The essay includes thirteen pictures by Hilma af Klint, who painted these between 1906-1915. The pictures is a part ofa suite namned The Paintings to The Temple which extent almost 190 paintings. During her lifetime her life's work was unknown to her own period. She painted abstractical, geometrical forms and used bright colours many years before her contemporary artistcolleagues. Within a hermeneutical method includes different moments like, interpretation, description and analysis of pictures. The essay wants to illuminate and to lind her idiom out of a symbolic visual angle with help from the hermeneutical workrnodell. Partly making her pictorial language more clear and partly to find common factors which increase the understanding for her paintings. The author of this essay means that Hilma af Klint had some difficulties to understand the contents of her own paintings, but she had a clear thought that the pictures reflected the evolution thought in the Creation.

A method is described for monitoring phthalate esters in organic waste products, agricultural soil and crops. Solvent extraction, Ultra Turrax homogenisation and sonification were used to isolate the compounds from the sample matrices. Solid phase extraction was applied for purification, and gas chromatography with tandem mass spectrometry for identification. With the method, six phthalate esters were determined in different matrices. The detection limits were in the range of 1 to 10 mu g kg(-1) wet weight, except for DEHP, which had a detection limit approaching 100 mu g kg(-1) wet weight. Repeatabilities were from 5 to 20% relative standard deviation. Recoveries were from 6 to 100%, depending on the compound analysed. However, except for the polar phthalates DMP and DEP, the recoveries were above 70%. The method feasibility was demonstrated in an investigation of the occurrence of phthalate esters in barley, rape, carrots, agricultural soil, aerobic and anaerobic sludge, household compost and pig manure.

Two plants, a fern (Athyrium filix-femina) and a moss (Polytrichum commune Hedw.), both commonly occurring in Northern Temperate forests, were exposed in a laboratory study to a solution of 36Cl-chloride. The uptake of 36Cl-chloride by the plants was investigated and the emission of volatile chlorine 36 by the plants was determined. Furthermore, speciation of the emitted volatile organochlorine compounds (VOCls) was investigated. For the fern and the moss a rapid uptake of 36Cl-chloride was observed within a 1-h exposure period. The uptake rates for the fern and the moss, respectively, were 16 µg 36Cl-chloride g-1 fresh weight (FW) h-1 and 3.0 µg 36Cl-chloride g-1 FW h-1, respectively. The study also suggested that after uptake by the plants 36Cl-chloride is incorporated into VOCls, which were emitted by the plants into the atmosphere. Speciation analysis of the VOCls revealed the emission of chloroform, tetrachloromethane and 1,1,1-trichloroethane. © 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.

The depletion of stratospheric ozone due to the effects of ozone-depleting substances, such as volatile organohalogens, emitted into the atmosphere from industrial and natural sources has increased the amount of ultraviolet radiation reaching the earth's surface. Especially in the subpolar and polar regions, where stratospheric ozone destruction is the highest, individual organisms and whole ecosystems can be affected. In a laboratory study, several species of marine macroalgae occurring in the polar and northern temperate regions were exposed to elevated levels of ultraviolet radiation. Most of the macroalgae released significantly more chloroform, bromoform, dibromomethane, and methyl iodide-all volatile organohalogens. Calculating on the basis of the release of total chlorine, bromine, and iodine revealed that, except for two macroalgae emitting chlorine and one alga emitting iodine, exposure to ultraviolet radiation caused macroalgae to emit significantly more total chlorine, bromine, and iodine. Increasing levels of ultraviolet radiation due to possible further destruction of the stratospheric ozone layer as a result of ongoing global atmospheric warming may thus increase the future importance of marine macroalgae as a source for the global occurrence of reactive halogencontaining compounds.

