This text approaches word classes and their categorial manifestations from the perspective of typology and language universals research. The authors discuss word class categorization in general, as well as word classes and word class systems of individual languages.

Jan Einarsson är född 1940 i Urshult, Kronobergs län. År 1974 blev han fil.lic. i nordiska språk på avhandlingen Sammanträdet som talsituation och 1978 fil.dr på avhandlingen Talad och skriven svenska. Sociolingvistiska studier. Han förordnades som docent i nordiska språk vid Lunds universitet 1980. Jan Einarsson har varit tf professor i svenska vid Stockholms universitet, metodiklektor och forskare vid Lärarhögskolan i Malmö, extern lektor vid Roskilde Universitetscenter, redaktör för språkartiklarna i Nationalencyklopedin, men framför allt forskare och lärare vid Institutionen för nordiska språk i Lund. Han är känd i vida kretsar för sina föreläsningar om språk och jämställdhet. Jan Einarsson utnämndes att vara professor i nordiska språk vid Lunds universitet från den 26 november 1999.

I den här boken har vi samlat ett antal texter skrivna av forskare som på olika sätt haft förmånen att samarbeta med och stå i dialog med Viveka Adelswärd. Den omedelbara anledningen är att vi alla vill hylla Viveka när hon den 17 mars 2002 fyller 60 år. Vi gör det som representanter för mycket vida kretsar av kollegor och forskare som fått ta del av Vivekas kunskaper, engagemang och vänskap i den akademiska världen, i Sverige, i Norden och internationellt.

How do people with brain damage communicate? How does the partial or total loss of the ability to speak and use language fluently manifest itself in actual conversation? How are people with brain damage able to expand their cognitive ability through interaction with others - and how do these discursive activities in turn influence cognition? This groundbreaking collection of new articles by a wide range of international scholars examines how aphasia and other neurological deficits lead to language impairments that shape the production, reception and processing of language

The handbook Language Typology and Language Universals provides a comprehensive and thorough survey of our current insights into the diversity and unity found across the 6000 languages of this planet. The 125 articles collected in two volumes include inter alia chapters on the patterns and limits of variation manifested by analogous structures, constructions and linguistic devices across languages (e.g. word order, tense and aspect, inflection, color terms and syllable structure). Other chapters cover the history, methodology and the theory of typology, as well as the relationship between language typology and other disciplines. The authors of the individual sections and chapters are for the most part internationally known experts on the relevant topics. The vast majority of the articles are written in English, some in French or German. The handbook is not only intended for the expert in the fields of typology and language universals, but for all those interested in linguistics. It is specifically addressed to all those who specialize in individual languages, providing basic orientation for their analysis and placing each language within the space of what is possible and common in the languages of the world. For further information about the handbook series, please refer to www.deGruyter.de/hsk

I den här bokens tolv kapitel, skrivna mellan 1975 och 1983, utvecklar jag en teori om skolans roll i den individuella språkutvecklingen (begränsad till enspråkig utveckling). Boken är disponerad på följande sätt:

Första delen, som tjänar som bakgrund till resten av boken, utgörs av mitt bidrag till Basfärdigheter i svenska. Dar presenterar jag en syn pa språkkunnande som ar både bredare och djupare an den traditionella ordförrad-plus-grammatik-synen. Denna syn på sprakkunnande utgör utgångspunkten för den teori som utvecklas i del II.

Andra delen består av fyra sammanflätade framställningar:

• av språkliga verksamheters beståndsdelar: deltagare, ämnen och relationerna dem emellan: replikväxlingar, språkspel och genrer;
• av språkliga verksamheter som helheter: en genre, en uppsättning replikväxlingstyper (ett turtagandemönster) och en uppsättning språkspel (ett bidragsmönster), bestämda av verksamhetens maktstruktur, som i sin tur ar bestämd av verksamhetens sociala funktioner;
• av språkutveckling som en fortlöpande utvidgning av en repertoar av roller i språkliga verksamheter;
• och av undervisning som språklig verksamhet: en verksamhet vars maktstruktur, bestämd av undervisningens grundläggande sociala funktion, textreproduktion, tillåter elever att delta och bidra på ett antal olika nivåer och därmed tenderar att reproducera deras språkliga förkunskaper, som ihop bildar en teori om språklig verksamhet och språkutveckling i allmänhet och undervisning som språklig verksamhet och medium för språkutveckling i synnerhet.

