In this study the housing careers of individuals are related to the development of the Swedish welfare state and its effects on the housing market.The aim of the study was to investigate if the value placed on housing standard, size, tenure and location has changed over time as the welfare state has developed. Twelve individuals in four cohorts born in 1925, 1942, 1955 and 1970 were interviewed. The most evident differences relate to the standard, size and the location of a dwelling. The older cohorts began their housing career in smaller housing with a standard that was the norm at that time. When the most basic housing needs were met, environmental and location aspects began to gain policy interest. These factors were taken into account by the younger cohorts as they entered the housing market, but also among the older as they had progressed through their housing career. A change in housing size as the household grows was not cohort-specific. Tenure was not cohort-specific, but was discussed in terms of freedom that differed between individuals rather than between cohorts.

The aim of this thesis is to explore discursive changes in conceptions of life course and ageing. I am particularly concerned with the relationship between knowledge and power in the distribution of prolongevity and body- technologies, and as referential frame in the definition of normal and deviant bodies and behaviour. Following the historical processes this study includes advisory literature in the field of prolongevity from 1700-1930. As a conclusion I have distinguished four categories of legends in the material. In analyzing the legends: Antediluvian legends, Hyperborean legends, Fountain legends, and Centenarian legends. The legends of prolongevity intermediate ideas of human ageing in, and between cultures, On a meta-level there has been three discourses intertwining each other in the making of present images on prolongevity and successful ageing: Religion, Science and The Natural. In e discursive struggle during the studied years those components have been competing for domination and space on the prolongevity agenda. The advices reflect a belief in the possibility to transform by means of moderation and harmony; a belief that grew in the eighteenth century and enhanced during the following centuries. The aim was to improve human nature to an ennobled version of her self according to divine standards. Prolongevity was in 1700-1930 a question of reaching a pre-designated length of life given by God or Nature. Today we do not believe in pre-designated life-length we only believe in prolongation. We do want the paradise but we want it here on earth, and we want to be in charge.

Det här kapitlet kommer att handla om vårt förhållande till livets förgänglighet och de populära råd och uppmaningar som förmedlas i vår nutid om hur vi ska "leva rätt nu så vi kan leva gott sedan". De frågor jag ställer mig är hur vårt förhållningssätt till tid och livets förgänglighet får konsekvenser för hur vi lever våra liv, samt hur man kan tolka behovet av att kontrollera tiden. Till grund för texten ligger det material som använts i mitt avhandlingsarbete samt dagsaktuella artiklar i tryckt press.

Att leva med tiden handlar om vad ålder och åldrande kan betyda i olika sammanhang och hur betydelsen förändras över tid och rum. I boken diskuteras olika samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv på ålder och åldrande. Boken belyser vilka konsekvenser vetenskapliga sätt att se på åldrande kan få i analys av, och relation till, vardagsliv, vetenskaplig verksamhet och i det offentliga livet. Förutom historiska tillbakablickar presenteras också teorier om ålder, normalitet och identitet samt ålder ur ett intersektionellt perspektiv.

Hur kan man använda och studera bilder i kultur- och samhällsvetenskapliga sammanhang?I denna bok ges en bred introduktion till dem som vill söka ny kunskap i nya källmaterial. Författarna ger exempel på hur reklamfotografier eller veckopressbilder kan användas i studier av sociala roller, etnicitet och genus, av normalitet och avvikande eller idealbilder av vardagen och människan. De argumenterar för att bredda synfältet och söka kunskap i visuella material - och visar även hur det kan göras. Bilder omger oss alla

