Anodisering är en ytbehandlingsteknik på frammarsch som ständigt bryter nya banor såväl inom industrin som hos den småskaliga utövaren. I den här uppsatsen ges en bild av hur en smyckesmed och en industri förhåller sig till ytbehandlingstekniken idag. Det är en jämförelse utifrån en historisk kontext om industrialiseringens framfart och samarbete branscherna emellan. Anodisering är en ytbehandlingsteknik som förstärker aluminiumet funktionellt och/eller estetiskt. Uppsatsen är av kvalitativ natur där material hämtats in för tolkning. Anskaffande av material har skett på ett kombinerat empiriskt och teoretiskt sätt.

The starting point for the Vass project was to conduct a closer examination of how ICT works in an outdoor educational and curriculum controlled context with students in years 4, 5, 6 and 7. VASS stands for virtual world meets a real in sensuous and integrated learning.

The VASS project has been carried out by Västra Ramlösa school and Miljöverkstaden in Helsingborg as well as National Centre for Outdoor Education (NCU) and SICS East Swedish ICT both based at Linköping University. The project, which has run during the period 2012 – 2015, was made possible through support from the Marcus and Amalia Wallenberg foundation with 1,3 million SEK. Inger Edforss Fuchs, teacher leader at Västra Ramlösa School in Helsingborg has been the project leader.

The project had three main starting points

• The teaching is based on a curriculum which gives the starting point for the teaching and learning in school and therefore also for lessons connected to the project.
• Where we conduct the teaching, meaning the relation to place, is of great importance for the students’ learning. This pedagogical perspective and outlook related to the where-aspect of teaching and learning characterises outdoor education.
• Teaching in an outdoor educational context can be carried out with the help of ICT.

There are a number of different examples of the use of ICT in combination with outdoor education, but the focus of this particular project was the close connection to the curriculum and its targets where outdoor education was included as a starting point.

We choose to present the project here through four different essays which all represent different perspectives. Inger Edforss Fuchs starts by describing the work that has been carried out at her school in Helsingborg. Ingemar Nyman wants to show the gains in environmental theory of pedagogy the schools can make by using IT in outdoor pedagogical work. Mattias Arvola, who does research on the interface between people and digital devices, describes the development work that has been carried out within the framework for the project in his department at Linköping University. In the last essay Anders Szczepanski shares his view of how IT supported outdoor educational work affects the way students and teachers look at learning.

We would like to thank the Marcus and Amalia Wallenberg foundation for wanting to support this project. Without their help it would not have been possible to carry out the project, which would also have meant that we would not have got this far in the important work on developing the schools’ use of ICT in a curriculum based and outdoor educational context.

Helsingborg June 2015

Inger Edforss Fuchs

Project leader

Mattias Arvola

Ingemar Nyman

Anders Szczepanski

Utgångspunkten för VASS-projektet var att närmare undersöka hur IKT fungerar i ett utomhuspedagogiskt och läroplansstyrt sammanhang med elever i årskurs 4, 5, 6 och 7. VASS står för virtuell värld möter en reell i ett sinnligt och samlat lärande.

VASS-projektet har genomförts av Västra Ramlösa skola och Miljöverkstaden i Helsingborg samt Nationellt för centrum i utomhuspedagogik (NCU) och SICS East Swedish ICT Research Faculty båda vid Linköpings universitet. Projektet, som löpt under tiden 2012 – 2015, blev möjligt efter stöd från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond på 1,3 miljoner kronor. Projektledare har varit Inger Edforss Fuchs som är förstelärare på Västra Ramlösa skola i Helsingborg.

Det fanns tre huvudsakliga utgångspunkter i projektet:

• Undervisningen styrs av en läroplan som ger en utgångspunkten för undervisningen i skolan och därmed också för lektioner som kopplats till projektet.
• Var vi bedriver undervisningen, det vill säga platsrelationen, har en stor betydelse för elevernas lärande. Detta pedagogiska perspektiv och grundsyn relaterad till undervisningen och lärandets var-aspekt karakteriserar utomhuspedagogik.
• En undervisning i ett utomhuspedagogiskt sammanhang kan bedrivas med hjälp av IKT.

Det finns en del olika exempel på att använda IKT i kombination med utomhuspedagogik, men det centrala i just det här projektet var den nära anknytningen till läroplanen och dess mål där utomhuspedagogiken fanns med som en utgångspunkt.

Vi väljer här att redovisa projektet med fyra olika essäer som var och en representerar olika perspektiv. Inger Edforss Fuchs inleder med att beskriva det arbete som bedrivits på hennes skola i Helsingborg. Ingemar Nyman vill framhålla de miljöpedagogiska vinster som skolorna kan nå genom att använda IT i ett utomhuspedagogiskt arbete. Mattias Arvola, som forskar i gränsytan mellan människa och digitala enheter, beskriver det utvecklingsarbete som bedrivits inom projektets ram på hans enhet vid Linköpings universitet. Till sist så ger Anders Szczepanski sin syn på hur ett utomhuspedagogiskt arbete, som är IT understött, påverkar elever och lärares syn på lärandet.

Till sist vill vi tacka Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond för att de ville understödja projektet. Projektet hade inte kommit till stånd utan och vi hade då inte heller kunnat nå så långt med det viktiga arbetet med att utveckla skolornas användning av IKT i ett läroplansstyrt och utomhuspedagogiskt sammanhang.

