The purpose of the study was to investigate how teaching for transfer of learning was built into a month-long outdoor experiential education course within a semester long study abroad program and to address the extent to which student perception of learning gains could be transferred for use in future courses and for later in life. From a program planning and evaluation perspective it was also important to determine what types of activities and experiences within the course were instrumental in helping students to develop concepts and skills that could be transferred to life after the course. This research quantifies the frequency and consistency of teaching for transfer events using a tool based on research by a social psychologist (Haskell, 2001) and an outdoor experiential educator. (Gass, 1990) Student perception of learning gains were measured at the end of the course with the SALG assessment tool. (Seymour, Wiese, Hunter, & Daffinrud, 2000)

This research is an ethnographic case study of an expedition field course (EFC) entitled Human Rights and the Environment: Rivers, Dams and Local Struggles at the Institute for Sustainable Development Studies (ISDSI) based in Chiang Mai, Thailand, which included intensive language instruction, expedition field studies, and leadership opportunities to enable students to study the relationship between culture and ecology. Students studied problems of a global scale by learning about local issues with the intent that the program at ISDSI aims to “develop committed leaders for a sustainable future”. (Ritchie, 2006, p. 1) It is a response to the call for educational programs in the field of outdoor and experiential learning to examine the benefits and outcomes of course offerings. (Ewert, 1996; Hattie, Marsh, Neill and Richards, 1997; Holman and McAvoy, 2005)

Through a qualitative look at observation data, recommendations were made to increase the capacity for this ISDSI course to promote the transfer of learning. Some suggestions include expanding the use of systems thinking and examples of individuals who are masters of transfer thinking into course design, heightening culture and ecology connections through increased use of guided facilitation, integrating individual goal setting, and expanding internal assessment and staff development possibilities.

Erfarenheterna från de bpda kurserna är positiva och det känns angeläget att arbeta vidare för att utveckla och anpassa arbetet med portfolios i grundutbildningen. Både lärare och studenter ansåg att det blev ett krävande arbetssätt, men det gav också många positiva och intressanta erfarenheter. Studenterna var väl informerade i förväg och hade samtyckt till att vara de första grupperna som arbetade på detta sätt, men de blev tidvis frustrerade av allt som skulle dokumenteras och reflekteras över. De skrev i sina utvärderingar att de efter avslutade kurser var nöjda med att få ha provat att arbeta på detta sätt. De såg också möjligheter att använda portfolio i sitt eget lärararbete. De trodde också att en hel del problem hängde samman med att det var första gången de arbetat på detta sätt. Att skriva gensvar till en kamrat visade sig kännas mycket svårt - men nyttigt. Det fungerade som en spegling öv det egna arbetet och väckte mycket reflektioner över hur olika personer kan ta till sig ett kursinnehåll. Hur olika moment kan ha så skilda betydelser och innebörder för de enskilda människorna.

Syftet med denna bok är att visa olika didaktiska perspektiv på utomhusundervisning. Centralt finns de didaktiska frågorna kring undervisningens innehåll och dess former, men framförallt diskuteras varför undervisningen ska ha just detta innehåll och dessa former. Bland de olika bidragen behandlar man frågor om uterummets betydelse för lärande, naturumgängets estetik och förhållande till språket, praktiskt kunnande utomhus, att använda kulturlandskapet eller skolträdgårdar i undervisningen, att bedriva naturskolor, uterummets betydelse för det egna växandet, kroppsupplevelser i naturen, biologisk analfabetism samt vad vi menar med utomhus. Tillsammans utgör bidragen i denna antologi en karta över det utomhusdidaktiska fältet i Sverige, men de ger också en översikt över allt från teoribildning till beprövad erfarenhet av undervisning. Författarna är både forskare och aktiva lärare och är välkända representanter inom sina respektive specialområden. Boken passar utmärkt för lärarutbildningen, liksom för kompetensutveckling eller fortbildning av redan yrkesverksamma lärare.

