"To take the stair to the Essay" is a hermeneutically bent empirical study based on a qualitative research. In the interviews, which are done with two focus groups with help of semi-structured questions, eight students participated who studied the Master program in Outdoor Education 2007-2009 at Linköpings University (LiU).

The purpose with this essay is to examine with an empirical study how students who are studying Outdoor Education at LiU experiences their process to begin, carry out and complete their writing of the Master Essay. In the study I focus on the significance of support and what possible obstacles the students experienced personally, in their surroundings and in relation with the University.

The result shows that the majority of these adult students, which on average work approximately 90% parallel to the part time studies on 50%, thought that the most important factors of motivations before the beginning of the Essay was the own feeling of inward satisfaction along with gaining increased respect from colleagues and employers for their work.

During the realization the majority thought that different "mental tools" had been supportive, together with when there had been a plain progress in the step-form applicable especially with the literature and the reflection. It was also positive to begin early with the Essay during the course. There was a concern for not getting continuously guidance and plain and concrete information about the Essay writing from LiU, which felt like an obstacle in the writing process.

At the end of the writing process the importance of outward confirmation had decreased and the own inward motivation was the most important. The social group process regarded to have had significance on the realization of the course and the participants wished a more web based contact between the meetings.

I pedagogiken som vägledarskap i naturligt friluftsliv baseras på handlar det om att lära genom verkliga situationer. Den syftar till att deltagarna på en färd, genom egna upplevelser och erfarenheter, ska utveckla färdigheter för att själva kunna ge sig ut på liknande färder i framtiden. Huvudsyftet med den här studien är att undersöka hur en lärosituation på en färd kan se ut, och vilken roll vägledaren har för att en situation ska inträffa och leda till lärdomar. Studien bygger på deltagande observation under två vinterfärder och efterföljande intervjuer med vägledarna.

Till grund för vad vägledarna förmedlar under färderna finns deras egna uppfattningar om friluftslivet. När vägledarna beskriver sin syn på friluftsliv tar de upp att friluftslivet i princip innebär att flytta sitt liv ut i naturen, och att de känner sig hemma i att vistas i naturen. De beskriver också betydelsen av den upplevda enkelheten, den fysiska aktiviteten och hur ökade kunskaper i friluftsliv förstärker den positiva upplevelsen.

Inför de båda färderna har vägledarna olika förutsättningar att förhålla sig till. Hur väl vägledarna känner gruppen sedan innan och hur lång tid de har på sig totalt tillsammans med gruppen är faktorer som har betydelse för hur de agerar under färden.

I min analys beskriver jag två olika typer av lärosituationer. Den första är de som direkt bygger på vägledarnas planering av färden och som de i förväg har kunnat räkna med att de ska inträffa. Här har valet av tid och plats en grundläggande betydelse. Den andra typen av lärosituationer är tillfällen när något oförutsett händer och deltagarna eller vägledarna behöver ändra på ursprungsplanen och anpassa sig efter de nya förutsättningarna. I de oförutsedda situationerna finns, förutom erfarenheter kring den konkreta situationen, också lärdomen att vistelse i den oförutsägbara naturen innebär att behöva vara flexibel och beredd att anpassa sig efter de förhållanden som råder.

En förutsättning för lärandet i alla de olika situationerna är ett förhållningssätt gentemot gruppen där vägledarna strävar efter att alla ska bli delaktiga och ta eget ansvar. Jag har i min studie kunnat se flera exempel på hur vägledarna på olika sätt arbetar för att främja gruppens delaktighet och medansvar.