Goal, Scope and Background. Sewage sludge produced in waste-water treatment contains large amounts of organic matter and nutrients and could, therefore, be suitable as fertiliser. However, with the sludge, besides heavy metals and pathogenic bacteria, a variety of organic contaminants can be added to agricultural fields. Whether the organic contaminants from the sludge can have adverse effects on human health and wildlife if these compounds enter the food chain or groundwater still remains a point of controversial discussion. Main Features. This paper presents an overview on the present situation in Europe and a summary of some recent results on the possible uptake of organic contaminants by crops after addition to agricultural fields by sewage sludge. Results. Greenhouse experiments and field trials were performed to study the degradation and uptake of organic micro-contaminants in sludge-amended agricultural soil in crops, such as barley and carrots grown in agricultural soil amended with anaerobically-treated sewage sludge from a wastewater treatment plant, but studies hitherto have revealed no immediate risks. Common sludge contaminants such as linear alkylbenzene sulphonates (LAS), nonylphenol ethoxylates (NPE), polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), bis(diethylhexyl) phthalate (DEHP), showed neither accumulation in soil nor uptake in plants. Discussion. It is assumed that the annual amount of sewage sludge produced in Europe will increase in the future, mainly due to larger amounts of high quality drinking water needed by an increasing population and due to increasing demands for cleaner sewage water. Application of sewage sludge to agricultural soils is sustainable and economical due to nutrient cycling and disposal of sewage sludge. However, this solution also involves risks with tespect to the occurrence of organic contaminants and other potentially harmful contents such as pathogens and heavy metals present in the sludge. There have been concerns that organic contaminants may accumulate in the soil, be taken up by plants and thereby transferred to humans via the food chain. Results obtained so far revealed, however, no immediate risk of accumulation of common organic sludge contaminants in soil or uptake in plants when applying sewage sludge to agricultural soil. With very high dosages of sewage sludge, there may be a risk for accumulation of very apolar contaminants, such as DEHP, to the soil. Conclusions. Any conclusions on the safe use of sewage sludge in agriculture have to be drawn carefully, as the studies performed until now have been limited. Further studies are required, and before final statements can be drawn, it is imminent to study a larger variety of common crops and the effect sewage sludge application may have on a possible accumulation of organic contaminants in the crops. Furthermore, a larger variety of organic contaminants need to be studied and special focus should be given to contaminants newly introduced into the environment. Besides investigating possible plant uptake of organic contaminants, the fate of these compounds in soil after sludge application need to be monitored too. Here, special attention has to be given to studies on degradation and the formation of degradation products, to weathering and to leaching effects on groundwater, to the application of different crops on the same field (crop rotation), to the use of full-width tillage and strip tillage, and to long term application of sewage sludge on the soil. Recommendations and Perspectives. There are environmental, political as well as economical incentives to increase the agricultural application of sludge. However, such usage should be performed with care as there are also ways in which sludge fertilisation could harm the environment and human health. Recently, a new European COST Action (859) has been established covering the field of food safety and improved food quality. Part of the Action is dealing with the application of sewage sludge in agriculture. Before any political and economical measures can be taken, the pros and cons have to be sufficiently investigated on a scientific level first. © 2007 ecomed publishers (Verlagsgruppe Hüthig Jehle Rehm GmbH).

  De artefakter, handlingar eller ideer, som vi i den västerländska kulturkretsen har valt att kalla konst, är givetvis alltid kopplade till en kontext. Med detta kan man avse det sammanhang de tillkom i och de förutsättningar de uppstod ur, men också de tolkningsramar som gällt vid olika punkter på den historiska tidsaxeln eller de fysiska omgivningar i vilka de exponerats eller presenteratsoch det emotionella och intellektuella gensvar som de då har mött. Det är ingen överdrift att hävda att kontexten i dess olika betydelser är helt avgörande för vårt utpekande av något såsom varande konst.

De tre artiklar som ingår i denna bok kontextualiserar konsten på tre olika sätt. Den första, Masterverk finns dom?, behandlar några centrala begrepp och förhållningssätt inom konstdiskursen mot bakgrund av historiska och nutida förhållanden och aktualiserar några grundläggande frågor om konstens varande och raison d'etre. Texten skrevs i huvudsak för några år sedan då framtiden för den i avseende på teknik och material mera traditionella bildkonsten syntes mera oviss än idag. Detta fargar i viss mån framställningen. Den andra artikeln, Kring Bruegel, har avsikten att tydliggöra bilden av ett komplext konstnärskap, där mytbildning och ett ytligt och ahistoriskt bettaktningssätt delvis har format en utanför expertkretscn förenklad uppfattning av dess karaktär och betydelse. I texten fokuseras främst de politiska och ideologiska förhållanden samt de konstnärliga konventioner och nya konstnärliga ideer som var aktuella i den tid och det samhälle i vilket Bruegels konst gavs form och innehåll. l den tredje artikeln, Känslan och förnuftet, koncentreras intresset till den romantiska attityden och gestaltningen i bild av dess olika aspekter, under perioden från det sena1700-talet till idag. Här drivs tesen att romantikbegreppet inte i första hand bör användas som beteckning för en kulturhistorisk epok och än mindre som en stilbeteckning, utan som ett förhållningssätt till livet och konsten.