Udendørspædagogik præsenterer et bud på et overset læringsmiljø. Forfatterne belyser udendørspædagogikkens særegenhed og uderummets glemte muligheder. "At lære ind ude" og "kundskab i handling" ses som et nødvendigt supplement til den traditionelle boglige og indendørsbaserede indlæring.Bogen forsøger at indkredse begrebet udendørspædagogik og fremhæver pædagogikkens betydning som motivationsskabende faktor i forhold til livslang uddannelse, sundhed og livskvalitet i et økologisk bæredygtigt samfund.Budskabet er at skabe sammenhæng og forståelse i meningsfulde situationer, hvor børn og unge er sammen med en medopdagende pædagog eller lærer. Udemiljøet er et lige så selvfølgeligt læringsmiljø som et klasseværelse, et bibliotek osv. Udendørspædagogikken giver kundskab, som forener erfaring med direkte oplevelser og sproglige begreber.Udendørspædagogik - boglig dannelse og sanselig erfaring, er skrevet af to svenske forskere fra Linköpings Universitet og oversat og bearbejdet til dansk af kultursociolog og kender af børns leg og idræt, Benny Schytte.Bogen henvender sig til studerende på pædagog-og lærerseminarier, til studerende på efter- og videreuddannelserne på seminarierne og universiteter samt til pædagoger og lærere, som i hverdagen ønsker at afprøve og eksperimentere med nye pædagogiske metoder og undervisningsformer.

Författarna gör ett försök till definition av begreppet utomhuspedagogik och vill med denna skrift starta ett forum för diskussion.

Först ges en översiktlig beskrivning av utomhuspedagogikens bildnings historiska och pedagogiska rötter bland företrädare för "handens kunskap" och äldre pragmatisk idetradition. Syftet har varit att ta vara på utomhuspedagogikens möjligheter i våra lärande organisationer. Man vill särskilt framhålla utomhuspedagogikens betydelse som motivationsskapande faktor för livslångt lärande, hälsa och I ivskvalitet i ett ekologiskt hållbart samhälle.

Utomhuspedagogikens metodik bygger på att skapa förutsättningar för konkreta förstahandsupplevelser i uterummet. Då utomhuspedagogik är tematisk, stadieoch ämnesområdesöverskridande, har dess företrädare en varierande utbildningsbakgrund. Detta gäller även utomhuspedagogik som forsknings- och utbildningsområde.

Författarna försöker också belysa utomhuspedagogikens särart och uterummets bortglömda möjligheter. Budskapet är att skapa sammanhang och förståelse i meningsfu Ila situationer tillsammans med en medupptäckande pedagog genom att levandegöra begrepp som praktisk visdom, lära genom att göra och kunskap i handling.

Nycklar till naturen ger idéer om hur man i förskolan kan arbeta med närmiljön under hela året. Författarna gör tillsammans med barn en inspirerande och humoristisk vandring genom landskapet och årstiderna. Omtyckta inslag i boken är sammanfattningarna ”Så trodde man förr”.

Schweden nimmt mit der 3,5-jährigen gemeinsamen universitäten Ausbildung fur Kindergarten und Grundschule eine Vorreiterrolle ein. Die gemeinsame Berufsbezeichnung ist Lehrer (lärare). Sie arbeiten in Kindertageseinrichtungen für Kinder im Alter von 1 bis 5 Jahren (Vorschule), in Vorschulklassen für Sechsjährige an der Grundschule sowie in den ersten vier Schuljahren und der Schulkinderbetreuung. Im Jahre 2004 begannen die ersten Studienabgänger ihre Arbeit im Vorschulbereich und der Schule. An den unterschiedlichen Universitäten gibt es leicht unterschiedliche Ausrichtungen des Studiums. Der im folgenden Beitrag vorgestellte Studiengang an der Universität Linköping gibt einen exemplarischen Einblick in das studienangebot der gemeinsamen Ausbildung in Schweden.

