Lärares arbete är komplext och kan beskrivas på olika sätt beroende på vilken utgångspunkt man väljer. I takt med att det ställs allt högre krav på lärare att utgå från en vetenskaplig bas i arbetet, behövs också fler redskap och begrepp för att förstå och förklara läraryrket. Hur ser arbetsprocesserna ut? Vad formar yrket? Vilka insatser kan göras för att förbättra verksamheten? Den här antologin presenterar femton sätt att se på lärares liv och arbete med hjälp av olika teoretiska perspektiv.Boken vänder sig till lärare och blivande lärare samt till alla som är intresserade av kunskapsutvecklingen kring lärares arbete.

Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk text.

This article analyses the trajectories into teacher education of a group of child minders who are studying to become pre-school teachers. The specific focus is what impact their prior experiences and learning from pre-school have on their trajectories, and how these experiences and learning are recognised in the first year of teacher education. A situated learning perspective is applied, with a focus on participation and trajectories in the two communities of practice in which teacher education is situated - the university and the pre-school. The data consist of transcribed interviews with ten student teachers, and additional data are gathered from stakeholders in the program. The results show that prior experiences and learning are given implicit and indirect recognition. In the practice of the pre-school, the trajectory means a shift in identity, from child minder to student teacher and pre-school teacher. In the practice of the university, prior experiences and learning help students in their trajectories from peripheral to fuller participation.

This study is about teaching and learning as institutionalized phenomena. In particular interest is focused on two issues; firstly, the concrete premisses for learning and communication in what in Swedish school rhetoric is referred to as "student-active" and co-operative working forms, and, secondly, what according to the actors qualifies as work and productive learning in such contexts. The rationale for focussing on groupwork is the wide spread assumption in curricular documents as well as in school ideology about the appropriateness of this approach to teaching and learning for dealing with some of the difficulties that teachers face in the comprehensive classroom, e. g. large differences in motivation and academic ability. Group work is also an essential ingredient in a child-centered ideology in which learning is seen as the result of direct studentinvolvement in the definition and implementation of learning goals.

Theoretically, the study has its basis within an interactionist interpretive tradition, viewing school as a socially constructed and negotiated world. The methodological approach is inspired by research made within anthropology and ethnography. Data is drawn from fieldwork during one school year in two classes in grade 7 at the secondary level of the Swedish comprehensive school. The main sources of the data areobservations and field notes from lessons, breaks and outdoor activities and from conversations with the students, tape-recordings of group work and interviews with students. Group work in Science, Swedish and Social Science was used as case studies to illustrate significant features of schoolwork in the classroom.

The study shows that success in schoolwork is a question of knowing and adhering to implicit educational "ground rules". Even "student-active" working forms and fairly "open" tasks presuppose specific interpretations by the students. Tasks have to be transformed in such a way that they fit the time constraints and the constraints with respect to what qualifies as knowledge in the particular context of school. This means that the possibilities of letting students who vary in their social background and academic orientation share the conversational floor and assume responsibility for the work diminish. It is also shown that the assumption of the superiority of inductive forms of learning appears highty questionable if one looks at what students do in such settings. Students were generally not aware of the wider- theoretical- contexts for a particular task since endpoints of activities were kept implicit in accordance with an inductive learning philosophy. Often there was no shared understanding of the premisses for work among teachers and students, and all students were not involved in the specific kind of work that was intended. Thus, the students had difficulties in identifying thecommunicative contexts in which the tasks were to be interpreted and the concrete activity often replaced genuine learning and understanding.

The results are discussed in relation to an inductive, child-centered ideology of teaching and learning. It is maintained that the implicitness in teaching obscures learning goals. Instead, premisses should be made explicit and students should be more actively guided into participating in learning activities.

Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk text.

Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk text.

