developing both practice and theory, it is human-centered, and it emphasizes broad participation from practitioners.

Idag finns det påtagliga brister i hur företag och andra organisationer använder och utvecklar medarbetarnas kunskaper och kompetens. Att förbättra lärande och kompetensutveckling är därför en viktig utmaning. Hur kan satsningar på kompetensutveckling lyckas? Hur ska företaget gå till väga för att stärka olika gruppers möjligheter till ett utvecklingsinriktat lärande i arbetet, ökad anställningsbarhet och en i övriga avseenden starkare position på arbetsmarknaden? Boken svarar på frågor som:- Varför satsar företag på kompetensutveckling?- Hur går företag konkret tillväga, vilka metoder och angreppssätt  används?- Vilka resultat och effekter når man?- På vilket sätt stödjer företaget bäst lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen? Boken är lämplig för studenter i pedagogik, vuxnas lärande och arbetslivets pedagogik och den vänder sig till företrädare för arbetsmarknadens parter samt de som arbetar med HR-frågor i företag och andra organisationer

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer

Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

Inom ramen för Vinnovas Dynamosatsning (Dynamiska arbetsmarknader och organisationer) genomfördes forsknings- och utvecklingsprojketet Drivkrafter för ökad rörlighet, hälsa och kompentensförsörjning i samarbete med två arbetsgivar-/företagsringar i Östergötland. Projektet syftade till att utveckla och understödja rörlighet som ett medel för att förbättra hälsa och lärande i arbetslivet.

Under 2005/2006 utfördes ett särskilt delprojekt om samverkansfrågor i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen tillsammans med en grupp aktörer som alla är involverade i, eller berörs av rehabiliteringsprocessen för långtidssjukskrivna i Östergötlands län. Syftet för arbetsgruppen var att synliggöra hinder och möjligheter för samverkan mellan aktörerna och att finna former för en effektiv samverkan där även ringens resurser kan utnyttjas.

Arbetsgruppen har sammanträtt ett antal gånger och successivt kartlagt hur strukturerna för sjuksrkivnings- och rehabiliteringsprocessen ser ut idag och hur processen skulle kunna utvecklas i praktiken. Detta arbete presenteras i föreliggande rapport. Arbetsgruppen presenterar också ett gemensamt förslag för hur ett förbättrat flöde med tydligare ansvarsroller borde utformas.

Kärnpunkterna i arbetsgruppens förslag till samverkansformer är att

• Arbetsgivaren, med stöd av företagshälsovården, har tillsammans med den sjukskrivne huvudansvaret från första sjukskrivningsdag för att driva en process som syftar till återgång i arbete.
• Åtgärder bör komma igång mycket tidigt i sjukskrivningen.
• Arbetsgivaren bör i högre grad utnyttja företagshälsovårdens kompetens och arbetsgivarringens resureser i processen för återgång i arbete.
• Hälso- och sjukvården respektive Försäkringskassan skall i högre grad vara stödjande resurser i rehabiliteringsprocessen, och i mindre grad huvudaktörer som riskerar att stoppa upp flödet.
• Aretsförmedlingen som resurs bör utnyttjas mer och tidigare i processen än vad som vanligen är fallet idag.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete). De olika arbetsformerna skapar upplevelser av olika värden och betydelser i fråga om exempelvis aktivitet, ansvar och deltagande. Dessa värden och betydelser utgör kärnan i de föreställningar som är uppsatsens huvudsakliga intresse: de tar i hög grad sin utgångspunkt i den individuella aktiviteten och det individuella ansvaret. För att nyansera dessa upplevelser och föreställningar av moral, demokrat och arbetsform tillkommer en fördjupad genomgång av för intresseområdet relevant tidigare forskning: även den tidigare forskningen betraktar generellt den individuella aktiviteten och det individuella ansvaret som centralt i skolans pedagogiska verksamhet. Uppsatsen fortsätter med en diskussion och fördjupad analys kring hur arbetsformen gestaltar värden och betydelser, hur dessa upplevs och tillskrivs betydelse, hur dessa värden och betydelser kan ses i förhållande till diskurs samt hur eleverna är med att skapa dessa värden och betydelser, betraktade som föreställningar. Uppsatsen avslutas med en sammanfattande diskussion.

Purpose: First, to elaborate on the notion of a learning environment based on an empirical study of care work. Second, to explore how aspects of a learning environment may differ between and within units in the same organization, and how to understand and explain such differences.

Methodology/approach: The study was based on a multiple case-study design including four departments within two care units. Data were collected through direct observation of working conditions and work practices as well as semi-structured interviews with all care-workers within the two units (29 persons), and with the head and deputy head for each of the two units.

Findings: It was possible to distinguish between two qualitatively different patterns of working conditions and practices within the four teams. These patterns of practice were interpreted as representing an enabling and a constraining type of learning environment as these concepts were defined in this study. The evidence suggest that the emergence of an enabling learning environment was an outcome of a dynamic interplay between a number of factors that had the character of a virtuous circle.

Originality/value: The article adds to previous research through a distinction between two types of learning environment (enabling and constraining), and by linking these two types of learning environment to different conceptions of learning and to different working conditions and practices.