Denna skrift innehåller bland annat utdrag ur tre examensarbeten som är skrivna inom Pedagogiskt arbete på Lärarprogrammet vid Linköpings Universitet 2004. Skriften vänder sig till studerande vid lärarutbildningar, verksamma lärare i skola, universitet/högskola samt i annan pedagogisk verksamhet.

I arbetsgruppen som gemensamt arbetade fram uppslaget till denna skrift samt genomförde intervjun med Jon-Roar Bjørkvold ingick, förutom de studenter som skrivit olika kapitel, även studenternaLinnéa Fredriksson och Ulrika Widén. Kursansvarig lärare och sammanhållande länk har varit Christel Öfverström. De som skrivit kapitel är:

Sofie Eriksson: Musiskt lärande - en form för innehållet.

Margaretha Grahn: Inledning samt Begreppet musisk och inriktningen musiskt lärande

Fredrik Hamilton: Farhågor – Förhoppningar – Förståelse en studie av hur några lärarstudenter med ny inriktning ser på jobbet och framtiden.

Anna Jerkland: Är Musiskt Lärande ett ämne för alla? Hur lär vi oss och hur kan musiskt lärande främja inlärningsprocessen?

Här nedan följer arbetsgruppens gemensamma inledning.

Vad innebär inriktningen Musiskt Lärande? Estetiska institutionen (ESI) menar att genom Musiskt Lärande jobbar man med andra uttryck än bara de verbala. Kunskap formas genom sinnesupplevelser på ett lekfullt och experimentellt sätt men med många olika inlärningsmetoder för att ge en bred utveckling. Musiskt Lärande integrerar naturligt ämnen med varandra till en helhet och utgångspunkten för detta sker med hjälp av bild, dramakommunikation, musik och idrott/rörelse.

Vi som studenter i Musiskt Lärande har tagit fasta på Howard Gardners nio olika intelligenser som exempel på olika inlärningsmetoder. Med utgångspunkt från muserna och de nio intelligenserna så menar vi att Musiskt Lärande täcker alla olika inlärningsstilar, intelligenser och behov. Vi instämmer även i Jon-Roar Bjørkvolds syn på det musiska, att det handlar om att utveckla fantasin och att kunskap får liv genom människor. Undervisningen behöver ta fasta på leken och fantasin och då inte bara genom att använda estetiska ämnen i undervisningen. Det kreativa behöver inte vara estetiskt, däremot är det kreativa alltid musiskt. All undervisning kan därför bli musisk men det kräver också att läraren är musisk. Det musiska i människan föder skapande och kreativitet vilket ger ett eget uttryck. Jon-Roar Bjørkvold föreslår att alla lärarstuderande skulle få möjlighet till ett år av ”skapande praktisk lek, improvisation och dans” för att upptäcka och synliggöra sin egen musiska kompetens.

Innehållet i denna skrift vill öppna för ett annorlunda sätt att förhålla sig till lärande.

Följande frågor är centrala:

• Vad betyder ordet musisk, var kommer det ifrån och hur förhåller det sig till inriktningen Musiskt Lärande vid Linköpings universitet?
• Hur kan Musiskt lärande främja lärande/ inlärningsprocessen?
• Varför och på vilket sätt kan ett musiskt förhållningssätt bidra till en holistisk syn på lärande?

Slutligen behandlas hur några lärarstudenter med en musisk inriktning ser på jobbet som lärare och framtiden.