Helsingborg i juni 2015

Inger Edforss Fuchs, Projektledare

Mattias Arvola

Ingemar Nyman

Anders Szczepanski

Syftet med studien är att undersöka vad som är legitimt återbruk och användning av någon annans tidigare designat material, i nya formgivna produkter eller verk. Frågeställningarna som diskuterats i arbetet är;

• Hur mycket av någon annans tidigare formgivna material får återanvändas i kommersiella återbruksprodukter?
• Vad är legitimt bruk av ”ready-mades” i konstnärliga verk?
• Anses det vara ett konstnärligt verk när konstnären inte själv åstadkommit alla delar av verket?

Dessa frågeställningar har diskuterats utifrån juridiska och moraliska perspektiv. Som metod användes en litteraturbaserad studie av juridisk litteratur som behandlar immaterialrätt, avgränsat till bestämmelser av lag i Sverige. De juridiska reglerna jämfördes sedan med etiska teorier. Resultatet av studien presenteras som en diskussion utifrån dessa perspektiv och applicerade på exempelfall.

Denna studie syftar till att belysa papper som konsthantverksmaterial. Studien aktualiserar hur konsthantverkare som arbetar i papper beskriver sin relation till materialet och hur konsthantverkare som arbetar i papper upplever att deras val av material påverkar deras arbetssituation. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer med sex konsthantverkare som arbetar professionellt i Sverige med att på olika sätt skapa objekt i papper eller på olika sätt skapa materialet papper. Resultatet visar att konsthantverkare som arbetar i papper har en relation till materialet som genomsyras av trygghet, närhet, glädje och kontroll. Genom utbildning och/eller experiment har konsthantverkarna stärkt sin relation ytterligare till materialet. Pappret upplevs billigt, lättillgängligt och enkelt att bearbeta vilket medför att informanterna kan vara flexibla i deras arbeten och djupt utforska materialet. Papprets förgänglighet medför att konsthantverkarna kan uppleva det svårt att sälja sina produkter, men denna egenskap anses även korrelera med deras pappersprodukters avsedda funktion. Uttrycksmedlet papper har gett konsthantverkare en bättre arbetssituation än vad de tidigare upplevt när de till exempel tecknat eller målat då det innebär färre problem och ger fler idéer till gestaltning, de menar att pappret innehar stora möjligheter. I den nuvarande trenden som råder för pappershantverk, som bland annat kan ses på internet, kan arbeten i materialet bli särskilt uppmärksammade. Att arbeta med papper innebär också att konsthantverkarna ibland möter oförstående reaktioner från andra människor vad gäller materialet och den använda tekniken, vilket tyder på att föremål i papper normalt inte är särskilt vanligt och medför att de med tal behöver förklara sina arbeten. Arbetet i papper betyder även att konsthantverkarnas insats i form av tanke, kreativitet och tid blir viktig i det anspråkslösa materialet.

This study aimed at examining the effects of an outdoor educational intervention on the mental health of schoolchildren. Two elementary schools participated (N = 230); one experimental school where the intervention was implemented, and the other a reference school. Demographic questions and the Strengths and Difficulties Questionnaire were completed by the parents. An outdoor educational intervention was implemented at the experimental school, and the data collection was repeated after one year. The results point towards a small but non-significant improvement in mental health at the experimental school while adjusting for demographics. However, this effect was significantly moderated by gender: boys generally fared better than girls at the intervention school, relative to the reference school. The results indicate that it may be important to address gender issues when educational programmes are implemented in schools.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.

   För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar:

Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden?

Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden?

Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd?

Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.

   Jag upptäckte följande:

• Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen.
• De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades.
• Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren.
• Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp.

Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.

Hantverkarna vid Handarbetets Vänner har allt sedan starten 1874 tillverkat textilier av högsta kvalitet. Vid ateljén har konstnärers och formgivares skisser omvandlats till sofistikerade broderier och vävnader som sedan har fått smycka både offentliga och privata rum. Trots detta har hantverkarna oftast arbetat i det fördolda. De har sällan berättat om produktionen och inte heller krävt att få ta plats i utställningar och publikationer. Deras främsta uttryckssätt har varit själva arbetet.

Syftet med denna bok är att låta hantverkarna berätta: om metoder och strategier och om Handarbetets Vänner som kreativ miljö. I deras vittnesmål finns verksamhetens hela historia införlivad. De nötta trappstegen, dunkande vävstolarna och fräna dofterna från färgeriet manifesterar en värld där höga krav på konstnärlighet och material omsätts i handling. Hur går det till? Manualerna är få. Desto viktigare är det tysta lärandet, den kreativa dialogen - och att ha händer som lyder.

I ett historiskt perspektiv har skolslöjden under lång tid satt spår i det allmänna medvetandet, åtminstone i de nordiska länderna. Hos många små och stora slöjdare tycks just detta skolämne ha stannat kvar i minnet. Det representerar ett stycke materiell kultur, som en gång gjorde den svenska skolan känd långt utanför landets gränser.

Den svenska skolslöjden har en märklig historia, vilket framgår av bokens tretton kapitel, från första början fram till dags dato. Här redogörs för vad slöjd egentligen är; om handens visdom; slöjdens förhistoria och om den kvinnliga skolslöjden. Carl Malmstens betydelse avhandlas liksom hur läroplaner ändrats. Folkbildning och slöjdlärarutbildning etc.

Även andra slöjdarter uppmärksammas i faktarutor. Boken är rikt illustrerad. Den har alla möjligheter att bli ett standardverk med lång livstid som referens och faktabank.