De tre artiklarna representerar tre olika metodiska grepp och visar på några av de olika ingångar i problemkomplexen som kan vara aktuella för konstvetaren. Artikeln Mästerverk finns dom? är diskursiv och historiografisk till sin karaktär. Utifrån oli ka konstnärers, konstteoretikers och estetikers texter och uttalanden från renässansen och framåt belyses och diskuteras här olika värderingsnormer knutna till konstbegreppet Såväl syftningsmässigt som metodiskt representerar den andra artikeln, Kring Bruegel, en något annan typ av konstvetenskaplig text. Med sin syntes av biografisk, kulturhistorisk och socialhistorisk metod samt ikonografisk analys, alltgrundat på ett om fattande käll- och litteraturstudium, kan artikeln stå som exempel på klassisk konstvetenskaplig metodik. Artikeln Känslan och fiirnuftet har som kontrast en mera essäistisk utformningoch kan kanske sägas företrädaett av semiotik och strukturalistiska teorier influerat kulturanalytiskt arbetssätt, där den källkritiska granskningen av underlagsmaterialet har mindre betydelse än den associativa metodik som förknippas med intertextualitets- och intermedialitetsstudier.

Avslutningsvis: artiklarna avspeglar förvisso några av författarens specifika intresseområden - estetik och konstteori, bred kulturanalys samt den samtida visuella kulturen och dess historiska rötter. Samtidigt skall de tre texterna förhoppningsvis kunna fungera som en inspiration och i någon mån vägledning för konstvetarstudenter, som inför författandet av seminarieuppsatser känner osäkerhet ifråga om ämnesval och metodik. Ominte annat visar artiklarna att konstvetenskapen är en akademisk disciplin med stor bredd och med kopplingar till många delar av det vida kulturvetenskapliga fältet.

Linköping, maj 2007

Bengt Lärkner

En ny sammanfattande svensk konsthistoria har varit efterlängtad. Med denna andra del av Konst och visuell kultur i Sverige fylls denna lucka. Vi får här följa den svenska konstens utveckling under två århundraden präglade av modernitet och mestadels stark framtidstro. Framväxten av konstriktningar som kubism, surrealism och konkretism behandlas utförligt, liksom arkitekturens utveckling från historisk stileklekticism över jugend, nationalromantik och funktionalism till postmodernismens nya eklekticism. Andra ämnen är uppkomsten av massproducerade bilder, genombrottet för fotografi och industridesign och kvinnornas plats i konsten.

Artiklarna i boken är bearbetningar av några av de fempoängsuppsatser som lades fram inom ramen for kursen Visuell kultur under vårterminen 2005. Visuell kultur är en icke nivåbestämd kurs öppen får studenter med bakgrund i olika utbildningar, sålunda representerar artikelfårfattama skilda erfarenheter och teoretiska ingångar till "Det visuella fåltet".

Med ett avstamp i de senaste årens forskning och mediebevakning kring hur män respektive kvinnor med hjärt- och kärlsjukdomar behandlas inom vården beskriver Anna-Carina Björklund och Karin Johansson hur hjärt- och kärlsjukdomar visualiseras i populärvetenskapliga läkarböcker, här representerade av familjeläkarböcker.

Margareta Petre har studerat ett specifikt konstnärligt uttryck: Butö som är en avantgardistisk dansform. Författaren fokuserar på vad som kommuniceras genom hutedansarens specifika visuella uttryck.

Lisa Eklöf och Tomas Kubowicz har i sin text undersökt hur kvinnor och män har framställts i skräckfilmaffischer från 1900-talets andra hälft. Olika aspekter som offer- och fårövarroller, blickar, kläder och fårger behandlas.

I Jana Brandons och Lena Malmbergs artikel foljer vi processen vid skapandet av ett skivomslag. Artikeln behandlar överväganden och kreativa beslut, exemplevis "Kill your darling"- foreteelsen. Författama har i studien beskrivit hur teorin har inforlivats i ett praktiskt arbete när de tagit fram ettskivomslag.