Outdoor education is considered to be a recent teaching approach and method in a general educational framework, which is related to learning through authentic places and different direct experiences. However, the learning process within the educational system in Cyprus is mainly based on traditional models of teaching. Despite that fact, a modified society established the necessity for a new educational curriculum, which was implemented in 2010. Thus, the current research is focused on a curriculum-related study on outdoor learning and teaching, based on experiential learning in primary schools in Cyprus. Specifically, the focal point is on teachers’ perceptions regarding the status of experiential learning within the Greek language curriculum and the possibilities of implementing outdoor language activities, in order to enhance students’ learning. Through a qualitative approach, this research included analysis of the data extracted from ten semi-structured synchronous online interviews with primary teachers. The data were analysed thematically and summarized in five themes related to the connections between outdoor learning, experiential learning and language teaching. In particular, the relevant findings demonstrated that experiential learning is mainly presented on a theoretical base through the language curriculum and that outdoor language activities, although they can enhance the implementation of more efficient lessons, are limited. The results reveal primary teachers’ basic knowledge on the field of outdoor education, as they additionally noted some important barriers of outdoor learning, such as time limitations, lack of support and the traditional way of thinking. Thus, they pointed out the necessity of applying significant changes that will support the new Greek language curriculum and its basic principles. Additionally, the teachers acknowledged several benefits of outdoor language teaching mainly related to the students’ personal and social development. The above findings contribute to the current limited scientific knowledge, concerning the practice of outdoor education in primary level in Cyprus. To conclude, the results of the specific study are focused on the perceptions of the ten participants, so they cannot be generalized. Therefore, further research on the related field would be important for a wider investigation of outdoor language learning within the Cypriot educational system.

Autorid teevad selles raamatukeses katse määratleda õuesõppe mõistet ning soovivad väljaandega ärgitada selle üle arutlema. Antakse ülevaade õuesõppe haridusloolistest ja õpetuslikest tagamaadest, sellega haakuvast pragmaatilisest traditsioonist ning esitatakse rida võimalusi, kuidas kasutada õuesõpet haridusasutustes. Eriti on rõhutatud õuesõppe olulisust elukestva õppe motivaatorina. Õuesõppe meetodid põhinevad vahetutel vaatlustel õueklassis. Autorid püüavad näidata õueklassi erilist olemust ning unustatud võimalusi, et uuesti ellu äratada sellised arusaamad nagu tegevuslik tarkus, õppimine tegemise kaudu ning oskamine tegemises.

This investigation explores the meanings primary school teachers who apply outdoor learning and teaching methods associate withthe places that encompass their teaching practices. A symbolic interactionist framework coupled with a social constructionistorientation was employed to analyze data collected from semi-structured interviews and photo elicitation techniques. The findingsillustrated that meaning ascribed to place derived from the interactional processes between the study’s respondents and thephysical setting within which educational interventions occurred. The nature of these interactions also appeared to be highlyinfluenced by the social worlds in which informants participated and their featured social processes. The results elucidated that theattribution of meaning to learning landscapes was impacted by school administrational factors, institutionalized school practices,the respondents’ university education and the perspectives they held about outdoor teaching and learning. Findings from thisenquiry make progress towards gaining an insight into the social construction of meanings ascribed to outdoor learningenvironments. Additionally, they contribute to a theoretical discussion regarding the impact of social contexts encompassingteaching and learning interventions on the educational potential of outdoor places.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka skillnader som kan identifieras rörande elevers handlingskomptens beroende på var och hur undervisningen har bedrivits. Jag har velat ta reda på på vilka sätt valet av undervisningsmetoder och valet av plats för undervisningen kan påverka elevernas utveckling av handlingskompetens. Studien har genomförts med en kvasiexperimentell design, där två klasser i årskurs 8 har arbetat med ett tema kring hållbar konsumtion av kläder. Den ena klassen har haft all undervisning i klassrummet medan den andra klassen vid två tillfällen fått gå till stadens centrum för att göra butiksundersökningar och intervjua butikspersonal. I övrigt har båda klasserna fått likartad undervisning av samma lärare. I slutet av projektet genomfördes semistrukturerade gruppintervjuer med eleverna som analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultaten visar att klassen som gjort butiksundersökningar i betydligt högre utsträckning såg just att ställa frågor i butiken som ett sätt att påverka för en hållbarare klädkonsumtion. Att de nämner frågandet som en lösning på problemen med klädproduktion och konsumtion kan kopplas till att de fått möjlighet att pröva detta tillvägagångssätt. Men det innebär dock inte med nödvändighet att eleverna kommer att använda sig av denna påverkansmetod när de själva handlar kläder. Intervjuerna visade också att butiksundersökningarna lyftes av elva av tjugo elever som viktigast för att skapa engagemang för ämnet. Näst viktigast ansåg de vara att se på film. I klassen som hade all undervisning i klassrummet var film det mest dominerande sättet att skapa engagemang.