Avhandlingens syfte är att belysa hur delaktighet kan ta sig uttryck i skolans vardagspraktik med fokus på både social och politisk delaktighet. Utgångspunkt för studien är att delaktighet är något som görs mellan aktörerna, dvs. eleverna och pedagogerna i skolan. Förutom att studera hur delaktighet görs lyfts även elevers erfarenhet av delaktighet fram samt vilka möjligheter och hinder som finns för elevers delaktighet i skolans vardag. Studiens resultat bygger på en etnografisk studie med elever som går i år 4-5 i grundskolan. Datamaterialet består av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna, vilka analyserats med hjälp av Grounded Theory. Studiens resultat visar att delaktighet görs ständigt i skolans vardagsarbete vilket innefattar processer av att få vara med i en gemenskap men också motverkas genom exempelvis exkludering. Från elevernas perspektiv är social delaktighet betydelsefull och en källa till trivsel och välbefinnande i skolan. Elevers möjlighet till politisk delaktighet är begränsad framförallt i relation till vad elever kan ha inflytande över men även utifrån vilka som är delaktiga. Då formen för politisk delaktighet framförallt sker genom att elever inflytandeförhandlar dvs. på olika individualiserade sätt tar sig inflytande, blir följden att vissa elever upplever stor delaktighet medan andra är utestängda från beslutsfattande. Studien visar också att elevers sociala och politiska delaktighet är sammanlänkade då elever som är delaktiga i en kamratgemenskap också har större möjlighet att göra sin röst hörd i klassrummet och utöva politisk delaktighet.

Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.

Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråketEtt stort antal elever lämnar skolan utan tillräcklig läs- och skrivförmåga. I denna bok får läsaren en god uppfattning om den världsomspännande och aktuella forskning som finns och ges även goda möjligheter att tillämpa den i sitt arbete.I boken 18 kapitel uppmärksammas pedagogisk, psykologisk och biologisk forskning om läs- och skrivsvårigheter. Författarna är lärare och forskare som ingår i ett nationellt nätverk för forskning om dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter.

Vid svenska universitet och högskolor pågår ett förändringsarbete vars syfte är att anpassa undervisningen och tillgängliggöra högskolan förfunktionshindrade. Vid Linköpings universitet arbetar Strategigruppen för lika villkor för att förebygga och åtgärda diskriminering och trakasserierpå både strukturell och individuell nivå.

Forskningen om funktionshindrade studenter i högre utbildning är inte särskilt omfattande och samtidigt ökar antalet funktionshindradestuderande. Ny lagstiftning ställer nya krav på högskolors och universitets anpassning och tillgänglighet och universitetslärarna blir nyckelpersoneri studenternas möte med de akademiska studierna.

I denna rapport presenteras en undersökning som fokuserat universitetslärares uppfattningar om och erfarenheter av undervisning avfunktionshindrade studenter. I fokusgruppssamtal har akademiska lärare samtalat om för området centrala begrepp och aktuell lagstiftning.De har också diskuterat undervisningserfarenheter och erfarenheter från möten med funktionshindrade studenter och grupper i vilka dessastudenter har ingått.

Av resultaten framgår att lärare har kännedom om lagstiftningen gällande lika villkor för studier inom högre utbildning. Lärarna problematiserarlagstiftningen och dess konsekvenser under utbildningstiden och reflekterar över hur personer med olika funktionsnedsättningarska kunna hantera sin vardag och de krav de ställs inför i arbets- och vuxenliv. Lagstiftningen är inte alltid enkel att tolka och det lyfts framfunderingar huruvida det finns en gräns för möjligheter till studiernas anpassning och tillgängliggörande.

Alla i studien deltagande lärare har erfarenhet av studerandegrupper i vilka funktionshindrade studenter ingått och de har mött bådesynliga och så kallade dolda funktionshinder. Lärarna visar på en tydlig ambition att skapa lika villkor för alla, men är osäkra på om studenternauppfattar tillrättalägganden och bemötande som ett verkligt och tillräckligt stöd. Öppenhet och information om såväl funktionshinder,behov som lämpliga stödinsatser efterfrågas av lärarna. Insatserna för att möta studenter utifrån deras olika behov innebär en ökad arbetsbördaoch brist på resurser av olika slag lyfts fram som begränsningar i arbetet. Examinationer är betydelsefulla när det gäller att upprätthållakvalitet i utbildningar och kurser och lärarna framhåller vikten av att samma kriterier för bedömning och samma krav ska uppfyllas

Ett år med Bologna – Vad har hänt vid LiU? var rubriken på CUL-dagen 2008. Vi bjöd in lärare och övrig LiUpersonal att komma och presentera sina erfarenheter och tankar omkring detta tema för att därigenom stimulera till samtal och debatt om hur Bologniseringen av utbildningarna vid LiU gestaltat sig sedan den formella starten med arbetet att införa en ny examensstruktur, den 1 juli 2007.