Syftet är att genom en textanalys undersöka hur konsthantverk används och tolkas som ideologiska och politiska budskap. Fokus ligger på fyra olika tematiker nämligen DIY – Do ityourself, craftivism, välgörenhet och miljöfrågor. Frågeställningar som ska besvaras är hurkonsthantverk och slöjd framställs som ideologi i dag och hur man kan förstå den ideologiskarörelsen inom konsthantverk som en del av en historisk process.Tidigare forskning ger en bild av hur ämnet behandlats av olika forskare och en historiskttillbakablick på konsthantverkets roll i samhället.Analysen behandlar texter om nutida rörelser och ideologier inom hantverk och är struktureradefter de fyra tematikerna. DIY är den första vars vision är att uppmuntra den egna kreativaförmågan som ett motstånd mot dagens konsumtion och massproduktion. Det andra temat,Craftivismen, är hantverk som förenas med aktivism och används som politiskt uttrycksmedel.Olika välgörenhetsprojekt tas upp där hantverk används för att hjälpa andra och till sisthantverket som uttryckssätt för miljöfrågor där analysen utgår från utställningen Slow Art.Arbetet avslutas en sammanfattande analys av de olika rörelsernas ideologier och även enjämförelse mellan dagens rörelser och hur konsthantverksarenan sett ut genom historien.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.

Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;

Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan.

Syftet med uppsatsen är att ge en översikt över hur textilslöjdslärare bemöter det faktum att så många elever behöver hjälp samtidigt under lektionerna. Jag har studerat frågan utifrån tre aspekter, nämligen  hur turordningen bildas, hur lärarna ger instruktioner och slutligen hur lärarens och elevens sociala samspel ser ut.

För att samla mitt material har jag använt både intervjuer och observationer. På så sätt fick jag både en egen bild av hur lärarna gjorde samtidigt som jag fick höra deras tankar bakom deras val av handlingar.

Att den undersökta frågan är ett problem i slöjdsalen bekräftas av samtliga lärare i studien. I mitt resultat kommer jag fram till att det finns variationer i lärarnas tillvägagångssätt på alla de infallsvinklar jag valt att belysa i studien. Om man ser till turtagningen, kunde jag urskilja fyra olika mönster för hur den bildades. Vilket system som användes verkade påverkas av vilken grupp som undervisades. Hur instruktionerna gick till verkade mer påverkas av vem som behövde hjälp och med vad eleven behövde hjälp. Utifrån det kunde instruktionerna ske på olika sätt individuellt eller i grupp. Jag uppmärksammar även två olika hjälpmedel som användes i förhållande till instruktion, nämligen datorn och skisser. De variationer jag fann inom det sociala samspelet mellan lärare och elever handlade främst om två olika funktioner, nämligen att skapa trygghet och förmedla kunskap.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige.

Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet.

Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil.

Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap. Motivet uttrycks i ett formspråk som har släktskap med collage. Maria Adlercreutz arbetar tydligt med fotografiets realism och tillskillnad från Derkert har hon en utbildning inom textil och väver sina vävnader själv. Sandra Ikse är även hon utbildad inom textil men arbetar mer med tekniken och materialets strukturer i sitt uttryck.

Derkert representerar 1960-talet i studien, Adlercreutz och Ikse 1970-talet. Hantverksskickligheten och materialets traditionella kontext blir en del av budskapet i väven vilket Ikse och Adlercreutz även utnyttjar aktivt.

I dagens samhälle blir vi som människor dagligen erinrade om olika vägar till hur vi ska förändra och förnya oss. Både genom media och genom konsumtionssamhället hävdas det att man som individ blir en bättre och lyckligare människa om man köper nytt och förändrar i sitt hem. Detta faktum har fångat mitt intresse. Jag ställer frågan hur och vad det är i våra hem som vi som människor värderar och hur vi värderar dem.

Syftet med arbetet är att beskriva och förstå de värden enskilda människor tillskriver sina möbler. För att precisera syftet har följande frågeställningar använts: vilken möbel väljer den enskilda individen att ta med sig vid en hastig flytt? Vilken betydelse för valet har människans ålder, kön, civilstånd och yrke i valet? Vilka motiv anges vid beskrivning av valet för möbeln?

För att genomföra undersökningen har jag använt mig av studier från antropologen Daniel Miller som skrivit om hem och des lagar och regler. Samt den franska sociologen Pierre Bourdieu som har skrivit om habitus och hur denna teori kan tolkas utefter vilka artefakter människor omger sig med.

Som metod för arbetet använder jag mig av ett kvantitativt tillvägagångssätt genom att göra 36 stycken intervjuer. Sedan tolkade jag svaren utifrån en kvalitativ metod där jag analyserar svaren från informanterna och gämför de med tidigare studier.

Det material jag fått fram alltså resultatet valde jag att utforma i tabeller för att få bästa möjliga överblick. Sedan beskrivs resultatet. Möblerna indelas i kategorier där en jämförelse av de olika möblerna inom varje kategori är gjorda. Här har jag använt mig av fyra olika värdegrunder: ekonomiskt värde, estetiskt värde, funktionellt värde och mervärde.

Efter att resultatet presenterats följer en diskussion där innehållet från kategorierna samt metoden jag använt mig av diskuteras. En stor del av det framlagda resultatet var inte så oförmodat men något som jag anser vara intressant är hur tv och internet har förändrat utformningen av våra hem och vanor som vi har i hemmet. Detta resonemang har lett mig till förslag på fortsatt forskning.

This paper describes the design process and user evaluation of an outdoor educational mobile augmented reality application. The main goal was to enhance and augment the experience of a visit to a culturally significant place, the childhood home of the children's book author Astrid Lindgren. Visiting sites of historical significance is not limited to the cultural experience itself, but can be seen as an opportunity for learning and exploring a place as it is now and as it has been in past times. By investigating the two design dimensions place and time, our application was conceived as a treasure hunt, where users activate content by moving between places and pointing the mobile device in different directions or at different markers. The application was field tested with mixed groups of children and adults. The evaluation indicates that the prototype did encourage both learning and exploring, which also was the design objective.