Marina Davidsson och Sara Lagre har i sin artikel undersökt tre bokomslag och diskuterar orsakerna till att en forfattare figurerar med foto på framsidan av sin bok samt hur processen att välja ut ett omslag kan se ut.

Anna Wahlberg och Sofia Nygren har i sin artikel jämTört hur olika smink- och hudvårdsföretag utformar förpackningar utifrån vilken målgrupp de riktar sig till. De behandlar också skillnaden mellan hudvårdsförpackningar avsedda för män respektive kvinnor.

Martin Blad har problematiserat hur filmen har använts som ett dokumentationsmedium för aktionskonst Med utgångspunkt från fYra filmer som baserats på konstnärens Otto Muehls ökända aktionsverk från 1960-talet och början på 1970-talet har Blad exemplifierat och analyserat olika resultat.

Bengt Anderssons och Gustav Bolins artikel, slutligen, undersöker Nya polishuset i Norrköping och kartlägger byggnadens roll i det offentliga rummet samt i den dagliga interaktionen med de människor som rör sig där.

Artiklarna i denna skriftseries första volym förenas inte av ett gemensam tema, istället påvisar de områdets empiriska och teoretiska bredd.

Juni 2005

Bengt Lärkner och Gary Svensson

Avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation, institutionen för Tema

At the instigation of Professor Bengt-Erik Eriksson and the Faculty of Arts and Sciences at Linköping University, researchers from three faculties and several disciplines gathered for a seminar in November 2004 with the commission to discuss the possibility offorming a common research p latform for studies of visualization, visuality and visual culture.

The outcome of this meeting between technologists, medical researchers, social scientists and humanities scholars was the founding of a permanent seminar group that was to meet regularly in order to make an inventory of  and to present ongoing research wirhin the given field and to write applications for research grants. Visual accessibility, Visualization of dynamiccourses, Remediation and Yisualization and learning are some of the possible common projects that the group called VVV has identified over the three years of its existence.

Chaired by Dr Anna Sparrman, a senior researeher at the department of Child Studies at the Tema Institute, the VVVgroup arranged a two-day Iong workshop under the heading Images, Science and Knowledge at Villa Fridhem south of Norrkö ping in October 2007.

The aim of the workshop was to discuss the use of images in various scientific practices, focusing not only on the usage bur also on the different ways of defining visualization and on the various theoretical approaches to the concept image. Four key-note leetures and eight shorter presentations of current projects showed clearly the diversity of the use of images in scientific practices and need for a continuous discussion about scientific imagery and the prospeers of a common understanding of what an image really is.

The invited key-note speakers were Professor W.]. T. Mitchell, university of Chicago and Dr Thomas Parathe and Dr Yvonne Eriksson, both from Mälardalen University College. White Professor Mitchells two leetures circled around the general problem of defining an image and the contemporary use of images to comment on and form political opinions instantly, Dr Parathe and Dr Eriksson had more specific approaches, pictures as tools for navigation and tactile perception and tactile understanding of images. The shorter presentations ranged from Haptic visualization of proteins to nations of visuality in a Swedish campaign against food advertising to children.

All leetures and presentations of the workshop were thoroughly documented. The speakers' manuscripts, notes made during the proceedings and interviews with the key-note speakers eonstirute the basis for this publication which hopefully will function as a point of departure for further discussion. Accordingly we want to thank Anna Öst, Marcus Mattsson, Christina Lagneby and Alexandra Uhrefalk who with accuracy and zeal carried out their tasks as secretaries.

Linköping, April 2008

Bengt Lärkner and Gary Svensson

De tre artiklarna i denna, den fjärde volymen i skriftserien Linköping Studies in Art and Visual Communication, diskuterar samtliga den tecknade bildens retorik. Exemplen är hämtade från skämtteckningens, den tecknade filmens respektive seriemas värld. Bokens titel Streck i rörelse syftar naturligtvis på filmens och seriestrippens sekventiella karaktär, men också på de rörelser,såväl perceptuella, intellektuella som emotionella, som tecknarens streck på pappret utlöser hos betraktaren. Artiklarna har alla, om än i varierande grad, ett historiskt och ett biografiskt perspektiv.