Inclusion recognises the diversity of people and aims to use these differences as advantages. Since the ratification of the Convention on the Rights of Persons with Disabilities in 2009 there have been changes to the educational system in Germany; children with special needs are now attending general schools. This change has developed complex debate in societies discourse and the media. It has highlighted the need for changes within the education sector that support inclusion and allow all students to participate on their level.

Within the field of Outdoor Education, learning contains practical and theoretical approaches, all senses should be used and emphasis is placed on students learning from experiences. Those learning methods are particularly well adapting for children with special needs as special education works with direct learning approaches. The place of learning is a key element within Outdoor Education and learning can take place outside the classroom in urban or rural environments.

In order to determine if Outdoor Education has the potential to increase inclusion of children with special needs, a study in a German primary school was conducted. The study focused on a single class whilst they participated in mathematics lessons. Interactions were observed between students and teachers during indoor and outdoor lessons; follow-up interviews with students and teachers were made.

The findings presented participation of all children while learning outside the classroom. In particular children with special needs showed an increased sense of achievement and a higher level of motivation and concentration in the outdoor lessons due to the fact that they were able to contribute to the exercises. The presented findings show that Outdoor Education has a meaningful potential in order to increase inclusion in German schools. 

De sista 15 åren har det skett en attitydförändring i statliga dokument för personer med funktionshinders rätt till delaktighet ochmedverkan i den offentliga miljön och dessa dokument ska genomsyra den kommunala verksamheten. För barn medfunktionshinder är lekplatser och tillgången av dem en viktig plats i den offentliga miljön.

Syftet med uppsatsen är att få en ökad insyn i hur tillgänglighet av lekplatser för barn med funktionsnedsättningar synliggörs påpolitisk nivå i Norrköpings kommun. Två angreppssätt har använts och det ena är hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs ide politiska styrdokumenten och det andra hur barnperspektivet/tillgänglighet synliggörs via sex intervjuer. Fyra av dessa är medpersoner med makt på olika nivå i Norrköpings kommun gällande lekplatser och deras utformning. De andra två intervjuerna ärmed personer från brukarnas perspektiv, det vill säga handikappföreningar.

Resultatet påvisar att Norrköpings kommun genomfört insatser för att stärka barnperspektivet och tillgängligheten iverksamheten. De statliga direktiven tydliggör vad som är extra viktiga och dessa har inte genomförts fullt ut. Fullt ut innebär attnågra av informanterna som är verksamma i kommunen inte var medvetna om att det finns befintliga verktyg att använda för attsynliggöra barnkonventionen. När det gäller lekplatser och dess tillgänglighet skiljer sig informanternas kunskap och erfarenhetvilket även präglar svaren. Även om det skiljer sig åt finns det en ambition från dem som har makt att påverka i kommunen att vilja väl och tillgängliggöra lekplatser. Det kan även uttydas av övriga informanter att den bilden överensstämmer och dennaambition kan skönjas i de kommunala dokumenten.

Det är på grund av de omfattande förändringarna av direktiv gällande delaktighet och medverkan i det offentliga rummet, som detär intressant att undersöka hur lekplatser tar sig i faktiskt uttryck för barn med funktionshinder.

Syftet med undersökningen är att ta reda på föräldrars uppfattning om vilket värde och innehåll som utomhuspedagogiken har för deras barns lärande. Nio föräldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor. Resultatet visar att föräldrarnas insikt och kunskap om innehåll och värde i utomhuspedagogiken är viktig för helheten omkring barnens lärprocesser När föräldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hälsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lärandet så blir de delaktiga inte bara i sina barns lärprocesser utan även i utomhuspedagogikens utveckling i skolan.

Syftet med denna studie har varit att försöka ta reda på hur lärarna uppfattar besöket på naturskolan och hur de använder och efterarbetar kunskapen de får med sig. Hur tar de tillvara den gemensamma upplevelsen, de praktiska och sinnliga erfarenheter de fått och hur reflekterar de över besöket när de kommer tillbaka till skolan. Det jag har velat studera närmare är denna växelverkan mellan upplevelse och reflektion, grundat på konkreta erfarenheter i autentiska situationer.