In 1999, the Nordic Council adopted a recommendation on prison education in a Nordic perspective. In September 2001, a Nordic project group was appointed to carry out a study, with representatives from the prison and probation services and the educational authorities. The project was directed by the County Governor of Hordaland, Norway. A decision was adopted in 2007 to revise the report in relation to recent research, new surveys, and general developments in the Nordic countries.

The purpose of the project was to provide a concise, overall and updated comparative view of education and training in prisons in Denmark, Finland, Norway and Sweden, as well as a brief description of the situation in Iceland, Greenland, the Faeroe islands and the Åland islands.

If convicted prisoners are to be offered education on equal terms with others in society, the right to education must be clearly stipulated in the legislation.

According to this report, good cooperation between the prison and probation services and other authorities is one of the key starting points for satisfying prisoners' educational needs. The prison education offered today does not satisfactorily correspond to prisoners' educational needs. Increased investments in prison education would probably be of added value for society as a whole.

This report provides useful documentation for individuals working with any aspect of the wider problem complex relating to prison and probation services.

När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser.

Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.

När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser.

Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.

Which features do students emphasize when they describe constructive and destructive group work? This was the research question of the present study. Data was collected through focus group interviews with students from three different schools. The results reveal that the students consider six preconditions of importance for their conception of group work; organisation, mode of working, task, report, assessment and the role of the teacher. To sum up, what the students ask for is participation, quality and relevance (PQR).

The purpose of the study is to describe and research students roate into the programme, and what it means to students to follow a special secondary school course. The students attended a small specail needs teaching group based on the neuropsychiatric diagnosis of Asperger´s syndrome, which had been made during their years at school. In this connetction, the study will also clarify and analyse the interface between the organisation of a secondary school and the special needs students, from the players´persepctive where the student´attendance at school forms the basis of their education.

The students already had a negative image of themselves as pupils before starting their secondary scool education and the learning environment in which they participated in secondary school. Attandance becomes another turning point in the students´statements about their time at school. The experience of being at school has changed.

From their perspective- "an inner perspective"- both the courses they had taking, and the school environment, is emphasised as something positive. The fact that affiliation to the programme is positive is an ongoing feature in students´statements. Identification with friends of similar age, who have comparable experinces, above all in relation to school, is emphasised by most students as something positive. Studnets´feeling of communityis based on the knowledge that the reason why they are on programme is because they have had different problems in relation to school. For students, the environment is a type of identity- creating forum, where students with the same problems can undertake their education. The diagnosis plays a central part in how students perceive themselves in relation to school and the obstacles they face.

 Ethical considerations in ethnographically oriented studies -on ethics and credibility In ethnographically oriented studies a dominant assumption is that the study object takes shape between researcher and informants. By being there, in the field, researcher and informants get to know each other, both formally as when the researcher interviews an informant and informally as when having a chat in the coffee-room. In Alfred Schütz' words, ethnographically oriented studies imply a researcher who is both an actor and an observer. In this paper, we inquire into possible meanings of this assumption. Our point of departure is the ethical guidelines used in Sweden to direct research within the humanities and the social sciences. We argue that ethnographically oriented studies within a qualitative research tradition put demands on the researcher to consider ethical guidelines as related to the theoretical assumptions a study builds on. Our point is that ethical considerations are intertwined with the interplay between researcher and participants and consequently, have implication for the credibility of the study.