Lars-Ove Östenssons text behandlar Anders Forsberg, en av de främsta skämttecknarna i Sverige kring sekelskiftet 1900. Den idag - åtminstone i jämförelse med hans samtida Albert Engström och Oskar Andersson - relativt bortglömde Forsberg har ofta framhållits som den kanske främste häcklaren av i första hand den dåtida svenska borgarklassen och dess föreställningar och livsstil. Genom att närstudera retoriken i ett stort antal av bilderna i Forsbergs samlingsvolym Från svenska hem (I 902) försöker författaren modifiera schablonbilden av Forsberg som samhällssatiriker och lyfter istället fram sedeskildraren och moralisten.

David Wickström presenterar i sin uppsats Victor Bergdahl, pionjären inom svensk animerad film. Förutom dokumentationen av Bergdahls liv och verk, riktas fokus mot Kapten Grogg, den mest berömda figuren som han skapade för den vita duken. Särskilt intresse ägnas Bergdahls inspirationskällor och hans för sin tid avancerade tekniska grepp. Avslutningsvis jämför författaren  Bergdahl med senare tiders mest framstående svenska filmanimatör, Per Ahlin, som pekas ut som den nutida förvaltaren av det konstnärliga arvet från Victor Bergdahl.

Den avslutande artikeln anknyter mest direkt till bokens titel genom att diskutera två olika seriegenrers sätt att framställa illusion av rörelse. Författarna, Katarina Marklund och Patric Asklöf, har valt att dels jämföra två "vuxenserier" med varandra, dels två "barnserier, samtliga svenska. De rent perceptuella faktorerna, liksom mera narrativt betingade bildlösningar granskas i de bildanalyser som författama genomför i avsikt att se om påtagliga skillnader finns mellan de båda genrerna när det gäller återgivandet av rörelse.

De tre artiklarna är bearbetningar av uppsatser som framlagts vid avdelningen för konstvetenskap och visuell kommunikation vid Linköpings universitet under läsåret 2005-2006. De representerar den profilering mot den vidare visuella kulturen som utvecklats inom ämnet i Linköping samtidigt som de har sin fasta förankring i ämnet konstvetenskaps teoretiska och metodiska kärna.

Linköping i oktober 2006

Bengt Lärkner och Gary Svensson

[---]

I den här antologin kommer ni att möta en rad olika texter av olika författare: Oskar Gyllenswärd skriver om Adidas annonsering av löparskor; Soffi Ekström och Klara Hanell-Strand skriver om de svarta klädernas retorik; Christer Bergman tar upp lågprisvarornas egen estetik; Julia Enksson sknver om "chick-lit böckernas" visuella språk; Vanja Hultberg och Maud Olsson har studerat teateraffischer och deras budskap; Kristina Hult skriver om våra vanligaste produktmärkningar på förpackningar.

Vår förhoppning är att texterna skall bidra till att ge goda exempel på områden där visuell retorik på olika sätt har använts.

Linköping maj 2007

Bengt Lärkner Gary Svensson

The contemporary angel-symbol is deeply rooted in our cultural history, with connotations and implications leading to that inner transitional space where all creative activity takes place. This essay investigates the history of the depiction of angels, visions of angels both ancient and modern, and includes psychological aspects of symbols as such. A closer look at surrounding symbols of angels will hopefully result in a greater understanding of the role of the angel-symbol within the context of visual culture, seen in the light of our own symbolic universe.

This essay comprises a study of the bridal crowns of Tjust, with respect to their national history, concept and aspect of mythological symbol. The tradition of bearing the parochial bridal crown is closely associated with religious medieval politics, and has also come to include elements of superstition and folklore. Attention is paid to these aspects dealing with the position of the bridal crown within current forms of tradition and culture and the impact on brides of this day and age. As the tradition of Church-owned bridal crowns is intrinsic to this country, and especially in the area of which Tjust is a part, possible solutions to the continued tradition are investigated.

Utvecklingen vid Linköpings universitet alltsedan högskolans start år 1970 handlar i hög grad om hur enskilda lärare och forskare genom engagerade och kompetenta insatser efterhand lyckats att förädla och utveckla den 1967 inrättade filialen till Stockholms universitet till en alltmer fullödig filosofisk fakultet. Det första årets 600 studenter fördelade på ett- och tvåbetygskurser i sju ämnen är att jämföra med dagens 11.000 studenter upp till fakultetens magisternivåer inom en mängd ämnesområden samt nära 400 doktorander.