Syftet med studien är att undersöka och analysera fenomenet vintagemode. Genom att intervjua några aktörer inom andrahandsmarknaden vill jag studera denna konsumtionskultur och dess utveckling. Vidare vill jag undersöka de olika begreppen inom andrahandsmarknaden, om man hittar några distinkta skillnader mellan begreppen då det förekommer olika definitioner av orden. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökning med en låg grad av standardisering och låg grad av strukturering. Till denna intervjustudie valdes sex informanter ut som arbetar inom andrahandsmarknaden. Dessa valdes ut då de besitter den kunskap och erfarenhet som rör mitt problemområde. Det diskuterades bland annat kring deras egen kvalitetsbedömning av vintageplaggen och vilka de utmärkande egenskaperna är hos begreppen secondhand och vintage. Det framgick i analysen hur historien bakom ett plagg var något som kunderna intresserade sig för. Genom att återberätta vem som har burit plagget och till vilket tillfälle kunde det ge kunderna en nostalgisk känsla. Om andrahandsbutikerna var kommersiella eller drevs av välgörenhetsorganisationer var en till viss del betydelsefull aspekt huruvida de benämndes som en secondhand eller vintagebutik. En fråga om unicitet kom på tal där vintage kom att bli ett verktyg som bidrog till att forma konsumenternas identitet. Om vintagemodet är här för att stanna återstår att se, men om man ser till enligt informanternas sägelse tillsammans med de teoretiska utgångspunkternas verkar de enade om att denna konsumtionskulturs framtid ser lovande ut.

Vid skapande av sitt företagsnamn eller sitt varumärke behöver man veta vad ett varumärke innebär och de kriterier som skall uppfyllas. För att lära sig mer om detta och hur man kan göra, finns mycket litteratur att tillgå. Utifrån denna kunskap och företagets affärsidé skapas flera ledord.  Dessa ord skall vara representativa för företagets syssla, område och för de budskap man vill ge sända. Med dessa som grund skapar man ett namn som gärna får vara en förkortning och det kan vara helt påhittat. För att göra det mer unikt kan en symbol kopplas till namnet och båda kan användas för större särskiljande på marknaden. Resultatet behöver testas på konsumenter för att se deras reaktioner på namnet och varumärket. Därefter måste man undersöka om namnet är ledigt hos flera instanser så man kan undvika möjliga rättsliga efterspel. Skulle namnet vara upptaget kan tillägg som ger särskiljning göras och på så sätt få godkänt men går inte det får man börja om. Först när man fått klartecken från de olika instanserna i ”gratisklareringen” kan man sända in papper för registrering hos bolagsverket. Enskild firma behöver inte registreras men det kan spara tid, pengar och annat för framtiden. Att finna en slogan som också symboliserar företagets ledord är viktigt och den kan bestå av dessa ord. Varumärke och slogan tillsammans blir det som konsumenter och konkurrenter minns och pratar om. Företagets slogan och varumärke får dock inte lova något som inte kan infrias då det annars påverkar marknaden till minskad tillit och användning. Kunders reaktioner och uppfattningar är det som avgör om varumärket och företaget kommer att lyckas på marknaden. Denne står inför många olika val av produkter för att fylla sina behov. Då individen spelar roller och använder olika produkter för detta rollspel behöver företaget påvisa hur produkten eller tjänsten passar in för flera roller och vilka och att ljuga för kunden får bara motsatt effekt än företaget vill ha. Att studera kunderna och deras roller blir viktigt då en individ har många roller som dessutom kan överlappa varandra. Genom att lära sig mer om dessa egenskaper kunden har, kan man lättare göra val runt varumärket, marknadsföring, kundrelationer och andra delar som leder företaget fram till affärsplattformen. När man nått den kan man känna sig säkrare på att företaget överlever. Flödet av inkomster till företaget har blivit jämnare och man anses vara etablerad på markanden. Hur ser det då ut i verkligheten? Har någon använt litteraturen som hjälp i sitt eget arbete med företagsnamn och varumärke? Har dessa regler följts så uppställda definitioner och kriterier uppfyllts? Registrerar företagen sina varumärken och använder de någon typ av uppföljning för att veta hur de uppfattas av konsumenterna? Hur är det med löften via varumärke, ledord och slogan? Har de sådana och anser de att de ger löften och håller de dessa? Dessa frågor och många fler som föds under läsandet av litteraturen kan bara besvaras av företagaren eller märkesinnehavaren vilket ledde till intervjuer. Dessa finns beskrivna och analyserade i resultatdelen i detta arbete.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse. Det finns behov av att ett ökat forskningsintresse riktas mot den fysiska miljön i förskola och skola, där platsens betydelse för lärande genom lek lyfts fram och fördjupas.