I en vanlig svensk livsmedelsbutik finns tusentals olika varor. De allra flesta är förpackade, klädda i färger, bilder, symboler och tjusiga varunamn som vi möter när vi ska hitta rätt mjölk, lämplig middagsmat och en god frukostmarmelad. I frukt- och delikatessdiskarna kan man se och kanske vidröra själva varan, annars är det förpackningarnas beskriv ningar av maten som vi köper. Den här boken handlar om hur förpackningarna omgestaltat våra konsumtionskulturer. Hur de förändrade produktionen, distributionen och konsumenternas vardag och villkor i butiken. Handeln rationali serades och alla de problem som hade att göra med hållbarhet, för varing och långa transporter kunde lösas. Från betjäningsbutiker med försäljning över disk gick vi till snabbköp där kunden på egen hand plockar sina varor. I det nya masskonsumtionssamhället ökade också antalet varianter av en och samma vara och varumärket blev det som tydligast skiljde dem åt. Boken berättar också om hur förpackningarna intagit en viktig plats i våra vardagliga visuella miljöer. Inte bara i butikerna utan också på annonspelare, tidningssidor, i köksskåpen och på frukostborden. Den förpackade maten ger oss möjlighet att välja stil, värderingar och kanske rent av identitet. En burk varmkorv eller ett paket rättvisemärkt kaffe i varukorgen berättar olika saker om oss. Förpack ningarnas bilder på den färdiga maten visar hur trevligt vi kan få det vid middagsbordet men talar sällan om för oss vad vi egentligen äter. Bakom arbetet med boken ligger ett fl erårigt samarbete mellan Nordiska museet och Linköpings universitet.

The authors interviewed 12 women diagnosed with chronic fatigue syndrome and 13 with fibromyalgia with the aim of determining the strategies they perceive themselves as using to gain control over their situation during the health care process. The results highlight various strategies that the women report applying to find a way of managing the illness and to influence caregivers. They describe, for example, how they try to gain control over their situation by acquiring knowledge about the illness. The women also describe various power strategies they use in their interaction with the caregivers to take command of their situation, namely exiting, noncompliance, confrontation, persuasion/insistence, making demands, and demonstrative distancing. © 2004 Sage Publications.

Rapporten innehåller följande kapitel:

På tröskeln till lönearbete - Centrala begrepp och antologins innehållAnders NeergaardDen strukturella diskrimineringens försåtlighet - Ett historiskt och nutida perspektivWuokko KnockeAtt mäta diskriminering Lena NekbyFöreställ dig att du är en invandrare och ingen bryr sig - Rädslor, hopp och unga människors strategier för inträde till arbetsmarknadenNora RäthzelNätverksrekrytering, infödda och invandrareAlireza BehtouiKultur och kompetens - Bilden av "de Andra" i arbetsmarknadspolitisk gräsrotsbyråkratiFredrik HertzbergUrval på institutionella grunderAngela Nilsson Rekrytering som en institutionell praktik av inkluderad och exkluderad underordningAnders NeergaardSammanfattning och slutsatser - Strukturell diskriminering som en väv av samverkande processer, praktiker och strategierAnders Neergaard

Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.  

Representerar socialpedagogik en särskild kunskapsform som förutsätter en speciell socialpedagogisk kompetens? Begreppet socialpedagogik har blivit allt vanligare inom olika verksamhetsområden i Sverige.

Boundary crossing in undergraduate and graduate learning environments is still a relatively unstudied phenomenon, at least in comparison with the attention given to studies of interdisciplinary research. The research reported here focuses on learning environments in the context of Swedish higher education and is based on interviews and fieldwork at two interdisciplinary programs at two universities. The main findings are summarized in twelve themes which represent different ways of understanding the complexity of boundary crossing in pedagogical practice. We identify the shifting conjunctures of higher education in which key notions such as boundary crossing can demonstrate a strong attraction as well as its opposites in the form of strong rejection.

Våld, hot och kontroll mot flickor och unga kvinnor med så kallad invandrarbakgrund, vanligtvis definierat som ”heders­rela­terat” våld, har under senare år varit föremål för såväl en intensiv debatt som särskilt riktade insatser.

Den här studien undersöker hur elevvårdspersonal, verk­samma på grundskolans högstadium och gymnasieskolan, för­står och beskriver våld kategoriserat som hedersrelaterat samt hur deras förståelse av detta våld får betydelse för de åtgärder som vidtas från skolans sida. Studien problematiserar kategoriseringen ”hedersrelaterat” våld och visar hur denna vålds­kategorisering är kopplad till föreställningar om etnisk identitet, kulturella skillnader, kön och våld.