Under 1970-talet intog den strategiska frågan om tillgång till resurser för forskning och forskarutbildning den centrala platsen på fakultetens dagordning. Dess arbete kröntes med framgång när man våren 1975 fick regeringens uppdrag att återkomma med ett förslag till en ”tvärvetenskaplig och tematiskt organiserad forskning inom flera fakultetsområden”, ett uppdrag som samtidigt öppnade för statsmakternas beslut att 1975 ge Linköpings högskola status av universitet (LiU).

När förberedelserna för starten 1980 av temainriktad forskning och forskarutbildning gick in i sitt slutskede aktualiserde fakulteten behoven av en vidgning av dess ämnesuppsättning. År 1979 föreslog man i rapporten ”Bygg Vidare” en utbyggnad med 16 nya ämnen och en breddning av några redan befintliga. I den förstnämnda gruppen ingick ämnet ”bildvetenskap”, ett ämne som ansågs angeläget såväl från grund- och fortbildningsperspektiv som utifrån omsorgen om humanioras lokala forskningsanknytning.

Tack vare en anslagsfinansierad utökning av antalet platser på  kulturvetarlinjen, vartill kom resurser avsatta för en 1977 inrättad enstaka kurs, ”Ting och Bild”, kunde LiU i samverkan med Folkuniversitetet 1985 utlysa ett universitetslektorat i bildvetenskap. I juli samma år hade man lyckan att till tjänsten rekrytera Bengt Lärkner, en person som i sin gärning vid LiU mycket väl knyter an till fakultetens inledningsvis nämnda pionjärer.

Under nu gångna tjugo år har Bengt framgångsrikt lett uppbyggnaden, etableringen och utvecklingen av sitt ämne, numera benämnt  ”Konstvetenskap och visuell kommunikation.” Flerfaldigt uppmärksammad och belönad för sina utmärkta pedagogiska kvaliteter har han svarat och svarar alltjämt för centrala insatser både som studierektor i sitt ämne, som planeringsansvarig för och lärare inom kulturvetarprogrammet och som verksam inom ramen för universitetets tredje uppgift. Placerad vid den samhällsvetenskapliga institutionen var han en viktig kugge i olika delar av dess verksamhet och i det utvecklande samspelet med filosofer, historiker, kulturgeografer, religionsvetare, sociologer och statsvetare. Mycket tack vare hans insatser blev det ämnesövergripande projektet ”Tidernas Europa” en synnerligen utvecklande samt för alla inblandade högst minnesvärd och stor framgång.

Genom en ändrad institutionsstruktur kom flera ämnen att slås samman med Institutionen för Tema 1996, där ämnet blev en avdelning associerat till tema Kommunikation. Idag ger avdelningen kurser i konstvetenskap på A- till D-nivå samt sedan några år tillbaks en kurs med rubriken Visuell kultur 20p. Förutom detta medverkar avdelningen med kursdelar i flera program på olika fakulteter inom universitetet.

Denna bok har undertiteln: Sju texter till Bengt Lärkner. Texterna är författade av personer som på olika sätt varit delaktiga i ämnets utveckling under dessa 20 år: professor Lena Johannesson, Konst- och bildvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, tidigare professor vid tema Kommunikation; universitetslektor Jan Willner, Institutionen för Religion och Kultur (LiU); universitetslektor Yvonne Eriksson, Konst- och bildvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, tidigare doktorand vid tema Kommunikation; fil mag Mikael Carlsson, tidigare timlärare vid avdelningen; fil mag Dietmar Mölk, tidigare timlärare vid avdelningen; Anna Bryntorp, doktorand vid tema Mat; Bengt Erik Eriksson, professor vid tema Mat, prodekanus vid filosofiska fakulteten.

Linköping mars 2006

Christer Knuthammar

Gary Svensson

I denna rapport kommer jag att fokusera på hur den digitala tekniken utvecklades och kommunicerades i konstnärlig utbildning mellan 1986 och 1996. Varför, kan man fråga sig, är just dessa tio år intressanta? Det finns många svar på den frågan men jag nöjer mig med att inledningsvis ge exempel dels på teknikutvecklingen och dels på media- och kommunikationsutvecklingen.