Denna del utgör också den gemensamma slutrapporten för de båda SÖ-finansierade projekten "Det talade sprakets funktion i skolan" (1975-1978) och "Kommunikativ utveckling" (1979-1981).

I tredje delen, slutligen, diskuterar jag hur en undervisning som inte reproducerar elevernas språkliga förkunskaper utan istället bidrar till att de utvidgar sina repertoarer av språkliga roller skulle kunna se ut.

Jag har fått uppmuntran, uppslag och konstruktiv kritik från väldigt många under den tid jag har arbetat med kapitlen i den här boken. Ett särskilt tack vill jag rikta till Jens Allwood, Karin Dahl, Gun Källstigen, Ulf P Lundgren, Olaug Rekdal, Kerstin Severinson-Eklundh, Tove Skutnabb-Kangas, Ulf Teleman och Sven Öhman.

null

Praxisnära forskning är den forskning som bedrivs och utvecklas i nära anslutning till pedagogisk verksamhet. Med andra ord; forskning med en fot i klassrummet. Exempel som beskrivs i rapporten är bland annat språkutveckling i klassrummets undervisningsmiljö, lärandeprocesser vid användning av informationsteknik, elevers skapande av identiteter i skolans vardag och hur praktiska erfarenheter inom olika yrken kan fördjupas.

Upprinnelsen till den här boken var ett seminarium i Sigtuna i februari 2002. Som ett led i Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommittés (UVK) särskilda satsning på praxisnära forskning ville vi få till stånd en diskussion om möjligheter och begränsningar när det gäller sådan forskning. Vi ville också lyfta grundläggande vetenskapliga frågeställningar som aktualiseras i den praxisnära forskningen. Ett antal forskare med varierande bakgrunder och forskningsinriktningar inom det utbildningsvetenskapliga fältet bjöds in med uppmaningen att presentera ett exempel på forskning som de menade kunde betecknas som praxisnära. Med utgångspunkt i exemplen diskuterade vi vad som kunde menas med praxisnära forskning och huruvida det verkligen behövs en beteckning av det slaget för att få till stånd forskning av större relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Ett år senare träffades ungefär samma grupp en gång till och fortsatte diskussionerna, då med fokus på teorins roll i den praxisnära forskningen.

The first edition of ELL (1993, Ron Asher, Editor) was hailed as "the field's standard reference work for a generation". Now the all-new second edition matches ELL's comprehensiveness and high quality, expanded for a new generation, while being the first encyclopedia to really exploit the multimedia potential of linguistics.* The most authoritative, up-to-date, comprehensive, and international reference source in its field* An entirely new work, with new editors, new authors, new topics and newly commissioned articles with a handful of classic articles* The first Encyclopedia to exploit the multimedia potential of linguistics through the online edition* Ground-breaking and International in scope and approach* Alphabetically arranged with extensive cross-referencing* Available in print and online, priced separately. The online version will include updates as subjects develop

Samtalsspråkets grammatik, finns den? Frågan kan tyckas överraskande, men för de flesta människor är grammatik förknippat med skriftspråk och med skolans språkundervisning. Den traditionella grammatikforskningen har mestadels byggt på skriftspråket. Den här boken vill visa att också det fritt flödande, oreflekterade talet i dialoger och flerpartssamtal följer grammatiska regler, även om dessa delvis är av annan art och framsprungna ur andra praktiker än skriftspråkets. Syftet med boken är att beskriva strategiskt valda, återkommande grammatiska strukturer som kan bilda underlag för fortsatta talspråksgrammatiska studier.

Samtalsspråkets grammatik, finns den? Frågan kan tyckas överraskande, men för de flesta människor är grammatik förknippat med skriftspråk och med skolans språkundervisning. Den traditionella grammatikforskningen har mestadels byggt på skriftspråket. Den här boken vill visa att också det fritt flödande, oreflekterade talet i dialoger och flerpartssamtal följer grammatiska regler, även om dessa delvis är av annan art och framsprungna ur andra praktiker än skriftspråkets. Syftet med boken är att beskriva strategiskt valda, återkommande grammatiska strukturer som kan bilda underlag för fortsatta talspråksgrammatiska studier.