I rapporten illustreras hur våld, hot och kontroll som flickor utsätts för i sina familjer kulturaliseras och att uppmärksamheten riktas mot att förstå, upptäcka och kunna hantera ”hedersrelaterat” våld, medan den enskilda flickans specifika situation och utsatthet riskerar att hamna i skuggan av de insatser som vidtas.

I 2005 og 2006 gjennomförte fire sosialpedagogiske utdanninger fra fire nordiske land et felles undervisningsprosjekt med den nordiske velferdsmodellen som tema. Prosjektet ble gjennomfört ved hjelp av moderne internetteknologi. I denne artikkelen beskriver og problematiserer forfatterne didaktiske utfordringer i planleggingen og gjennomföringen av et virtuelt samarbeidsprosjeket på tvers av landegrensene. Viktige aspekt i denne prosessen er valg av webteknologi, hvordan skape et godt laeringsmiljö for studentene på webben og prosessanalyser av studentenes laering ved bruk av to ulike typer netteknologi. Artikkelen er skrevet av deltakende laerere fra Finland, Norge og Sverige.    

I denna artikel tar vi fasta på ålderns och livshistorians betydelse för individens förhållande till vardagstekniken. Den som har levt länge har byggt upp sitt teknikrum under lång tid och förvärvat vanor, erfarenheter och intressen som ger en "teknikstil". En "gammal" person gör matchningen mellan det befintliga och det nya med andra förtecken än en ung eller medelålders.28 Just den matchningen intresserar oss särskilt här. Vi koncentrerar oss därför på hur äldre förändrar sitt teknikrum genom att släppa in nya tekniska objekt och omvänt utsorterar sådant som man inte längre tycker att man behöver.

Boken presenterar det man idag utvunnit och förnyat från den foucaultska traditionen, inom olika human- och socialvetenskapliga kunskapsområden. Bokens bidragsgivare exemplifierar och urskiljer i ett samlat grepp, hur den forskningslogiska kärnan i Foucaults nutidshistoriska angreppssätt specificerats och modifierats. Artiklarnas innehåll representerar en Foucaultinspirerande forskning av internationellt hög klass, som fyller ett tomrum i den post-Foucaultska litteraturen. I inledningskapitlet klargörs den nutidshistoriska forskningens grundproblematik. Texten i de efterföljande kapitlen är en provkarta på nutidshistoriska studier, inom pedagogik, psykologi, medicinsk sociologi, feminism och bio-politik. Boken avslutas med en omfattande bibliografi som ger en god bild av den postfoucaultska forskningen.  

Artikeln problematiserar vad som uppfattas som iscensättningen av ett post-modernt projekt i skola och utbildning, ungdomspolitiken och forskningen liksom i en rad andra sammanhang. Drivkraften bakom denna post-modernisering är dagens utvidgade decentraliseringsprocesser. I studien undersöks tre s.k. -case- och som visar sig bekräfta postmoderniseringstesen. I samtliga fall går det att skönja tecken till en politisk styrning som mer än någonsin i modern tid utgår från individerna själva, i form av ökade krav på autonomi, självförverkligande m.m. Vi är kort sagt förpliktigade att agera som fria individer. Den fria människan är därmed inte längre villkorslöst fri, hon är förpliktigad att vara fri. Möjligheterna att ty sig till andra och lägga ut sitt personliga ansvar på entreprenad kommer att i det postmoderna samhället att beskäras. Så ser tendenserna ut och om detta är av ondo eller godo överlåter författarna till läsaren att bedöma. 

Dispositionen av detta kapitel bestäms av de två tendenser i trilogin som jag vill tydliggöra. Den ena är personifieringen av Göran Sager-Larsson, och hur denna personifiering är kopplad till Göran Sager-Larsson som en ut-gångspunkt för åldrande. Den andra tendensen är det som motsätter sig konstruktionen av Göran Sager-Larssons livslinje. Jag kommer att lyfta fram den livslinje som skapas i trilogin och som framför allt grundläggs i Värme. Den följer ett kronologiskt mönster, ger läsaren biografiska fakta och förser oss med en livsberättelse kopplad till Göran Sager-Larsson. Den litterära illusionen kommer jag sedan att demontera för att diskutera ge-staltning av åldrande som en fastlagd kategori utifrån en kronologisk ord-ning och en gestaltning som har en repetitiv struktur. Nagelfarandet av Göran Sager-Larsson synliggör trilogins konstruktioner, därför är gestalt-ningarna av trilogins huvudperson avgörande för analysen av åldrande i Sigrid Combüchens tre romaner.