Vi har hittills haft begränsad kunskap om funktionshindrade människors liv över tid och om innebörden i att leva med funktionshinder under många år. Vad innebär det att åldras med funktionshinder? Hur gestaltar sig "äldreblivandet" om man redan har betydande funktionsnedsättningar sedan tidigare i livet och kanske tvingats lämna arbetslivet långt före gängse pensionsålder? Hur är det att, som en till åren kommen förälder, fortfarande vara den som hjälper sitt vuxna, funtionshindrade barn? Hur ser den formella och informella omsorgssituationen ut? Det är frågor som den här boken belyser och den fyller därmed ett viktigt kunskapsbehov. Boken utgår från ett livsloppsperspektiv. Den centrala frågan är sålunda hur livet idag gestaltar sig för funktionshindrade människor som vuxit upp och levt under vissa historiska villkor. Här ryms även ett anhörigperspektiv där denna fråga studeras på motsvarande sätt. Bokens sex kapitel diskuterar de här frågorna med olika tonvikt och med utgångspunkt från både fysiskt och psykiskt funktionshindrades förhållanden. Samtliga författare bedriver forskning med anknytning till bokens huvudfråga. Att åldras med funktionshinder riktar sig främst till högskolestuderande inom samhälls- och beteendevetenskap, socialt arbete, social omsorg och vård, liksom till yrkesverksamma inom fältet. Den kan också vara värdefull för en intresserad allmänhet.

Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

 This paper addresses the in Sweden quite new phenomena "gender sensitive pedagogy" which can mainly be found in preschool. The study leans on feminist theory, specifically theory of the construction of gender in educational settings, power relations often maintained in school settings and sociological theory of childhood. Pedagogues in preschool and advisory "gender pedagogues" have been interviewed of their opinions on gender sensitive pedagogy, what it might be, what problems it would solve and how to learn to create this "gender sensitive pedagogy". This study is a part of a three-step research project of gender sensitive pedagogy in Sweden. The first study was directed towards in Sweden very popular and very much used books concerning how to work with this kind of pedagogy, the second was aiming to find preschool workgroups views on the matter and the last one studied "advisory gender pedagogues" that are teachers or preschool teachers that have got an additional training to help preschool and schools to work for equality and to apply gender sensitive pedagogy in their work. We have conducted focus group interviews. Four were carried out with preschool work groups and two with advisory teams. Three cities in mid Sweden have been the locations for the studies. The findings show that the pedagogues regard gender sensitive pedagogy as something that affect all levels of the preschool institutions for example organisation, interaction, activities and offers to the children. A lot of reflection and training for the preschool themes are required, aiming to construct "know how" in relation to -gender sensitive pedagogy-. Parents should also be involved in the upbringing of equal and gender sensitive new citizens according to the pedagogues-.

This Handbook explores the challenges demographic change poses to today’s Japan. The first part provides the fundamental data involved, and the subsequent two parts address the social and cultural aspects of Japan’s demographic change. Parts four and five are dedicated to the political, economic and social security aspects of demographic change.The Handbook brings together a group of international scholars of various disciplinary backgrounds to take issue with the world’s fastest demographic transition. Topics include the dynamics of gender roles, images of age, policyformation, labour market structures, pension system, living arrangements, ethical values, and many more. Against the background of Japan’s demographic change, the latest developments in these fields are being introduced, and wheneverappropriate set into a context of historical and/or international comparison. This Handbook is the first comprehensive publication in English on Japan’s demographic change.