Den här boken presenterar ett delvis nytt perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Frågan är hur man ska uppnå långsiktiga effekter, det vill säga en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Detta är en viktig fråga inte minst i genomförandet av EU:s strukturfonder. I boken förankras begreppen kring lärande utvärdering i teori men huvuddelen av kapitlen utgår från exempel på lärande utvärdering och resonerar kring dessa. Viktiga delar i utvärderingsprocessen är exempelvis forskarens eller utvärderarens konstruktiva dialog med deltagarna, att granskningen är kritisk och att förhållningssättet växlar mellan närhet och distans. Gemensam kunskapsbildning är viktig i en lärande utvärdering och analysseminarier presenteras som ett sätt att nå dit. Målgrupp för boken är högskolestuderande bland annat inom sociologi, pedagogik, företagsekonomi och personalvetarprogram. Boken bör även kunna användas i högskolekurser och uppdragsutbildning för chefer, utvecklare, konsulter, projektledare och utvärderare.

Idag finns det påtagliga brister i hur företag och andra organisationer använder och utvecklar medarbetarnas kunskaper och kompetens. Att förbättra lärande och kompetensutveckling är därför en viktig utmaning. Hur kan satsningar på kompetensutveckling lyckas? Hur ska företaget gå till väga för att stärka olika gruppers möjligheter till ett utvecklingsinriktat lärande i arbetet, ökad anställningsbarhet och en i övriga avseenden starkare position på arbetsmarknaden? Boken svarar på frågor som:- Varför satsar företag på kompetensutveckling?- Hur går företag konkret tillväga, vilka metoder och angreppssätt  används?- Vilka resultat och effekter når man?- På vilket sätt stödjer företaget bäst lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen?

This Handbook provides a state-of-the art overview of the field of workplace learning from a global perspective. The authors are all well-placed theoreticians, researchers, and practitioners in this burgeoning field, which cuts across higher education, vocational education and training, post-compulsory secondary schooling, and lifelong education. The volume provides a broad-based, yet incisive analysis of the range of theory, research, and practical developments in workplace learning.

The editors draw together the three essential areas of Theory; Research and Practice; and Issues and Futures in the field of Workplace Learning. In addition, final chapters include recommendations for further development.

Key researchers and writers in the field have approached workplaces as the base of learning about work, that is, work-based learning. There has also been emerging interest in variations of this idea such as learning about, through, and at work. Many of the theoretical discussions have centred on adult learning and some on learners managing their own learning, with emphasis on aspects such as communities of practice and self directed learning.

In Europe and Australia, early work in the field was often linked to the Vocational Education and Training (VET) traditions with concerns around skills, competencies and 'on the job' learning. The idea that learning and workplaces had more to do with real lifelong and lifewide aspects than traditional "training" regimens has emerged in the last decade. Since the mid 1990s, the field has grown world-wide as an area of theory, research, and practical work that has not only expanded the interest but has also legitimized the area as a field of study, reflection, and progress.

The SAGE Handbook of Workplace Learning draws together a wide range of views, theoretical dispositions, and assertions and provides a leading-edge presentation by key writers and researchers with insight into the field and its current state.  It is a resource for researchers and academics interested in the scope and breadth of Workplace Learning..

Syftet med denna bok är att ge en översiktsbild av forskning om samspelet mellan utbildning, yrkesverksamhet och lärande. Avsikten är också att överbrygga klyftan mellan en i huvudsak utbildningsinriktad forskning och en forskning med tonvikt på lärande, utveckling och förändring. Fokus är kompetensförsörjningen till och inom arbetslivet. Uppmärksamhet ägnas även överutbildning och underlärande, dvs. den klassiska frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan. Innehållet belyser även yrkesbegreppet och hur kvalifikationskraven ändras eller är stabila över tid i olika verksamheter samt villkoren för lärande på arbetsplatsen.Förutom en översikt av aktuell svensk forskning syftar boken till att skapa underlag för policyutveckling och konkreta insatser när det gäller villkoren för kompetensförsörjning och lärande i arbetslivet. Boken riktar sig till utbildningar i högskolan i allmänhet och lärarutbildningar i synnerhet med syfte att skapa ökad insikt om hur kunskap utvecklas och nyttiggörs i utbildning och arbetsliv. En annan målgrupp är politiker, utbildningsplanerare och företrädare för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadens parter med intresse för hur utbildning, arbetsmarknad och välfärd utvecklas i Sverige.

Traditionellt lärande i gymnasieskolan ger knappast en tillräcklig grund för att eleverna senare ska klara yrkeslivets alla praktiska funktioner. Särskilt när den traditionella formen av växelverkan mellan skola och praktik som ingår i många yrkesinriktade utbildningar har en tendens att bli osammanhängande. På det här sättet har det uppstått ett behov av didaktisk och pedagogisk kunskap kopplat till yrkesinriktat lärande. Innehållet i denna bok bidrar till att lärare, studerande och yrkesrepresentanter förstår skillnaden mellan allmän skoldidaktik och yrkesinriktad didaktik.