This is a study of ageing and memory in Sigrid Combüchen’s trilogy Värme, Korta och långa kapitel and En simtur i sundet. The overarching aim of this dissertation is to show how the literary arts can contribute to the study of ageing, and how literary analysis as a method can contribute to the development of a field that primarily uses literary material to shed light on issues of ageing – that is to say, literary gerontology. A further aim is to problematize the process of literary study and make visible the assumptions about ageing that are present in literary works. The direction of the research has led to a point where it has become necessary to ask the question of whether there is a chronological pattern for the representation of ageing. This pattern is emergent in three ways: Firstly, the old age of the main character has become an important criterion for a novel to be considered for the study of ageing. Secondly, it is taken that the structure of the novel should present an illusion of reminiscence, in order to make the experience of ageing visible. Lastly, the representation of the main character and the presentation of time should appear cumulative and leads to a result we recognize as ageing.

The analysis of the trilogy shows that the function of the main character, Göran Sager-Larsson, is a temporal one. The narration of Göran Sager-Larsson is not an attempt to imitate a flesh-and-blood individual. Rather, he is a temporal example, or to be precise, three such examples in the trilogy. As such, the different narrations of Göran Sager-Larsson make it possible for us to notice other understandings of time and the present, among others ageing and memory. Furthermore, the analysis of ageing need not be tied to specific ages or a specific life stage. The analysis of Göran Sager-Larsson shows that ageing in literature can be analyzed using protagonists of all ages.

Over the past 10-15 years the geography of death has changed in Sweden. Dying and end-of-life care has to a great extent been moved out of hospitals back into the local community, and renewed attention is given to dying and spiritual care issues. Yet, at the same time, a new ideological investment in civil society has taken place, which ascribes caring and networking qualities and resources that may not always be encountered in practice. This article discusses the implications of this situation, by focusing on the role of the Church of Sweden, as an actor in civil society, and on its support for parishioners in their end-of-life phase. Questions discussed are: what role do local church parishes play in the care of dying parishioners, and what is the meaning of parish belonging and networks in this context? Results from a study of all parishes in two Swedish, medium-sized, communities indicate that support for dying parishioners is surprisingly uncommon, while most parishes offer support for the bereaved. The article argues that this may be an indication of failing resources, on the part of the parishes, to meet the needs of these contrasting situations. While a relational logic motivates support for the dying parishioner, support for the bereaved seems to follow a service logic, one with which the representatives of the parishes are more at ease. Networks and personal relationships seemed to be the heart of the matter and the concept of social capital was used to capture this phenomenon. In a more general sense, however, the results illustrate the partly contradictory roles and strategies that the Church has adopted in order to face different interpretations of civil society and ongoing societal change in Sweden.

The main aim of this dissertation is to study the relationship between migration policy and nation states by using a discourse analytical approach. This study has shown that migration policy and nation state discourses are closely intertwined, at least in the actual period investigated – the 1960s to the mid 1990s. Nation state thinking, comprising both civic and ethnic homogenising tendencies, appears to be woven into the migration policy discourses. This manifests itself most clearly through the numerous statements that indicate that migration has to be limited if Sweden is to live up to its different welfare- and integration policy ambitions. Ethnicity is actualised in these discourses through the singling out of “new ethnic groups” as being difficult to integrate in Sweden. The study also shows that certain migrant groups are discriminated against in migration policy practices. Although the ethnic groups that are singled out and discriminated against vary, it is interesting to note that, in some way or other, most of them can be associated with Islam.

The formulation of the discourses is related to the agents that participate in a defined migration policy field. The study shows that the state has considerable potential to regulate the other agents’ position and influence within the field. The study also shows that the non-state agents with influence in the field often proffer opinions that closely match those of the state agents.