I boken Organisationer, IT och lärande behandlas hur informations- och kommunikationsteknologiska innovationer förändrar organisationers arbete och organisering. Genom att tekniker integreras i organisationer och verksamheter och blir verktyg för styrning, produktion och kontroll, kommer miljöernas inre liv att delvis omgestaltas och arbetsprocesser och beslutsvägar blir annorlunda. Kapitlen i volymen innehåller bland annat analyser av hur organisationer som sjukhus, skola, näringsliv och institutioner för folkbildning påverkas av användning av informations- och kommunikationsteknologier för olika syften. Genom en ökad användning av nya tekniker (som till exempel elektroniska patientjournaler, intranät) omstruktureras verksamheten och de dagliga rutinerna inom företag, landsting och utbildningsorganisationer. Kapitlen visar både på de nya möjligheter, men också problem som kan relateras till en ökad användning av och tilltro till ny teknologi. Utöver dessa aspekter behandlas också frågor som rör genus och teknik.Redaktör Göran Larsson är docent i religionsvetenskap och är verksam vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet. Larsson har varit forskare i det nationella forskningsprogrammet LearnIT mellan åren 2002 och 2008 och inom detta fält har han publicerat ett stort antal artiklar och böcker med inriktning mot religion och nya medier. I volymen ingår kapitel av forskare från Göteborgs universitet (Roger Säljö, Mona Nilsen, Dick Aurell, Peter Korp, Eva Andersson och Thomas Winman), Lunds universitet (Mats Heide) och Linköpings universitet (Inger Landström, Gunilla Jedeskog och Per Andersson). Författarna i volymen har olika bakgrund och är verksamma inom bland annat utbildningsvetenskap, företagsekonomi och media och kommunikationsvetenskap.Boken ingår i LearnIT-projektet  ett forskningsprojekt med syfte att ge stöd åt högskolor som vill bygga upp en egen forskningsprofil. Högskolorna är: Högskolan Väst (forskning kring lärande och IT i arbetslivet), Högskolan i Kristianstad (IT i lärarutbildningar), Högskolan i Borås (informations- och bibliotekskunskap). Huvudman för projektet är Göteborgs universitet.

This book brings together in one volume information about the neurobiological, genetic, and behavioral bases of reading and reading disabilities. In recent years, research on assessment and treatment of reading disability (dyslexia) has become a magnet for the application of new techniques and technologies from neuroscience, cognitive psychology, and cognitive neuroscience. This interdisciplinary fusion has yielded numerous and diverse findings regarding the brain basis of this syndrome, which are discussed in this volume by leading researchers. Intervention approaches based on such research are presented. The book also calls for research in specific directions, to encourage the field to continue moving into the bold frontier of how the brain reads.

The volume is essential reading for a range of researchers, clinicians, and other professionals interested in reading and reading disability, and also commemorates the tenth anniversary of the Extraordinary Brain Conferences hosted by The Dyslexia Foundation.

Show more Show less

Inledningsvis vill utvärderarna framhålla att utvärderingen inte innebär kritik av enskilda personer eller projektdeltagares arbete, eller ambitioner. Många av de kritiska punkter som sammanfattas nedan är också återkommande iakttagelser gjorda i flera andra projekt i olika kommuner som engagerat CKS för utvärderingsinsatser av helt andra verksamheter. De återfinns också i flera utvärderingar gjorda av nationella utvecklingsprojekt. Utvärderingen av projektet ”Barns och ungdomars bästa” med fokus på de processer som utvecklats under projekttiden pekar på följande:

Generellt finns det hos deltagarna i projektet en upplevelse av att det varit positivt och utvecklande att medverka, och inneburit ett stort utbyte i olika avseenden. Detta är inget oväntat, med tanke på att kriterierna för medverkan varit eget intresse och vilja att deltaga. Resultaten av projektarbetet kan således utifrån individernas upplevelser sammanfattas som givande. Å andra sidan finns också en osäkerhet om projektets räckvidd utanför dem som varit engagerade, vilket också flera deltagare själva utpekat som en svag punkt. Få projektdeltagare anser sig ha haft en upplevelse av att vara delar av en helhet, eller gemensamt ha arbetat mot övergripande mål. Den vanliga motsättningen mellan avgränsat projektarbete och kontinuerligt utvecklingsarbete förefaller alltså inte ha lösts, annat än inom ett fåtal delprojekt, och har också påverkats av omorganisationer under projektets avslutningsfas i de berörda verksamheterna.

Projektorganisationen som byggts upp har haft svagheter. En sådan är att mycket arbete som borde föregått själva igångsättandet av projektet lagts inom detta, vilket framför allt påverkade initialfasen negativt. Ytterligare en består i att få medverkande förefaller haft kompetens eller fått stöd för att arbeta i projektform. En tredje är att är att den inte gett utrymme för jämställda positioner för olika medverkande i projektet. Projektorganisationen har genom sitt stora beroende av en enda persons arbete blivit onödigt sårbar, och har under projekttiden också i andra avseenden, framför allt administrativa, visat sig svårhanterlig. Mot bakgrund av detta, liksom av erfarenheterna från flera stora nationella projekt, kan det ifrågasättas om projektorganisationen är den lämpligaste arbetsformen för denna typ av utvecklingsarbete.