The field of education has experienced extraordinary technological, societal and institutional change in recent years, making it one of the most fascinating yet complex fields of study in social science. Unequalled in its combination of authoritative scholarship and comprehensive coverage, International Encyclopedia of Education 3rd edition succeeds two highly successful previous editions (1985, 1994) in aiming to encapsulate research in this vibrant field for the twenty-first century reader. Under development for five years, this work encompasses over 1,350 articles across 24 individual areas of coverage, and is expected to become the dominant resource in the field. Education is a multidisciplinary and international field drawing on a wide range of social sciences and humanities disciplines and IEE3 comprehensively matches this diversity. The diverse background and multi-disciplinary subject coverage of the Editorial Board ensure that a balanced and objective academic framework was achieved. Working relationships with relevant international organizations provide have lent this project the requisite global outlook. The 1100 contributors represent over 100 countries, capturing a complete portrait of this evolving field.* A totally new work, revamped with a wholly new editorial board, structure and brand-new list of meta-sections and articles * Developed by an international panel of editors and authors drawn from senior academia * Web-enhanced with supplementary multimedia audio and video files, hotlinked to relevant references and sources for further study

Purpose – The purpose of this paper is to explore the idea of practice-based innovation and to propose a framework that can be used to conceptualize and analyze practice-based innovation processes in organizations.

Design/methodology/approach – The argument is driven by conceptual analysis and theoretical synthesis based on theory and research on innovation, organizational change, individual and organizational learning.

Findings – The proposed framework portrays practice-based innovation as a cyclical process of adaptive and developmental learning driven by contradictions and tensions between explicit and implicit dimensions of work processes.

Originality/value – The paper adds to previous research through its focus on practice-based innovation and the conceptualization of this notion in terms of learning in and through everyday work. It thus creates connections between innovation research and research on workplace learning.

Purpose – The purpose of this paper is to explore the idea of practice-based innovation and to propose a framework that can be used to conceptualize and analyze practice-based innovation processes in organizations.

Design/methodology/approach – The argument is driven by conceptual analysis and theoretical synthesis based on theory and research on innovation, organizational change, individual and organizational learning.

Findings – The proposed framework portrays practice-based innovation as a cyclical process of adaptive and developmental learning driven by contradictions and tensions between explicit and implicit dimensions of work processes.

Originality/value – The paper adds to previous research through its focus on practice-based innovation and the conceptualization of this notion in terms of learning in and through everyday work. It thus creates connections between innovation research and research on workplace learning.

Är det dags att svenska kommuner tar ett större ansvar för samhällsutveckling? Vill de det - och kan de det? Det är några av de frågor som behandlas i denna antologi. Bakgrunden är att det svenska välfärdssamhället sedan lång tid har utvecklats under stark statlig regi och med kommuner som allt större genomförare av välfärdspolitik. Olika röster kommer till tals i boken - både från kommunvärlden och från forskarsamhället. I boken uttrycks en tilltro till att kommuner kan arbeta med samhällsutveckling. Lokala krafter av olika slag kan tas tillvara i samhällsutvecklande arbete. En viktig förutsättning för detta är att kommunerna flyttar fram sina positioner. En annan förutsättning är att kommuners ledande aktörer inte bara agerar som genomförare av statlig välfärdspolitik utan också ägnar sig åt att bygga strukturer. På så sätt kan många delta och leda lokalt samhällsutvecklingsarbete.Boken vänder sig till personer verksamma såväl i kommuner som vid universitet och högskolor. Den vänder sig även till personer som i största allmänhet är intresserade av samhällsfrågor. Studenter som läser statsvetenskap och andra samhällsvetenskapliga ämnen kan också ha glädje av boken.

This book is an accessible entry point into the theory and practice of work reflection for students and practitioners. Taking a cross-disciplinary approach, it covers management, education, organizational psychology and sociology, drawing on examples from Europe, the Middle East, North America and Australia.    It traces reflection at work from an emphasis on training, through a focus on how organizations learn, to a concern with the necessary learning groups to operate effectively. It emphasizes productivity combined with satisfying lived experience of work life and points the way to a new collective focus on learning at work.

This book presents a relatively new perspective of learning evaluation in interactive forms. The question is how long-term effects can be achieved, i.e. a sustainable development with the aid of projects. This is an important question, particularly in the context of EU Structural Funds. In the book learning evaluation concepts are grounded in theory. The majority of chapters also include practical examples of learning evaluation and discuss these in some depth. Important aspects of the evaluation process include the researcher?s or evaluator?s constructive dialogue with the participants, the importance of critical examination, and that approaches shift between proximity and distance. Common knowledge formation is important in a learning evaluation and analysis seminars are presented as a way of achieving this. The book?s target groups include university students in the fields of sociology, education, business economics and management and human resources management. The book could also be used in university courses and in-service training for managers, developers, consultants, project managers and evaluators.

Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

Debate about organization and workplace learning has now moved on from viewing learning as a way of fostering control. This book suggests that by focusing on learning as a way of living, the needs of production can be reconciled with the need for employees to have satisfying engagement with their work