Design har en otrolig förmåga att föra utvecklingen framåt men det finns många som är kritiska till hur design utvecklas i västvärldens samhälle. Syftet med denna uppsats är att analysera open design för att ge ett alternativt perspektiv på industridesign. Open design handlar om en designprocess där vem som helst kan delta, utveckla och tillverka produkter. Metoden har sin grund i open source-rörelsen som hastigt spreds i och med internets utbredning. Open design är dock inte lika välutvecklat då rådande marknads- och företagssystem till viss del hämmar detta. Dock finns det krafter som visar på att sättet vi idag ser på bland annat kreativitet och motivation är förlegat och behöver updaderas. Detta för att vi ska kunna möta de problem vi idag står inför beträffande miljö och rättvisa. Tanken med open design är att människor på lika villkor jorden över ska få samma chans att utveckla och använda ändamålsenliga produkter och idéer. Denna uppsats har en kritisk ställning till västvärldens sätt att behandla design och designprocessen. I det rådande systemet kommer design bara en del till nytta och överkonsumtion i väst har ofta en smutsig baksida i bland annat orättvisa handelsvillkor och arbetsförhållanden hos producenter. Uppsatsen är en litteraturstudie som beskriver och analyserar öppna ickekommersiella kollaborativa designprojekt.

Texterna i denna rapport har alla vuxit fram under projektets gång. De har skrivits med olika fokus av personer som intresserar sig för olika delar av processen och därför uppmärksammat och lagt tonvikt på olika aspekter. Om du läser samtliga kapitel kommer du att märka att vissa saker återkommer, men beskrivs lite olika. Det beror på att samma händelser kan tolkas och ses på olika sätt beroende på vad vem som står bakom texten och vilken målgrupp den riktats till.

Det första kapitlet ”Textila utövare. Företagare i gränslandet mellan affärsmässighet och konstnärskap” är skrivet av Johanna Nählinder som är forskare och lärare på Avdelningen för projekt, innovationer och entreprenörskap vid Linköpings universitet. Texten fokuserar hur det textila utövandet kan ses som en del av det kreativa skapandet, vilket framhålls som mycket viktigt för samhällens tillväxt och utveckling både i politiken och den internationella forskningen. Men trots detta visar Johanna på hur svårt det kan vara att se textila företagare i statistiken och att de därför kan ha svårt att finna en egen identitet när det inte alltid är enkelt att förena affärsmässighet och konstnärlighet. Därför ges förslag på hur textila företagare kan beskrivas och synliggöras på olika sätt för att kommunerna och andra än bättre skulle kunna stödja dem.

Det andra kapitlet ”En entreprenörs dagbok” är en dokumentation av Ulla-Karin Hellsten, som är formgivare, entreprenör och småföretagare som driver familjeföretaget Östergötlands Ullspinneri AB tillsammans med sin man Börje Norberg. Ulla-Karin var en av initiativtagarna till nätverket och hela projektet. Hennes personliga engagemang och drivkraft synliggörs i dessa dagboksanteckningar. Här framträder tydligt hur företagande, organiserande och nätverkande fogas samman till en process där målet är att växa som kreatör, entreprenör, företagare och människa genom processen. Här syns tydligt hur hinder kan mötas och hanteras. Det blir också påtagligt genom dagboken hur processen utvecklas mot en lämplig lösning som inte alls var tydlig i början, vilket är en viktig lärdom för många utvecklingsprojekt.

Det tredje kapitlet ”Master Class i ett textilt nätverk” är skriven av Maria Silfverhielm, forskare och lärare på Estetiska avdelningen vid Linköpings universitet. Master Class är en form av kompetensutveckling som brukas i konstnärliga och estetiska miljöer bland konstnärliga utövare. Deltagarna i Master Class ska vara etablerade och poängen är att de  yrkesverksamma deltagarna möter varandra under ledning av en erfaren  Master. Master Class är således ett seminarium för utövare inom en specifik estetisk verksamhet som leds av en expert. Maria har tidigare  använt metoden vid Linköpings universitet. Att använda Master Class som pedagogisk modell för företagarna som deltog i detta projekt gav nya erfarenheter. En påtaglig nytta för alla deltagare var att de blev medvetna om sin kompetens och framgången i sitt företagande. Det förtroende som byggdes upp mellan dem som deltog i nätverket gav möjligheter att tryggt och konstruktivt kunna ge och ta kritik liksom att utveckla nya idéer.

Projektet kommer även att presenteras på engelska i en artikel som skrivits av Johanna Nählinder och Elin Wihlborg: “‘Östgöta Textile’ an Innovative Network in a Triple Helix Logic – Towards Peer Incubating” i den internationella vetenskapliga tidskriften Journal of Small Business & Entrepreneurship. Manuset är antaget med vissa ytterligare ändringar.

Som en bilaga till texterna har Kajsa Ellegård, professor vid tema Teknik och social förändring Linköpings universitet gjort en sammanställning av aktiviteterna i projektet som ligger till grund för bilden av processen som presenterades ovan.