Innehållet i projektet har fått en stark inriktning på intervention på individuell nivå, speciellt i form av olika typer av utbildningsinsatser. De projekt som förekommit inriktade på organisatorisk förändring gäller framför allt familjestödjande arbete i form av att försöka bygga upp familjecentraler, och i viss mån former för utåtriktat ungdomsarbete.

Det har också blivit ett projekt som huvudsakligen kommit att präglas av de kommunala tjänstemän som arbetat inom dess ramar, och i liten utsträckning av kommuninvånare/medborgare.

I projektet har också funnits olika uppfattningar om och definitioner av centrala inslag i projektarbetet, som exempelvis förebyggande arbete och samverkan, vilket i sin tur påverkat det konkreta arbetet. Utvärderarna menar att det hade varit till fördel för projektet om dessa hade bearbetats mer gemensamt av olika aktörer inom projektet i förarbete till projektet liksom i återkommande senare arbete under projekttiden, bl.a. för att på ett tydligare sätt kunna relatera dessa till mål både för de nationella uppdrag verksamheterna arbetar med och mål som formulerats för projektet.

Delstudien av projektet ”Områdesanknutna socialarbetare” pekar på att socialsekreterarna kom in sent i projektet, och inte fick den formella position de med tanke på sitt uppdrag borde haft. De fick utöver sitt inledningsvis formulerade uppdrag också ett till, och har med skiftande framgång kunnat arbeta med två parallella uppdrag. Det visade sig under projekttiden också att det fanns mycket olika tolkningar av vad områdenas behov av socialsekreterare innebar, vilket ledde till svårigheter i arbetet. Utformningen av detta delprojekt styrdes heller inte av behovsanalys, utan hur stora resurser projektet ansåg sig kunna avsätta för arbetet. Med tanke på områdenas varierande karaktär hade en behovsanalys varit värdefull. Samtidigt kan vissa inslag i socialsekreterarnas arbete med fördel organiseras och genomföras centralt i stället för lokalt i områdena. För mer utförliga resonemang, hänvisas till delrapporten ”Områdesanknutna socialsekreterare” av Marie Gustavsson Holmström.

Analysen av projektet i media pekar på hur projektet lyckats etablera en bild av sig som framgångsrikt, i stort sett helt baserad på utsagor från aktiva inom projektet. Huvudintrycket av innehållet i de artiklar som analyserats pekar på att detta innebär att en normativ och samtidigt starkt problemcentrerad framställning meddelas kring målgrupperna för projektet och de områden där verksamheten varit igång. Utifrånperspektivet som projektmedarbetare står för när de tillskriver områdena och invånarna en mängd brister och problem (ofta som individuella särdrag snarare än följden av strukturella omständigheter) balanseras inte av förmedling av inifrånperspektiv. Det finns en uppenbar risk att denna onyanserade bild får effekter i termer av en negativ stigmatisering. För mer utförliga resonemang hänvisas till delrapporten ”Projektet i pressen” av Maria-Monahov.

Studien av det familjestödjande arbetet i form av uppbyggnadsarbete av familjecentraler, och föräldrautbildning enligt COPE-metoden, fokuserar innebörderna som givits detta arbete av olika aktörer engagerade i processen. Även här pekas på att olika aktörer definierar förebyggande arbete och samverkan på olika sätt och därmed också föreställer sig familjecentralerna som mötesplatser med olika utformning och inriktning på sin verksamhet. Avvägningen mellan det arbete som skall utföras inom familjecentralens ramar och annat arbete inom ens övriga verksamhet är inte klargjord. De tilltänkta brukarna av familjecentralerna har också olika förväntningar som inte på ett självklart sätt överensstämmer med personalens föreställningar om sin målgrupp. Bl.a. finns många negativa associationer hos föräldrarna kring begreppet ”familjecentral”. Vad föräldrarna ser, och värderar högt, är den öppna förskolans verksamhet. Föräldrautbildning enligt COPE-metoden problematiseras gällande dess tillämpbarhet på den målgrupp projektet har och aspekter av kontroll och styrning relaterade till målen för svensk förskola–skola; barn–föräldrarelationer, med mera. Den arena COPE-metoden erbjuder för föräldrautbildning är anpassad för, och når en typ av föräldrar som sannolikt inte är de som har störst behov av insatsen. För mer utförliga resonemang, se delrapporten ” Utvärdering av familjestödjande arbete” av Ingrid Hylander.