Syftet med boken är att beskriva strategiskt valda, återkommande grammatiska strukturer som kan bilda underlag för fortsatta talspråksgrammatiska studier. Alla studierna bygger på audio- och videoinspelningar av autentiska, spontana samtal, såväl institutionella som vardagliga, personliga.

Detta är den första bok som på svenska presenterar det nya forskningsområdet interaktionell lingvistik för en större läsekrets. Förutom som ett inlägg i den vetenskapliga debatten, är den tänkt att användas på olika nivåer i den akademiska undervisningen i sociolingvistik, samtalsforskning och grammatik.

Den kan också med fördel nyttiggöras inom andra ämnen, t.ex. sociologi, och ge viktiga insikter till studerande inom utbildningar till olika service- och människovårdande yrken.

Boken presenterar och beskriver de rika möjligheter till lärande som finns i den ömsesidiga relationen mellan oss människor och de miljöer och landskap vi lever i. Författarna är samtliga besjälade av tron på att ett rikt och harmoniskt förhållande till landskapet starkt bidrar till vårt fysiska och psykiska välbefinnande. Bokens centrala teman, som bygger på estetik och känsla, är kopplingen mellan bl.a.- rumslig tillhörighet och ekologisk medvetenhet- sinnlig erfarenhet och boklig bildning- barns lekytor och motorisk utveckling- språk och landskap. I boken pläderar författarna för att det finns betydande vinster för lärande, både inom och utanför utbildningssystemet, om barn och unga tillbringar mer tid ute i landskapet. Slutsatsen är att den samhörighet med landskapet som utgör grunden för ett medvetet ekologiskt handlande, skapas genom en djup förtrogenhet med vår omgivning.

This paper deals with problems of a distance course in German as a foreign language. The course was run from October 2000 to May 2001 as a joint project between Berlin Free University, Germany, and the Department of Commercial and Business Law (=Affärsrätt) at Linköping University, Sweden.

Lela-Rose Engler works as a Research Assistant for German as a Foreign Language at the Freie Universität Berlin. She is doing research on second language acquisition and distance learning.

Radion har från första början sänt program på främmande språk, och så småningom blev språkprogrammen en viktig del av det pedagogiska utbudet. Vilken roll spelade dessa program i samhällets mer övergripande projekt efter andra världskriget: att göra hela svenska folket mer språkkunnigt? Vilken roll fick radioundervisningen för lärarna, vilkas erfarenhet av den muntliga sidan av de främmande språken var begränsad? Hur kan radions speciella metodik, med sin betoning på hörförståelse och muntliga övningar, ha påverkat den metodik som förespråkades i de metodiska anvisningarna från Skolöverstyrelsen och den som utövades i klassrummen?

Abstract: Speakers in conversational discussions are often confronted with the task of formulating themselves unrehearsed. Speaker and listener cooperate to construct an interpretation of their experience of the world, their part in the world, and the world of experience within them, that can be evaluated by a listener as next speaker or by the very same speaker who was primarily responsible for the production of the formulation in the first instance. This process of local cooperative and mutual co-construction and evaluation of interpretations of experience I refer to as a course of development. In a course of development an interpretation of reality (social or otherwise) is interactively and rhetorically worked up and dialectically worked through for coherence, relevance, tenability, consequences, etc. Excerpts from conversational discussions are used to demonstrate the interactive rhetorical and dialectical work speakers and listeners carry out in an effort to make sense of their experience of the world and their relationship to the world and each other. Ways of talking are analysed as means of constructing restricted world-views that do not so much rely or depend on the grammar of the particular language as on the dialogical-dialectical work of the speakers and listeners. The notions of horizon, perspective, appresentation, and apperception developed by Husserl for the phenomenology of individual perception are generalized to incorporate the mutual and cooperative calibration of consciousness evidenced in a course of development in conversational discussion. Contributions to an on-going discussion are claimed to constitute -passing theories- (a la Davidson) actualized in real time in the talk where the Husserlian notions of horizon, perspective, etc. of individual subjective consciousness are in a sense turned inside out in the establishment and maintenance of inter-subjective consciousness in relation to the topics and the events under development in the conversation.