Syftet med min studie har varit att undersöka utvecklingstendenser inom utbildningsväsendet och bidra till en ökad förståelse för de premisser under vilka digital konst under den rubricerade tiden togs omhand och kommunicerades - främst med fokus på kursverksamheten vid de statliga konsthögskolorna. jag vill här i korthet nämna några texter som jaghaft nytta av i detta arbete. En studie som fokuserar på samtida digitala konst är Christiane Pauls Digtal Art (2003). Pauls undersökning behandlar utveckli ngen från 1980-talet fram till ca 2000. Här finns samma distinktion mellan digital teknik som verktyg och som medium som jag själv försökte skrivafram i Digitala pionjärer men med färskare exempel. Christiane Paul är adjungerad Curator vid New Media Arts, Whitney Museum of American Art i New York.

Att konstnärer under lång tid experimenterat med och varit nyfikna på ny teknik är väl känt. Många är de konstnärer som bjudit in sig själva i nära sarnarbeten med ingenjörer, och många är även de konstruktörer av ny teknik som sökt sig till konsten for att testa och pressa teknikens gränser.

I dag befinner vi oss återigen i en ny tid och ännu en ny teknik har kornmit att ta en allt starkare ställning som tolkningsfåreträdare. En teknik som tillsammans med ett innehåll och hur det gestaltas ratt beteckningen Nya Medier. Konsten möter tekniken och tekniken möter konsten: vad skapas, vad konstrueras och vad kan hända när nya digitala i realtid återgivna gestaltningar flyttas från de gamla rummen och de invanda arenorna? Vad händer när det nya når långt rortorn de begrepp om vad som går att se, vad som går att ta på och vad som går att fårstå får konsten, får ingenjören och får publiken?

Symposiet som i foljande text presenteras blev frågornas egen trampolin på vilken tre perspektiv ställdes att ta sats ifrån: ett tillbakablickande, ett som beskrev nuläget och ett framåtblickande. Konsthögskolor, konstnärer, forskare och utbildare inom fålten konst och vetenskap och konst och teknikbjöds in att ställa sig på trampolinen för ett forsta våghalsigt hopp. Ett hopp som korn att handla om att samla nationell erfarenhet och kornpetens i utövandet och utforskandet av hur vi vill, hur vi kan och hur vi inte kan och inte vill nyttja den nya digitala kulturens estetik.

Ulrica Stjernqvist

Projektkoordinator i gestaltning vid NVIS

Stockholrn augusti 2005

Klimatdebatt. Klimathot. Klitmtsmart mat. Miljö- och klimatmärkning. Orden kan inte kännas annat än bekanta. Frågor gäillande miljön och klimatet är idag inte isolerade utan oavsett om det gäller tvättmedel, fordonsindustrin eller pensionssparande så kan frågor om varor och tjänsters påverkan på miljön komma att undersökas och ifrågasättas. Texterna i denna antologi spänner över skilda områden med klimat och miljö som den gemensamma nämnaren. Författarna studerar visuell kultur med uttryck genom reklam, film och design utififrån frågan hur ser vår visuella vardag ut med alla de budskap ommiljön och klimatet?

Josefine Stridsberg och Tony Lundin skildrar den gröna färgens förankring inom miljöpolitiska rörelser och studerar hur fårgen grönt har kommit att likställas med miljövänligt. Med utgångspunkt i tidskriften Allt i Hemmet gör Stridsberg och Lundin en resa genom miljöfrågor, politik och konsumtion.

Marie-Louise Crona och Elin Dahlstedt granskar en rad annonser från dagspressen i jakten på den miljövänliga reklamen. Hur ser dessa miljövänliga annonser ut? Finns det någon gemensam näimnare och vad tycker konsumenterna om annonsern?

Pctra Pihl studerar hur dc ekologiska livsmedlen presenteras rent visuellt genom förpackningsdesignen. På vilket sätt skiljer sig förpackningsdesignen åt mellan ekologiska och icke ekologiska livsmedel?

Lovisa Kragerud och Linn Haller fokuserar i sin text på hur hygien- och kosmetikprodukter ofta framhålls som naturliga och direkt sprungna ur växtriket. Vad är naturlig skönhet? Vad är egentligen naturligt?

Julie Anne Sjaastad och Katja Rosen tar pulsen på klimatdebatten genom att analysera filmen An lnconvenient Truth. Författarna fokuserar på filmens retoriska grepp där Al Gore har en framträdande roll.

Petra Pihl

April 2009