Färger är något som vi ofta kanske tar för givet, färger är ju något som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar så mycket över dem, de är en så naturlig del av allt. Färger finns i naturen, på tyger, i konsten, på föremål och på allt egentligen, är det inte också så att vi mår bra av att omge oss med färger vi tycker om precis som vi vill omge oss med människor vi tycker om? I detta uppsatsarbete är målet att belysa begreppet färg och huruvida det kan påverka människor. Målet är också att visa på hur vi kan använda oss av färger, som hantverkare, formgivare och som skapande människa. Detta kommer att göras genom att belysa ämnet färg i fråga om färgperception och färgpåverkan. Det finns en skara författare som menar att färger faktiskt kan påverka människans sinnen, dels via behandlingsterapi och även genom att framkalla en viss känsla. Arbetet består av en sammanställning av olika författares åsikter, tankar och forskningsteorier. Johann Wolfgang von Goethe, Rikard Küller, Karl Ryberg och Karin Fridell Anter är några av de författare som kommer att belysas. Dessa författare är samstämmiga i vissa frågor gällande färger, men på många punkter skiljer sig deras åsikter. Några av dem förlitar sig helt till färgernas förmåga att påverka både människans känslor, sinnen och humör. Medan lika många av dem tror på viss färgpåverkan men motsätter sig vissa effekter och är inte alls lika övertygade. Motsättningarna inom forskning, tankar och teorier kring färgpåverkan och färgperception är alltså påtagliga och detta får läsaren ta del av i detta arbete.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen omkulturbaserade projekt och aktiviteter för personer med demensdiagnos. Genomatt lyfta fram personer verksamma inom området tecknas en bild upp avmöjligheter och svårigheter både inom ramen för riktade kulturprojekt och somen del av verksamheten ute på demensboenden. Kvalitativaintervjuer genomförs med fem olika informanter: två personer som arbetar medprojektet Möten med minnen, ettkulturprojekt för demenssjuka på Nationalmuseum i Stockholm, samt tvåfritidskonsulenter som arbetar med aktiviteter riktat mot demensboenden. Enalzheimersjuk kvinna, som deltagit i Mötenmed minnen, har även intervjuats. Oavsett vilket perspektiv informanternahar så finns det en samstämmighet kring att demenssjuka personer måste görassynliga och få delta i samhället trots sin sjukdom. Effekterna av att arbetamed organiserade projekt eller aktiviteter ger enligt studiens informanterstora positiva resultat, både psykiskt och fysiskt, och bidrar till ett ökatvälbefinnande. Informanterna är även eniga om att sjukdomen måste göras synlig och medvetenheten omden måste ökas så fler kan inse de positiva effekterna och arbeta proaktivtgenom kvalitativ stimulans.

Kommersiella producenter och marknadsförare tänker mycket på flickor och tjejer. Vad de kan tänkas vilja ha, vilka flickor och tjejer egentligen är, och säkert också på vilka de borde vara för att konsumera så mycket som möjlige. Flickor och tjejer är därför inte bara verkliga människor. De är också en konsumentmålgrupp, eller kanske många: fantasier befolkade av ideala flick- och tjejkonsumenter. Utifrån dessa fantasier skapar producenter och marknadsförare produkter som de tänker sig att verkliga flickor vill ha. De utformar produktkoncept och hela världar för flickor att krypa in i och att uttrycka sig själva igenom. Ett exempel på produkter för flickor är de många färgsprakande tidningar som saluförs för gruppen. I Sverige erbjuds idag omkring tjttgo olika tidningar som riktar sig till flickor och tjejer i åldrarna 3-18 år (Egmonc publishing, Varumärken; Tidningskungen). Detta är tidningar som kan betraktas som kulturella resurser för flickor och tjejer att "praca och tänka med" (Kehily 2003). De ger uttryck för relationer och sociala normer som rör flickor (Driscoll 2002)...

I dessa dagar finns det en uppsjö av designutbildningar med inriktning mot inredningsarkitektur och vägen dit kan skilja sig från person till person. Vad ska man då gå för utbildning för att bli inredningsarkitekt och vart leder egentligen en sådan utbildning?

Syftet är att genom mina informanter ge en bild av utbildningen och yrket som inredningsarkitekt utifrån kandidatutbildningarna Inredningsarkitektur & Möbeldesign på Konstfack och Mobel og Rumdesign på DKDS. Med frågeställningen: På vilket sätt skiljer sig de två utbildningarna?

Vilken syn har man på yrket inredningsarkitekt vid de olika utbildningarna? Vilken syn har man på utbildningen till inredningsarkitekt?

Studien utförs med kvalitativa intervjuer då lektorer för de olika programen intervjuas, Åsa Conradsson vid Konstfack och Mark Tingkov vid DKDS. En enkätstudie görs också för att få examinerade studenters bild av situationen. För att ge en bakgrund att koppla resultatet av intervjuerna till görs en litteraturstudie där den historiska utvecklingen kring yrket som inredningsarkitekt beskrivs, samt designskolans utveckling. Informanternas svar visar på olikheter i utbildningarna, examinerade studenters arbetsmöjligheter och inredningsarkitektens relation till husarkitekten.

Studien är en föremålsanalys med semiotik som metod, och är en jämförelse mellan det konceptuella konsthantverket och kläder från varumärket Viktor & Rolf som drivs av Viktor Horsting och Rolf Snoeren. Syftet är att analysera hur två utstyrslar från Viktor & Rolf kan definieras på olika sätt när de placeras inom olika områden. Dessa områden är klädkonst, mode och konsthantverk. Här tolkas även hur de sammanhang som utstyrslarna visas inom  (modevisning & museum) påverkar definitionen av dem. Frågeställningarna lyder:

• Hur påverkar sammanhanget föremålets identitet?
• Hur kan ett och samma föremål tolkas när det placeras in i områdena för mode, konst och konsthantverk?
• Vad krävs för att ett föremål ska kunna betraktas som ett superobjekt?