Studien visar att aktiva lekande lärare, som vågar öppna upp verksamheten i tid och rum, delar in barnen i mindre grupper, hittar nya pedagogiska lösningar. Uppsatsen pekar på gröna miljöers betydelse för att utveckla lek och lärande. Det måste finnas plats

för både lugna och vildare rörelselekar i förskola och f-klass. Om den pedagogiska verksamheten skall utvecklas enligt läroplanens intentioner, behöver den fysiska miljön tas tillvara utifrån ett helhetsperspektiv på lek och lärande.

This study was undertaken among teachers in different schools of Sweden and among several teachers with experience in teaching drama during February and March 2006. The aim was to explore what the beneficial aspects of working with drama outdoors are and simultaneously to examine any problems that may appear and what kind of activities the teachers believe are more conducive to outdoor settings.

Qualitative research methods were used for this study. An open questionnaire was sent to eight drama teachers for their opinion on doing drama activities in outdoor environments. Also, activities recommended for using in outdoor settings were prepared and send to several teachers, some of whom had previous experience working outdoors. They were asked later in an open questionnaire to evaluate the relative success of the activities they managed to do and the positive aspects and problems they encountered in doing the activities in outdoor settings. Additionally, some unstructured observations of two different groups took place in two elementary schools.

The research reveals that in general terms, the teachers encountered many beneficial outcomes of using drama activities in outdoor environments and they encountered some problems as well.

This study demonstrates the relative success and benefits of drama activities in outdoor environments and addresses some common problems that may appear. It contains a variety of drama activities that can be useful to teachers who are interested in working with drama in the outdoors. The discussion includes some recommendations for teachers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelse upplevelsen har för minnet. Studien behandlar tre problemformuleringar: (1) Vad minns eleverna några månader efter sitt besök på Sörmlands museum? (2) Varför minns eleverna just de sakerna? Här studeras de två aspekterna: Av vilka anledningar anser eleverna själva att de har dessa minnen? Vad säger utomhuspedagogisk forskning om upplevelsernas betydelse för lärandet? (3) Hur väl stämmer elevernas minnen överens med de syften som Sörmlands museums har med sin verksamhet?

Studien baseras på en enkätundersökning där sammanlagt 205 elever i årskurs 4 och 5 har deltagit i ett studiebesök på Sörmlands museum under våren 2004. Efter fyra till åtta månader ombeds eleverna utveckla två frågeställningar / påståenden: (1) Detta minns jag… (2) Jag minns det för att…

Resultatet visar att eleverna har rika minnen från besöket samt att de allra flesta eleverna upplevde besöket som positivt. Studien av elevernas minnen efter deltagande i programmen på Sörmlands museum visade att 70 procent av eleverna mindes aktiviteter de fått göra själva. 51 procent hade auditiva minnen och 40 procent hade visuella minnen. 37 procent av eleverna hade minnen som var kopplade till en specifik plats på Nyköpingshus.

Den orsak de flesta eleverna själva angav till att de kom ihåg dagen var att de hade positiva minnen, 75 % skrev att det var roligt. Många elever upplevde även programmen som spännande, intressanta och unika. Karaktären hos deltagarnas minnen liksom deras egna teorier om varför de minns det de minns stärker den utomhuspedagogiska forskningens syn på inlärning. Egna upplevelser, i synnerhet sådana som involverar många sinnen, rörelse och en plats som förstärker lärandet, ger eleverna något att associera faktakunskaper till. Studien har visat att de studerade programmen utgör en arena för spännande möten mellan samtid och dåtid. Elevernas omfattande och positiva minnen visar att Sörmlands museum lyckas väl med sin föresats att fungera som ett komplement till skolan.

This research investigates and reveals the condition of outdoor education (ODE) in general in two specific countries, Cyprus and Sweden. Some more specific questions that this research tries to answer are:

· What are some differences in ODE development between Sweden and Cyprus?