Naturskolan erbjuder genom handledning i praktiken pedagogerna kompetensutveckling inom utomhuspedagogik tillsammans med sina elever. Dagen ska ge dem möjlighet att tillsammans med sina elever reflektera, diskutera och jobba vidare när de kommer tillbaka till skolan.

I min kvalitativa undersökning har 6 lärare från 4 olika skolor intervjuats som har gemensamt att de ofta besöker naturskolan med sina elever. Resultatet visar på att lärarna ser naturskolan som ett konkret verktyg för lärandet vilket ger eleverna praktiska kunskaper för ökad förståelse och sammanhang. Den konkreta undervisningen medför att eleverna får egna inre bilder och ger dem ytterligare en dimension. Den tydliga och konkreta kopplingen medförde även att språket befästes och förstärktes, de lärde sig nya ord och begrepp. Dialogen stärker i sin tur banden och gemenskap bildas. Besöket på naturskolan medför också många andra mervärden som motion, samarbete, upplevelser och förundran m.m.

Naturskolebesöket upplevdes meningsfullt därför att det fanns syfte och tydliga mål knutna till det konkreta lärandet. Det finns även många andra anledningar till att lärarna känner att besöket är givande men att naturskolan är en kompetenshöjare är en gemensam uppfattning hos lärarna.

Under besöket kan lärarna inta en mer iakttagande roll, det ger i sin tur möjlighet till efterföljande samtal och reflektioner med sina elever. Ex. om hur samarbetet i klassen fungerar. Undersökningen visade även att lärarna tycker att förarbete är minst lika viktigt som efterarbete för att besöket ska bli så givande som möjligt.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i sex lärares uppfattningar om utedagar vid två olika naturskolor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare beskriver elevernas lärande och sin egen roll under utedagen på naturskolan. Syftet är också att se vilka kopplingar som finns mellan utedagen och skolans ordinarie verksamhet och dess styrdokument. Ett bisyfte är att beskriva vilka förutsättningar som lärarna ser till utomhuspedagogik runt den egna skolan, då i form av hinder och möjligheter.

Metoden är etnografisk och bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt en observation.

Resultatet visar att lärarna i studien ser naturskoledagen som en dag för lärande som är utforskande, upplevelsebaserat, praktiskt och bygger på samarbete och delaktighet. Lärarna ser en variation gällande utevana och mognad för utomhuspedagogik hos eleverna. Lärare integrerar utedagen i sin ordinarie undervisning eller låter den vara mer fristående. Resultatet visar att lärare förbereder dagen på naturskolan på olika sätt och i olika grad och hur kontakten med naturskolan sker inför utedagen varierar. Lärarna kan inta olika roller under utedagen, rollen som till exempel ordningsman, medforskare, iakttagare eller hjälpare.

Lärarna i studien gör kopplingar till skolans styrdokument, beskriver hur ämnen och begrepp berörs under utedagen och påtalar det ämnesövergripande arbetssättet.

Resultatet visar att närnaturen och närsamhället utgör tillgångar vad gäller utomhuspedagogik runt den egna skolan. Hinder för utomhuspedagogik är till exempel brist på kompetens, okunskap om området, tid och att det kräver mycket förberedelse.

Outdoor education may be quite a well-known conception but still unsettled in the Slovenian pedagogical context. The Scandinavian – Swedish conceptual tradition in the thesis provides a framework for analysing the Slovenian curriculum; the lesson plans for the compulsory school from an outdoor education perspective. The main characteristics of outdoor education, gathering around experience, place and method/activities, are found also in the Slovenian context, exactly in the formal education documents. The perspective of outdoor education would therefore lie in introducing the Swedish concept of outdoor education as an opportunity to reflect upon an existent outdoor teaching and learning practice and inherent teacher education.

In what ways can outdoor education be used when teaching immigrants the language of their new country? There is aneed to both concretise grammar teaching and diversify teaching methods to bring language acquisition closer to reallife situations. By using action research a collaborative study was made with four Finnish teachers in four immigrantlanguage classes by implementing a series of lessons using outdoor education. Focussing on the teacher’s experiencequalitative interviews were conducted both before and after the collaborative outdoor lessons. This was supported byobservation and student verbal and written evaluation.