Analysen uppmärksammar några aspekter av hur vi definierar och tolkar föremål. Bland annat betraktarens tidigare kunskap om föremålen och social värdering av kläder som konst, mode och konsthantverk. Genom dessa aspekter kunde studien lyfta fram utstyrslarnas möjligheter till föränderliga definitioner/identiteter.

This is a licentiate dissertation consisting of a summarizing section and two free-standing but coherent articles, one of which has previously been published in ascientific journal while the other is accepted for publication. The unifying link is the theme of attempting to establish the kernel of outdoor education, as it isunderstood by teachers active in the field. The study depicts with the help of semi-structured interviews the respondents’ conceptions of teaching and outdooreducation. The first article is a survey (accomplished in A - School and B - School) of teachers’ perceptions of learning and teaching outdoors in preschool – (to) thefirst year of the compulsory school. The second article is a study of teachers’ perceptions of the possible special nature of outdoor education after having experiencedan educational intervention in the subject (preschool to first year). Both articles treat the special nature of outdoor education coupled with learning and outdoorteaching in light of the overall research question, what perceptions do teachers have of learning and teaching outdoors? The summarizing section which discusses thetwo articles is divided into five different parts.

Chapter I comprises a social and environmental analysis and indicates the need for research in the field of outdoor education. Chapter II deals with the aim, issuesand theoretical perspectives of learning which are tied to knowledge through action, ecological readability and bodily learning. A number of restricted examples areselected among theoreticians and representatives of these three perspectives within the reform pedagogy movement, American pragmatism, the environmental studymovement and theories of the phenomenology of the body, the learning body in movement.

The methodological basis for the analysis of the two articles is phenomenographic and is described in Chapter III. In Chapter IV the possible special nature ofoutdoor education is analysed, noting what stands out as especially prominent in the respondents’ answers and in what way, proceeding from questions such as what isoutdoor education for you, what is the difference between learning outdoors and indoors, and why teach outdoors? Four categories of response can be distinguished: aplace for learning, a way of learning, an object of learning and bodily learning. At the end of Chapter IV the results of both articles are summarised. Finally, Chapter Vcomprises a discussion proceeding from a metacategorisation of all descriptive categories from both articles. The discussion has led to the identification of threethematised perspectives, namely the place perspective, the environment perspective and the body perspective. These perspectives, place, environment and body, arelinked back to the technical frame of reference in Chapter II.

The result of the two part studies, the survey study in article 1 and the educational intervention in article 2, indicates a multiplicity of varied perceptions of thespecial nature of outdoor education and can thus be said to characterise this as richly diversified. As regards teachers’ notions of the principal reasons for learning andteaching outdoors, the following four aspects are foregrounded:

• the place for learning
• the object of learning
• the way of learning
• bodily learning

Two main categories were identified in article 2 which are treated in education in the subject after a five-day course (10 half study days), teachers who perceive aspecial nature in outdoor education and teachers who do not. Both main categories crystallised out after the educational intervention was implemented in Byskolan andStadsskolan (the Village School and the Town School), the latter being the reference school. One year after the completion of the educational intervention mostteachers in the Village School associated the special nature of outdoor education with a more authentic, body and sensory experience related, movement intensive and health promoting learning than traditional learning in the classroom.

Proceeding from a metacategorisation the three above-mentioned thematised perspectives are described in Chapter V. These reflect the identified responsecategories in articles 1 and 2.

The analysis of the empirical material of the investigation reveals that the special nature of outdoor education from the respondents´ perspective is related to place,to the environment and to the body.

The study describes how 19 teachers linked to preschool and comprehensive school experience the importance of place for learning and teaching in an outdoor educational context. The methodological approach is phenomenographic. The semi-structured interviews are based on pictorial material intended to illustrate different physical learning environments. Nine categories and four place-related perspectives can be distinguished. The result shows that there is sometimes a didactic uncertainty around places for teaching and learning outside the classroom walls. The availability of different places in the outdoors, a woodland environment and natural materials is seen as meaningful complements in teaching. Town settings, parks and industrial landscapes are to a lesser degree perceived as learning environments. The study shows the experience of teachers using other contexts for learning and teaching than the classroom. Outdoor education is experienced as a place-related toolkit with opportunities to integrate different subjects and anchor teaching in the real world.

I artikeln hävdas att en del av undervisning och lärande bör bedrivas i natur- och kulturlandskapet utanför de traditionella »klassrumsmiljöerna« och att en växelverkan mellan inomhusmiljön och utomhusmiljön är viktig för att uppnå ett variationsrikt lärande. Detta arbetssätt kan stimulera barns och ungdomars tänkande, motivation och hälsa – genom att förhindra att pedagogiken inte stannar på tröskeln.

Utomhuspedagogik är i ett teoretiskt perspektiv, en av de få – om inte det enda – exemplet på hur en pedagogik kan definieras med ett uttryck som anger platsen för lärandet nämligen dess Var. Utomhuspedagogikens didaktiska identitet bestäms av det faktum att den fysiska naturoch kulturmiljön tillhandahåller innehållet i lärandet. Vi vill skapa förutsättningar för lärande i samspelet mellan textbaserad praktik (boklig- och digital bildning) och icke textbaserad praktik, (sinnlig bildning via vår kroppsliga sensorik som lukt, smak, känsel etcetera) där fysisk aktivitet och rörelse kan stödja lärandet.

