Nursing, or caring science, is mainly concerned with developing knowledge of what constitutes ideal, good health care for patients as whole persons, and how to achieve this. The aim of this study was to find clinical empirical indications of good ethical care and to investigate the substance of ideal nursing care in praxis. A hermeneutic method was employed in this clinical study, assuming the theoretical perspective of caritative caring and ethics of the understanding of life. The data consisted of two Socratic dialogues: one with nurses and one with nursing students, and interviews with two former patients. The empirical data are first described from a phenomenological approach. Observations of caregivers offering 'the little extra' were taken to confirm that patients were 'being seen', not from the perspective of an ideal nursing model, but from that of interaction as a fellow human being. The study provides clinical evidence that, as an ontological response to suffering, 'symbolic acts' such as giving the 'little extra' may work to bridge gaps in human interaction. The fact that 'little things' have the power to preserve dignity and make patients feel they are valued offers hope. Witnessing benevolent acts also paves the way for both patients and caregivers to increase their understanding of life. © 2007 SAGE Publications.

[No abstract available]

An interdisciplinary research group entitled ”Twincities Research Group” has been initiated at Linköping University. The term twin cities refer to the Swedish cities Linköping and Norrköping, neighbours that are nearly equal in size. These two cities, located within a distance of only 40 km, are governed by the same county council and consequently have the same health care structure. However, health is remarkably different in these twin cities. The comparison of public health in these two cities during the development from the industrial to the post-industrial era has a design similar to classical experiments with a control and an experiment group, since the social history and the socio-economic structures of the cities are radically different. Through an interdisciplinary research design including historical, epidemiological and clinical competence we have a unique opportunity to increase our understanding of how social environment may affect public health.

Ett angreppssätt för att söka komma närmare en lösning på problemen som växte fram i diskussioner mellan lärare och studenter i den Jämställdhetsgrupp som finns vid utbildningen, var att utbildningen måste stödja de manliga studenterna. De manliga studenterna bör under utbildningstiden erbjudas möjlighet att skapa sig en bra och trygg yrkesidentitet som gör att de väljer att stanna kvar i yrket och därmed kan bli förebilder för andra män som söker utbildningen.

Stimulansmedel för integration av genusperspektiv i grundutbildningen vid Linköpings Universitet har sökts och erhållits vid två tillfällen.  Målsättningen har varit att utveckla kunskap som kunde leda till bearbetning av befintliga attityder och värderingar vid Arbetsterapeututbildningen hos såväl studenter som lärare för att stödja manliga studenter att fullfölja och avsluta sin grundutbildning till arbetsterapeut.

  Patientundervisning utgör en allt viktigare del i sjuksköterskans och andra yrkesgruppers professionella yrkesutövning i hälso- och sjukvården och omsorgen. För att vårdtagaren bättre ska kunna tillgodogöra sig undervisningen behövs en ökad och fördjupad kunskap om lärandeprocessen..Patientundervisning och patienters lärande beskriver lärandeprocesser och metoder för ett aktivt lärande i mötet mellan patient, närstående och vårdgivare. Den vänder sig till sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, läkare och andra professionella yrkesutövare.

Denna rapport bygger på analys av resultaten från 40 enkätsvar och 40 genomförda intervjuer med 30 doktorander och 10 nydisputerade från LiTH. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 1998.

Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid LiTH anses hålla en jämn och hög kvalitet, att den kunskapsmässiga, den materiella och den administrativa standarden håller samma jämna och höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser. Det mesta vad gäller handledarkvalitet, arbets- och forskningsklimat, utbildningens uppläggning och struktur anses vara bra eller mycket bra. Det råder stor optimism bland såväl nydisputerade som doktorander vad avser framtidsutsikter, och karriärmöjligheterna uppfattas som mycket goda. Trots att helhetsintrycket rapporteras vara mycket gott finns det några saker som påkallar uppmärksamhet, i stort och smått. Handledningsfrågor, t.ex., hör till de områden som anses böra uppmärksammas.