· What are the opinions of teachers in Cyprus and Sweden with respect to ODE?

· What are the conditions in Swedish and Cypriot schools that affect the development and implementation of ODE in schools?

· What are some future plans for ODE in Cyprus based on these results?

For the conduction of this research questionnaires were delivered and filled out from teachers of primary school for each country. The questionnaire was consisted from sixteen questions and includes two types of questions, ordinary scale questions and a combination if ordinary scale question with open type questions.

The outcomes of the research generally show a positive attitude from behalf of the teachers towards ODE and a bigger acquaintance of Swedish teachers with the subject in compared to Cypriot teachers.

However teachers seem to have also some reservations towards some issues concerning ODE. The research also reveals the gap in the field of training opportunities-especially in Cyprus, and also the teacher’s belief in the importance of training. The important role of factors like tradition, culture and different educational systems in the two countries concerning ODE is also stress out. Taking in mind the outcomes some comments and suggestions for future plants are discussed.

Sedan 1992 har Jönköpings kommun drivit en naturskola i form av en exkursionsbuss, ekobussen. Verksamheten har varit inriktad mot dagsexkursioner för grundskolans senare år och gymnasieskolan under ledning av utbildad och engagerad personal. Genom åren har, i dialog med kommunens undervisande lärare, en pedagogisk modell för praktisk ekologiundervisning etablerats, där jämförande undersökningar av olika biotoper har utgjort tyngdpunkten. Man har använt ett undersökande och elevaktivt arbetssätt. Bussens utrustning har kunnat användas för avancerade mätningar och examination av djur och växter men tillhandahåller även personlig utrustning som stövlar och regnkläder. Det innebär stor flexibilitet i verksamheten.

I föreliggande studie berörs hur ett upplevelsebaserat lärande kan främja ett ökat miljömedvetande. I sex gymnasieklasser har undersökts i vilken mån uppfattningarna om den pedagogiska modellen förenas hos deltagarna. Vidare har undersökts hur exkursionen integreras i övrig undervisning i ekologi- och miljöundervisningen på skolorna. Slutligen besvaras frågan hur detta uppfattats av eleverna. Studien har både kvantitativa inslag i form av enkäter till cirka deltagande 150 elever, före och efter exkursion, och kvalitativa delar som innefattar deltagande observation under sex exkursioner, intervjuer med de sju lärare och även med initiativtagaren och den ansvarige för ekobussen. Undersökningen har huvudsakligen genomförts under maj månad år 2004.

Resultaten visar att verksamheten är mycket efterfrågad, både av lärare och av elever. Eleverna är i stort väl förberedda både teoretiskt och praktiskt och att upplevelserna under dagen används i efterarbetet. Hårt bokningstryck ger dock praktiska problem att inordna exkursionen i ordinarie undervisning. Exkursionsledaren kör bussen men styr också den pedagogiska verksamheten. Det finns en dynamik i processen att välja arbetsformer och parera för händelser under dagen. Det har över tid skett en förskjutning av fokus från kvantifiering av data till mera upplevelsebaserade erfarenheter. En tendens till passiv elevroll finnsi vissa situationer, när klassen lyssnar till exkursionsledarens genomgångar. Under praktiska arbetspass sker redovisningar genom att gruppen samtalar om resultaten, även om de flesta elever också får skriva en formell rapport i efterhand.

Det finns en stark ambition att vara en utomhuspedagogisk modell för skolorna. Man förefaller också lyckas vara den impuls till pedagogisk utveckling av arbetsformerna som styrdokumenten för skolan uppmuntrar till. Genom sin breda kontakt med kommunens lärare påverkar ekobussens pedagogiska modell ekologi- och miljöundervisningen på ett positivt sätt. Detta kan därmed vara ett värdefullt bidrag till ett ökat miljömedvetande.

Vårt huvudsyfte har varit att utvärdera huruvida några för gymnasieungdomar tidigare kända begrepp i ämnet matematik kvalitetsmässigt förändras i olika lärandesituationer över tid.