En tydlig koppling till förskolans och grundskolans mål och uppdrag är centrala (Lpfö 98, reviderad 2010 och Lgr 11). Den till skolbyggnaden gränsande omedelbara utomhusmiljön måste samverka med övriga undervisningslokaler – att bygga in och bygga ut pedagogiken för ett samspel och en skolutveckling i det »utvidgade klassrummet«.

The study is phenomenographic and describes 15 expert professors’ conceptions of the importance of the place for learning and teaching in an outdoor pedagogical context. Five qualitatively different categories express the outcome, namely the possibility to: discover and develop place-related propositions of sense, develop a physical, sensuous relation to various occurrences/phenomena, develop a personal relationship to the landscape, develop knowledge through familiarity and develop a wider understanding of society and environment. In a school-related context one finds conceptions with the focus on propositions of meaning and relationships to various phenomena. Here the place is also conceived as meaningful for the understanding of society, milieu and sustainable development, as also to develop knowledge through familiarity. The non-school related context one found oneself in in leisure hours during one’s childhood and youth are conceived as the basis of the development of a personal relationship to the landscape. The study points to the significance of direct authentic place-related encounters in the outdoor environment.

Studien är fenomenografisk och beskriver 15 sakkunniga professorers uppfattningar av platsens betydelse för lärande och undervisning i ett utomhuspedagogiskt sammanhang. Fem kvalitativt åtskilda kategorier uttrycker utfallsrummet, nämligen möjligheter att: upptäcka och utveckla platsrelaterade meningserbjudanden, utveckla en kroppslig, sinnlig relation till olika företeelser/fenomen, utveckla en personlig landskapsrelation, utveckla förtrogenhetskunskap samt utveckla en bredare förståelse för samhälle och miljö. I ett skolrelaterat sammanhang återfinns uppfattningar med fokus på meningserbjudanden och relationen till olika fenomen. Här uppfattas även platsen som betydelsefull för förståelse av samhälle, miljö och hållbar utveckling, liksom för att utveckla förtrogenhetskunskap. Det icke skolrelaterade sammanhanget de befann sig i på fritiden under barn och ungdomsåren, uppfattas som grunden till utvecklingen av en personlig landskapsrelation. Studien pekar på betydelsen av direkta autentiska platsrelaterade möten i utomhusmiljön.

I denna artikel redovisas lärares uppfattningar av begreppet utomhuspedagogik.Inledningsvis belyses utomhuspedagogiken utifrån ett teoretiskt perspektiv,med en översikt över tidigare forskning inom området. Denna empiriskastudie visar att begreppet är mångfacetterat med tydliga kopplingartill platsen för lärandet, objektet för och sättet att lära, men även till miljöoch hälsa. Alla respondenter anger vikten av autenticitet, det vill säga avupplevelser av fenomen i sin rätta miljö – kroppen, materien, naturen blirdirekta objekt för lärandet. Behovet av integrering av kroppsrörelse ochsinnlig erfarenhet i skolans ämnen exempelvis matematik och naturorienteringframhålls i respondenternas didaktiska exempel på lärande och undervisningutomhus.

I artikeln framförs argument för att förlägga en del av skolans undervisningi utomhusmiljö. Elevernas motivation skulle härigenomkunna öka – utomhusmiljön har i tidigare forskning visat sig hapositiva effekter på välbefinnande såväl som hälsa. I en interventionsstudiei grundskolan fick lärare i försöksgruppen pröva utomhuspedagogikunder handledning (10 halvdagar). I intervjuer efterinterventionen visade sig lärarna ha tämligen klara, om än varierandeuppfattningar av utomhuspedagogikens möjliga särart. Vidmätningar av sinnesstämningen hos lärarna i både interventionsgruppenoch jämförelsegruppen, visade sig sinnesstämningen hasjunkit under det år som förflutit mellan mätningarna. Sänkningenvar dock mindre bland lärarna i interventionsgruppen.

I artikeln framförs argument för att förlägga en större delav skolans undervisning i utomhusmiljö. Elevernas motivation skulle härigenom kunna öka och utomhusmiljön har i tidigare forskning visat sig ha positiva effekter på välbefinnande såväl som hälsa. I en interventionsstudie bland lärare i grundskolan, fick lärarna i försöksgruppen pröva utomhuspedagogik under handledning. I intervjuer efter interventionen visade sig lärarna ha tämligen klara, om än varierande, uppfattningar av utomhuspedagogikens särart. Vid mätningar av sinnesstämningen hos lärarna i interventionsgruppen såväl som i en jämförelsegrupp visade sig sinnesstämningen ha sjunkit under det år som förflutit mellan mätningarna. Sänkningen var dock mindre bland lärarna i interventionsgruppen.

Studien undersöker hur tid beskrivs i samband med hantverk i svensk dagspress. Genom en strukturell och en ideologisk analysmetod har 17 stycken artiklar och recensioner analyserats. Studiens resultat är att hantverk beskrivs som långsamt både i direkta och indirekta textteman, med starka kopplingar till hur slowrörelsen grundvärderingar benämns. Hög kvalitet och skicklighet i hantverket försvarar den tid som är nedlagt på föremålet.