Despite an obvious continuity in the Swedish migration policy discourses, certain changes can also be discerned during the particular time period studied. One very important change is the state’s way of categorising migrants. Up until the beginning of the 1970s, migration is mainly categorised as an influx of foreign labour, and migrants are described both as an asset and as a burden to Sweden. From the 1970s and onwards, there is an increasing tendency to categorise migrants as refugees; something that is almost always described as a problem – socially, economically and ethnically – for Sweden.

Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

This anthology gives an overview and an in-depth description of Europe in historical terms, providing explanation for the current period of dramatic development and integration process that has led to the increased strength of the European Union. It also explores the simultaneous trend towards disintegration, with an increased number of nationalist strivings of the traditional kind, attempting to foresee the future structures by understanding the underlying processes through an analysis of the historical background.

Under det senaste åren har en våg av etnisk medvetenhet sköljt över världen. Av världens befolkning lever idag fler än hundra miljoner människor utanför sina födelseländer. Samtidigt som broar byggs mellan länder, dras ofta skarpa gränser mellan olika grupper. Här ger sex forskare från olika discipliner sin syn på vårt etniska samhälle.

Under det senaste åren har en våg av etnisk medvetenhet sköljt över världen. Av världens befolkning lever idag fler än hundra miljoner människor utanför sina födelseländer. Samtidigt som broar byggs mellan länder, dras ofta skarpa gränser mellan olika grupper. Här ger sex forskare från olika discipliner sin syn på vårt etniska samhälle.

This anthology gives an overview and an in-depth description of Europe in historical terms, providing explanation for the current period of dramatic development and integration process that has led to the increased strength of the European Union. It also explores the simultaneous trend towards disintegration, with an increased number of nationalist strivings of the traditional kind, attempting to foresee the future structures by understanding the underlying processes through an analysis of the historical background.

Om välfärdsstaten Sverige i förändring. Från ett kallt land i Europas utkant förvandlades Sverige till en välfärdsstat, en IT-nation och idag ett mångkulturellt samhälle med nya perspektiv och värderingar.

This anthology gives an overview and an in-depth description of Europe in historical terms, providing explanation for the current period of dramatic development and integration process that has led to the increased strength of the European Union. It also explores the simultaneous trend towards disintegration, with an increased number of nationalist strivings of the traditional kind, attempting to foresee the future structures by understanding the underlying processes through an analysis of the historical background.

  Boken handlar om den svåra konsten att värna sin personliga integritet i förhållande till modernitetens centrala maktinstitutioner: masskomm unikation, vetenskap och politik. Boken diskuterar och analyserar vår utsatthet i det moderna. Ytterst gäller denna diskussion den moderna d emokratins grundfrågor. En rad framstående forskare medverkar.

The aim of this report is to present references that originate from the Nordic countries,including Sweden, Finland, Denmark, and Norway, and that have been assigned the keyword“everyday life” or one of its Nordic counterparts and published in the period 1990 through2008. The presentation includes information on the total number of references from eachcountry, the most frequent authors and the institutions to which they belong, and the referencetypes and the number of each type. Based on an analysis of some limited information aboutthe dissertations and the journals, it is discussed how Nordic everyday life research may becharacterized.

In total 560 references were found in the search procedure that is described in the report. Thenumber of references from the different countries is: Finland 176, Sweden 171, Denmark 110,and Norway 103. The analysis imply that the field of Nordic everyday life research is big,multifaceted, and multi- and interdisciplinary. It is performed mainly within the frame ofvarious social science subjects, but also to quite a great extent within subjects of healthscience, and to a minor extent within technology subjects. Some of the references seem torepresent studies with a more comprehensive view on the everyday lives of a certain group ofpeople located in the same place or sharing some characteristic and they try to capture bothwhat people do and what they think and experience. Other studies are narrower and focus on,for example, attitudes towards food or how computers are used or should be designed. Inother words Nordic everyday life research is hard to define clearly. The limited analysis andthe fact that the international field of everyday life research is not well known, do not allowconclusions to be drawn about either a typically Nordic character of everyday life research, ordifferences between the Nordic countries. However, the work of mapping Nordic everydaylife research will continue and the plans of constructing an open-access Everyday LifeResearch Database that will be easily accessible on the Internet are presented.