Both positive and negative aspects of outdoor education were explored in relation to how effective it is as a teachingmethod and as a method of cultural assimilation and group socialisation.

Outdoor education was found to support a sense of group inclusion and strengthen collective group experience.Difficult concepts were dealt with in a more tangible manner which specifically benefited weaker students. Byexploring the unfamiliar as a group in a supportive environment constructive outcomes were gained. Being outdoorsand using natural materials democratised the cultural meeting. Peer collaboration was demanding but fruitful andshould be used more as a developmental tool in education.

The study is phenomenographic and describes 15 expert professors’ conceptions of the importance of the place for learning and teaching in an outdoor pedagogical context. Five qualitatively different categories express the outcome, namely the possibility to: discover and develop place-related propositions of sense, develop a physical, sensuous relation to various occurrences/phenomena, develop a personal relationship to the landscape, develop knowledge through familiarity and develop a wider understanding of society and environment. In a school-related context one finds conceptions with the focus on propositions of meaning and relationships to various phenomena. Here the place is also conceived as meaningful for the understanding of society, milieu and sustainable development, as also to develop knowledge through familiarity. The non-school related context one found oneself in in leisure hours during one’s childhood and youth are conceived as the basis of the development of a personal relationship to the landscape. The study points to the significance of direct authentic place-related encounters in the outdoor environment.

A growing body of research indicates that nature connectedness should be an important component of environmental education programs as emerging empirical evidence shows a correlation between connectedness to nature and environmentally responsible behaviour. Despite an increased interest in further examination of the human-nature relationship, research is lacking in terms of specific factors or conditions that influence nature connectedness. In this study, a mixed methods approach was employed to quantitatively assess the impact winter camping had on nature connectedness and then qualitatively determine specific components of the camp experience that influenced this sense of nature connectedness. Nineteen scouts participated on a three day winter camp at Manning Park in British Columba, Canada, where they experienced many challenges such as sleeping in quinzees (snow caves) and learned new skills such as snowshoeing. The Nature Relatedness Scale was used to assess nature connectedness in this study. A pre-test was administered a few days before the winter camp and the post-test two days afterwards. The results from the paired sample T-test show that there was a statistically significant improvement in nature connectedness following the winter camp experience. Eleven scouts were then selected to participate in semi-structured interviews with the aim of gaining insight to the specific conditions of winter camping that influenced nature connectedness. The results indicate that the location of the camp, the condition of being immersed in nature, interacting with wildlife, the positive experience of challenges, the presence of risk, and freedom from technology are all contributing factors that influenced a sense o f nature connectedness. An increased environmental awareness was also a prevalent theme which supports research suggesting that there is a positive relationship between nature connectedness and pro-environmental behaviour. It is recommended that programs with the aim of promoting nature connectedness or environmental awareness should include as many of these components as possible. Further research should alsobe conducted to confirm that these results apply also to other populations as these results cannot be generalized with a sample size of nineteen.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

This thesis is about how outdoor activities has influenced children in the Chinese reality TV show “Where are we going, dad?”. The study was carried out by observing the TV show and interviewing 6 viewers of the show after the release of the first season. The analysis indicates that the TV show reflects part of the obstacles for children to do outdoor activities in China. The children in the TV show received many benefits, both physically and emotionally, by doing outdoor activities. The celebrity fathers were also able to re-assess their roles as parents in the education of their children, using outdoor activities and challenges as education tools.

Interpersonal growth is one part of the definition of outdoor education. Collaboration and common purpose are key phrases in cooperation learning. Both those two teaching methods are including students’ social development. To find out the effects of teachers’ and students’ attitude toward cooperative learning in outdoor education, this study explores the benefits and limitations of group work in outdoor education theoretically. Also, this study explores the attitudes of teachers and students regarding group work in outdoor learning. Questionnaires were used to find the students’ opinion of group work in outdoor education, during the analysis of data, thematic analysis was conducted with interview data to find out teachers’ attitudes. The participates of this study mainly had a very positive attitude towards group work in outdoor education, although some limitations were identified, such as students sometimes lost focus, were absent or were less involved.