Å ena sidan – forskarutbildningen vid LiTH är en tuff och krävande utbildning som kräver extraordinära insatser från doktoranden, och det är därför varken förvånande eller orimligt att några slutar utan att ha uppnått examensmålet. Å andra sidan – det förekommer att enstaka doktorander lämnar forskarutbildningen »i onödan». Doktorander som lämnar utbildningen i onödan är sådana som har såväl de intellektuella förutsättningarna som den uthållighet som krävs för att framgångsrikt genomföra en lyckad forskarutbildning, men som av olika skäl väljer att sluta i förtid. Det finns således anledning att titta närmare på den gruppen, att lyssna på vad de har att säga. Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.

Denna rapport bygger på analys av 32 genomförda intervjuer vid Linköpings tekniska högskola (LiTH). Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten genomfördes våren 1999.

Gemensamt för alla intervjuade handledare är den stora arbetsinsats som utförs. Att vara anställd som docent eller professor innebär en vidsträckt frihet att själv lägga upp sin arbetstid och att själv påverka vad den ska innehålla. Det verkar som om alla arbetar betydligt mer än 40 timmar per vecka vilket vittnar om en stor portion hängivenhet för forskningen och samtidigt en ansvarskänsla för det arbete forsknings- och forskarhandledningsuppgiften medför. Naturligtvis framskymtar också omsorg om den egna karriären som en drivande faktor.

Kännetecknande är också det stora engagemang som handledarna lägger ner på sina doktorander. Vad gäller det specifikt sociala engagemanget läggs åtminstone en rimlig andel åt denna sak. I rapporten bekräftas föreställningen att annan än svensk etnisk bakgrund inte negativt påverkar möjligheterna till framgång inom akademin, vilket är glädjande. Statistiken talar för att föreställningen att det är besvärligare att vara kvinna än att vara man inom LiTH stämmer, men attityden i intervjuerna motsäger detta. Dessutom har antalet doktorander som är kvinnor ökat väsentligt de senaste åren. Det kanske finns en tröghet i vissa delar av systemet avseende genusfrågorna som det kan vara värt att se över, men generellt sett välkomnas kvinnor till LiTH! Det finns dock ett motstånd mot könskvotering. Vetenskapliga meriter ska gälla vid alla tillsättningar.

Många av handledarna uttalar sig negativt om den finansiella osäkerheten som är förknippad med de jämförelsevis låga fakultetsanslagen och det stora beroendet av externa forskningsmedel. Mängden administration upplevs som inkräktande på framförallt forskningen, men sammantaget verkar ändå mycket av den administrativa arbetsbördan vara självpåtagen eftersom så pass mycket tid ägnas åt styrelseuppdrag, referee-uppdrag, och andra typer av engagemang.

Det råder en viss oro inför aviserade förändringar. Det gäller framförallt rädsla för en ökande undervisningsbörda, och det gäller vad den nya tjänstereformen kan komma att innebära. Handledning som sådan är en av forskarutbildningens mest kännetecknande uppgifter. Alla handledare har själva en gång fått handledning och det är nu en av deras viktigaste uppgifter. Ändå är handledningens innehåll, omfattning och administrativa genomförande i praktiken definierad på ett otillfredsställande sätt, vilket tillsammans med den nya tjänsteordningens skärpta krav på pedagogisk meritering medför risk för orättvisor.Värt att notera är att ingen klagar på lönen, eller andra materiella villkor, liksom det faktum att ingen menar att avhandlingarna har blivit annat än bättre de senaste tio åren, trots att medelutbildningstiden minskat.

The preunderstanding for this study is that progression of a person's suffering can be seen as movement from unbearable to the bearable. This study aims to examine the development of understanding of life in people with cancer and burnout syndrome in relation to nursing care. Our method entailed clinical application research in the design and collection of data, which consisted of qualitative interviews with 16 former patients in conventional and anthroposophic health care, nine with cancer diagnoses and seven with burnout syndrome. The main theme of our findings is 'a pilgrimage on the road to understanding of life'. The pilgrimage is the person's own inner decision to reach new insights and meaning. When suffering from cancer, the struggle is related to threat of death, while persons with burnout syndrome struggle with a threatening nothingness. Walking alone on the pilgrimage without being met in an understanding of life creates increased suffering, while having a companion on the pilgrimage was seen as adding dignity to the suffering human being. The implications for nursing care are that even patients with burnout syndrome need a caring hermeneutic dialogue, where time and space is shared with a caregiver during the pilgrimage. © 2008 Nordic College of Caring Science.