I styrdokumenten för gymnasieskolan definieras begreppet kunskap med hjälp av de fyra f:en: Fakta, kunskap som information; Förståelse, att begripa kunskap; Färdighet, kunskapens praktiska sida; Förtrogenhet, kunskap som bedömning.

Vi har använt oss huvudsakligen av kvalitativ metod och teknik eftersom vi ville se vilka uppfattningar som avser begreppet ekvation som eleverna hade med sig från tidigare utbildning och hur dessa uppfattningar förändrades över tid. Den kvalitativa metoden är lämplig just för detta ändamål när vi i förväg inte vet vilka svar eleverna kommer att delge oss. Vi har använt oss av tre olika metoder för att få svar på våra frågeställningar nämligen enkät, intervju och utvärdering.

Under hösten 2003 genomförde vi två olika undervisningsserier i två parallella klasser på gymnasiet. Med den ena gruppen har vi bedrivit utomhuspedagogik och den andra har undervisats på traditionellt sätt. Grupperna har mött samma problemtyper men arbetat med dem på två helt olika sätt.

Det slutliga resultatet visar att majoriteten av eleverna i utegruppen ser tillämpningsmöjligheter utanför skolans värld med ekvationer emedan elever i innegruppen inte gör det utan ser ekvationer som något relaterat till skolmatematiken.

Vår tolkning är att utegruppen nått en högre förtrogenhet med begreppet vi undersökt. Vår slutsats är att utomhuspedagogik kan vara en framkomlig väg att lära matematik.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.

Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.

Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.

Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.

How do people construct shared views of what the organization is all about in the international, complex; company? Within a cultural perspective, organizational identity can be tmderstood as organizational members' shared views and definitions of the organization. As people make sense of actions, events, decisions, etc., shared meanings develop which provide organizational members with a sense of organization. Through an ethnographic study in the corporate setting of lKEA I have tried to create an understanding of the processes tluough which organizational identities become constructed across borders.

In the study it is shown how organizational members through the processes of sense-making construct collective self-views. By drawing borders against the outside world, mirroring themselves and talking to the self, organizational members come to create definitions of what the organization is all about. In the international, complex organization, these processes take place in different national contexts and in various local spheres of meaning. In order to offset divergent views and differentiation of meanings, managers try to create a global supra-identity through the fabrication of culture. At the same time, however, there is a heterogenization of meanings as predefined meanings from the top are constantly interpreted, rejected, recreated or adopted in the local spheres. Thus, in the complex organization, there are many collective selfviews and multiple identities. The organization, then, is to be Wlderstood as an arbitrary boundary around a set of spheres of meaning that overlap and interact.Index

Humans are currently living in a way that profoundly affects the planet, and the lives of future generations. Our value system promotes economic gain over environmental health. We are taking more than we are giving back, stretching beyond the limits of sustainability. Earth cannot sustain the current human lifestyle under these conditions. This is paired with the fact that the current system of education focuses on producing economically productive individuals instead of environmentally and socially aware persons who carefully consider the impacts of their actions. This study examines the capacity for “ecological living” to use outdoor education as a tool for changing the present human way of life. Thirty three ecological farms responded to a questionnaire examining the importance each placed on current vs. alternative values. The respondents also answered questions displaying the relationship between life on their farms and the key components of outdoor education. Results show a positive opportunity exists for using ecological farms and the ecological lifestyle to promote a change in way of life. The results also exhibit a high level of connection between the ideals of outdoor education and the activities that are part of life on an ecological farm. This suggests that by specifically tailoring ecological farms to be educational institutions, a further change in way of life could be expanded. The ecological lifestyle shows potential to educate people in greater awareness of others and the environment, thereby decreasing the human impact on earth and creating an opportunity for future generations.