Uppsatsen utgår ifrån en enkät där 13 stycken slöjdlärare i låg- och mellanstadiet svarade på olika frågor om metallslöjd. Resultatet analyseras utifrån fem kategorier: behörighet, förutsättningar, läroplaner, antal tjänsteår och framtid. I resultatet framkom det att det inte är någon av deltagarna i studien som använder mer än 25 % av tiden på arbeten i metall. Dock menar drygt hälften av de tillfrågade att de lägger ner ungefär 25 % av tiden till att arbeta med materialet. I resultatet framkommer det också att de fem parametrarna som utgjorde kategorier för resultatanalysen inte påverkade omfattningen av undervisningen i metallslöjd. På frågan om slöjdens framtid svarade vissa av deltagarna att de trodde att metallslöjden skulle försvinna på grund av ekonomiska orsaker. En del trodde också att det kommer att komma in nya tekniker i ämnet och nämner då 3-D-skrivare och CAD som exempel på sådana. Undersökningen visar att metallslöjden får ganska lite utrymme i trä- och metallslöjden hos några av informanterna. En av anledningarna som nämns är ekonomiska faktorer och brister på rätt utrustning, en annan är elevernas låga ålder. Varför slöjden är viktig är också en fråga som diskuteras i uppsatsens diskussionsdel. Ett av de argument som förs fram är att slöjden väger upp de teoretiska ämnena. Ett annat är att skolan ska spegla samhället där olika människor har olika förutsättningar.

Uppsatsens syfte är att analysera och diskutera de visuella och taktila  versionerna av Grodan och kärleken ur ett delaktighetsperspektiv. Hur förändras boken i och med att den översätts? Vilka förtjänster och problem finns med den taktila översättningen i relation till de grund- principer som finns för hur taktila bilder bör utformas?

Som bakgrund och tidigare forskning beskrivs begreppet delaktighet för synskadade och forskning kring taktila bilder, tekniker för dessa och grundprinciperna.

Sedan genomförs en komparativ analys av bilderna i den visuella boken och dess taktila över- sättning. En av analysens upptäckter är att de taktila bilderna genomgående har blivit förenklade i förhållande till sin visuella förlaga.

Den slutliga diskussionen ur ett delaktighetsperspektiv menar att Grodan och kärleken fyller ett syfte, att vara ett medel för delaktighet för synskadade barn.

Studien syftar till att ta reda på och beskriva vilken medvetenhet som finns hos svenska textilkonstnärer när det kommer till produktionen av de textila naturmaterialen bomull, lin, silke och ull. Mina frågeställningarär hur svenska textilkonstnärer förhåller sig till ursprunget och produktionen i införskaffandet av deras textila material, samt hur de förhåller sig till ekologiskt respektive rättvisemärkt material i relation till sitt skapande.

För att ge en bakgrund till detta inleds undersökningen med en kvalitativ litteraturstudie där jag beskriver den konventionella, respektive den ekologiska produktionen av de fyra ovan nämnda naturmaterialen, samt ger en beskrivning av textila märkningar och rättvis handel med textil. Genom en enkätstudie har jag sedan ställt frågor till tretton svenska textilkonstnärer som använder sig av bomull, lin, silke och ull för att ta reda på hur de förhåller sig till produktionen av dessa. Svaren från enkätstudien har sedan analyserats och resulterat i ett antal slutsatser; det finns stora brister i konstnärernas kunskaper kring produktionen av deras material. Flera tycker dock att de borde veta mer, och nio av tretton konstnärer svarade klart och tydligt att de var intresserade av att veta mer. Samtliga textilkonstnärer ställde sig positiva till ekologisk och rättvistextil, men bara drygt hälften var beredda att avstå från sitt material om det visade sig att det hade en negativ påverkan på människor och miljö.

Mitt syfte med denna examensuppsats har varit att analysera och beskriva hur fem formgivarnamarknadsför sig själva och sina produkter på internet. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar:

• Vilka egenskaper har gjort webbsidan attraktiv för den besökande?

• Vilket syfte har formgivaren med webbsidan?

• Hur visualiserar och presenterar formgivaren sina produkter och sig själv?

För att besvara dessa har jag använt mig av den kvalitativa metoden, semiotisk bildanalys och ettfrågeformulär med öppet strukturerade frågor i standardiserad ordning använts. Formuläret har skickats uttill fem formgivarna via e-post. Valet av respondenter skedde genom ett strategiskt urval av pristagare frånElle interiörs designpris mellan åren 2006-2011. Av de fem valda formgivare har alla svarat.Resultatet av denna studie har utvecklats från mina åsikter som besökare av formgivarnas hemsidor,respondenternas svar på frågeformuläret och genom en analys av deras marknadsföring ur en semiotisksynvinkel.Slutsatsen av studien av de utvalda formgivarnas marknadsföring av dem själva och deras produkterfastställer att marknadsföringen som formgivarna använder sig av är en informativ marknadsföring riktaddirekt till slutkunden. Uppsatsen ska ses som generell för vad företag inom formgivning bör tänka på närde marknadsför sig och sina produkter via internet.

Målet med denna uppsats var att undersöka hur slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011 relaterar till varandra. Detta har gjorts genom fördjupade litteraturstudier inom fältet för aktuell slöjdforskning och kursplanen för slöjd från 2011. Innehållet från dessa områden har sedan sökts igenom efter likheter och skillnader. Resultatet visar att innehållet till övervägande del är mycket lika varandra. Därför dras slutsatsen att ämnesexperterna som tog fram kursplanen är väl insatta i den aktuella slöjdforskningen och i ett vidare perspektiv ger detta ett större förtroende för regeringen som är de som står bakom kursplanen för slöjd. Något som inte finns med i kursplanen för slöjd från 2011 är dock vilken positiv effekt interaktion mellan elever kan ge samt att de genom att kunna ge och få kritik från andra elever utvecklas både i sitt eget arbete men också som personer då de får syn på sin lärprocess. Dessa två punkter ser jag som möjliga utvecklingsområden vid en eventuell revidering av kursplanen för slöjd.