Följande punkter föreslår utvärderarna kan vara särskilt viktiga att överväga inför framtida utvecklingsarbete:

• Är organisering av arbetet i projektform det lämpligaste i förhållande till de mål man vill uppnå?
• Om beslutet fattas att organisera utvecklingsarbete som projekt är det viktigt att utforma projektprocessen så att utrymme finns för en förberedelsefas. Innehållet i denna kan med fördel inriktas på ett systematiskt kunskapssökande i olika former, för att rikta in utvecklingsarbetet på adekvata områden och tillvarata tidigare kunskap och erfarenhet inom berörda utvecklingsområden. I föreliggande projekt har arbetets inriktning i hög grad blivit styrt av berörd personals uppfattningar och upplevelser av vad som är angeläget utvecklingsarbete.
• I projektprocessen bör på ett tidigt stadium konkretiseringar göras av vad samtliga inblandade aktörer lägger i begrepp som är styrande för projektets innehåll och kontinuerligt bearbetas i förhållande till andra relevanta målformuleringar.
• Personer som engageras i projektarbete bör ha eller ges tillfälle att inhämta, kunskap och kompetens i projektarbetets speciella karaktär. Det är vidare angeläget att bygga en projektorganisation med stabilitet både vad avser personers engagemang i tid, och deras inbördes ansvarsområden.
• Projekt som arbetar med mål inriktade på någon typ av mobilisering av medborgare/allmänhet kan på ett mer systematiskt sätt än vad som blivit fallet inom föreliggande projekt använda sig av självorganiserade grupper/ickeprofessionella aktörer för utvecklingsarbete.

Högstadieelever har i denna studie varit medforskare i ett projekt om ungas bruk av digitala medier. Patrik Hernwall och Annika Lindkvist menar att användandet och förståelsen av digitala medier i skola och på fritiden följer traditionella könsmässiga maktordningar och identitetsmarkörer.

The aim of this study is to investigate rules and teachers´ expectations that are described by teachers and documents, what sort of pupils´ disorder that teachers put their attention to, in what way teachers´ are correcting pupils´ misbehaviours as well as how female and male teachers are correcting boys and girls. The study is based on a so called Yo-yo fieldwork in three schools. Three grade seven classes were followed during three periods of the first eight months of the school year 2003-2004. In sum 49 teachers and 74 pupils were observed. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory.

According to the results, teachers during start of the semester explain what sort of pupil behaviour they are expecting and not expecting. Teachers and school leaders also describes rules that are to be followed at each one of the schools. The analysis of misbehaviours of pupils that teachers paid attention to could be divided into four categories: disturbing ways of handling oneself, misuse of school materials, odd traits or peculiarities and lack of order in the classroom. The analysis also showed that the teachers were most disturbed by pupils talking out of turn. Teachers’ attention to pupils’ misbehaviours came out as a result of pupils spending time on their own projects during lessons. The analysis of the corrections that the 49 teachers used towards misbehaviours that they paid attention to showed that the most common strategy was appeals to behave better. It was also showed that teachers’ corrections could be divided into two categories: non-verbal signals and verbal measures. Teachers’ corrections were meant to direct the pupils back to work, make the pupils follow collegial agreements and make the pupils show respect for their teacher. According to whether or not pupils´ as well as teachers´ sex mattered I found that both female and male teachers found boys as most disturbing and therefore boys were corrected most often.

The results are finally discussed in relation to other research and according to the social psychological, the praxis and the teacher perspective that were used in the study.