Arbetets syfte är att göra en fördjupad studie av symbolerna i den textila färgningstekniken bogolan från Mali där intervju och litteratur ställs emot varandra. Syftet är att ta reda på om malis befolkning är medvetna om symbolernas betydelse i textilen bogolan. Arbetet forskar i djupare kunskaper kring symbolers värde för människor därför jämförs textilen med två andra textila hantverk närmare bestämt kelimmattor från Kurdistan och batik från Java. Uppsatsen behandlar de likheter och skillnader som påträffas mellan de tre textilierna. Utifrån en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt genomfördes en sammanställning av det insamlade materialet från litteratur och från halv-strukturerade intervjuer. Resultatet visar att det har skett en förändring gällande symbolers betydelse i textilen bogolan men även de två andra textilierna. Många likheter påträffas mellan de tre textilierna samtidigt som skillnaderna gör sig tydliga. Arbetet öppnar en dörr till fortsatta studier om symbolers värde och betydelse i textila hantverk för de människor som bär och brukar dem.

Sundheden er til debat. I Danmark og det øvrige Norden forskes der inden for flere felter i at afdække de fysiske og mentale sundheds- og risikofaktorer. Denne nye antologi præsenterer i det lys forskellige professionelle perspektiver på børn og unges sundhed.Med hvad er sundhed i det hele taget? Og hvordan kan sundhed forstås i et nutidigt lys? Fra officiel side fokuseres der meget på det fysiske aktivitetsniveau som det bedste middel til at bevare eller forbedre sundhedstilstanden. Samtidig forskes der også en hel del i bevægelsens betydning for læring, der ellers traditionelt er blevet anset som et kognitivt anliggende i skolernes praksis.Det er redaktørernes håb, at bogen kan inspirere til ændring og udvikling af praksis - bl.a. institutionel praksis, læringspraksis og praksis i fritidssektoren.Bogens forfattere repræsenterer tilsammen forskningsområdet, professionsområderne og praksisfeltet omkring børn og unge.Bidragsyderne er ikke udvalgt ud fra en overordnet fælles teoretisk enighed mellem dem, men ud fra, at de hver især har en specifik faglig forståelse, der er væsentlig for helheden. Potentialet ved de forskellige faglige forståelser er, at de tilsammen udvider grundlaget for helhedsorienterede og koordinerede overvejelser og praksistiltag - på tværs af institutionelle grænser.Forfatterne er Uffe Juul Jensen, Bente Jensen, Bjarne Bruun Jensen, Bente Klarlund Pedersen, Mia Herskind, Anders Szczepanski, Peter Paludan, Lotte Bælum, Niels Sandø, Anne Riis Jensen, Karsten Sørensen, Jørgen Balslev Hansen, Tina Kolding, Grethe Sandholm, Hanne Værum Sørensen, Helle Thorup Schmidt, Mette Toftegaard Rasmussen, Søren Møller og Jan Milandt.Bogen henvender sig til alle med interesse for børn og unges sundhed.

Den här boken handlar om den kunskap som finns i olika praktiska verksamheter. Det kan röra sig om alltifrån att bygga båtar till att idka friluftsliv och spela musik. Inom dessa områden finns idag olika slags utbildningar i vilka man lär sig grunderna för verksamheten. Gemensamt för utbildningarna är att man ständigt diskuterar vilken typ av lärande som sker och vilka olika former av kunskap verksamheten bygger på. I vår tid förs en intensiv diskussion om olika slags kunskap. Det talas om vetenskaplig kunskap, praktisk kunskap och tyst kunskap. Vilka innebörder dessa olika former av kunskap har diskuteras i boken, likaså vilken förståelse av kunskap som finns i de praktiska verksamheter som presenteras. Grundtanken med boken är att ett demokratiskt kunskapssamhälle bygger på ömsesidig respekt för olika verksamheter och den kunskap dessa bygger på. Kunskap i det praktiska ger en värdefull orientering om den utveckling av kunskaper som sker i det vi kan kalla kunskapssamhället. Boken vänder sig därmed till alla som arbetar med utbildning av olika slag, i synnerhet sådan som har praktisk eller estetisk inriktning.

Datorn som möjligt formgivningsredskap fär textila ändamål.