The roman rhetorical tradition acknowledged the importance of gesture and made the appropriate use of gesture an important part of the 'actio' of a speech. Quintillian devoted a large portion of one of the four books of his Institutio Oratoria to a discussion of the proper use of gesture by an orator. Mainstream modern linguistic theorizing has had a condescending or downright antagonistic attitude toward gesture. Due to a Cartesian dualistic bias where body and mind are strictly separated and to a concentration on the enterprise of accounting for linguistic competence rather than linguistic performance, gesture occurring in connection with spoken language has generally been ignored as irrelevant.

This situation is however changing. Linguists are coming together with communication scientists, anthropologists, psychologists, and others to study the actual use of spoken language in a variety of everyday situational contexts. In this regard I would refer the reader to the excellent work being done by Charles and Marjorie Goodwin on the analysis of video recordings of language use in natural settings (cf. Goodwin & Goodwin 1992). Recent psychoIinguistic research shows that speech and gesture are probably neurophysiologically related (cf. McNeill 1992 and Feyereisen & de Lannoy1991).

Most studies of the integration of gesture and speech have been 'syntactically' oriented, Le. determining the temporal order of occurrence of the gesture and the corresponding speech segments. Usually as a effort to investigate the process of speech production in relation to thought (cf. Feyereisen & de Lannoy 1991). McNeiIl (1992) has however started to move in a more semantic direction and has studied the use of illustrative and metaphoric 'imagistic' gestures in connection with speech.

In contrast to Decartes, C.S. Peirce realized that knowledge or cognition has three basic semiotic dimensions; iconic, indexical, and symbolic. Peirce claimed that these three dimensions of cognition were grounded in intuitions of similarity, causality, contiguity in space-time and part-whole, and arbitrary conventional connections between objects (abstract or concrete) of attention. In a Peircian semiotics the iconic and indexical dimensions of signs are primarily non-verbal, the symbolic dimension is primarily verbal.

The question to be addressed in this paper is how the non-vocal, non-verbal aspects of gestures are related to the vocal, verbal aspects of spoken language (speech). The relationship that will be explored and discussed is a semantic one. To this end I have turned to Arne Naess's (1953) Theory of Interpretation and Preciseness for inspiration. Naess's theory is meant to be a tool for semantic analysis of communicative language use either spoken or written. I am going to generalize Naess's semantic insights in a semiotic direction to cover both gesture and speech.

Abstract: The relationship of speech and gesture to meaning and mind has been viewed from various perspectives. In this paper I review some of these perspectives and conclude that speech and gesture should be viewed as complementary aspects of the on-going incremental determination of dialogic inter-subjective intentionality in communicative interaction. Speech and gesture relate brain with brain to enable meaning and mind. Life-world meaning is enacted through speech and gesture in interaction. Mind is viewed as embodied but distributed and as enacted in interaction. Mind and meaning reside in the field created by interacting brain-bodies. A multidisciplinary empirical research methodology for the study of speech and gesture in relation to mind and meaning in interaction is described and exemplified.

This project attempts to tackle several challenges: - to experience the variety of different teaching cultures as a source of innovation rather than as an obstacle; - to adopt a pluridisciplinary approach by introducing references taken from the social sciences in order to develop reflection on the role of languages in social cohesion; - to try and provide answers to a question hitherto rarely raised in the didactics of languages and cultures, namely the place of cultural mediation itself.

This paper compares two styles of communication used by fire-fighters during breathing apparatus (BA) rescue operations. BA rescue is a risky business and while performing a BA rescue operation, effective communication is essential for the operation to be successful. This communication involves information sharing, coordination, safety, and so on. How this communication is supposed to be carried out is not regulated. To study the establishment and maintenance of common ground between fire-fighters, communication in two pairs of BA fire-fighters was analyzed. One pair did well, while the other performed less successfully. The pair that performed better communicated using a three-step procedure: step I was an informative utterance by speaker A; step II was a confirmation by speaker B of step I; and step III was an acknowledgment by speaker A of B's confirmation. The less successful pair seldom communicated using more than two steps.

The thesis investigates the European Commission’s communicative practices in the light of the press releases that are distributed daily to the world’s largest press corps in Brussels and on the Internet to other journalists and the general public.

The overall aim of the thesis is to describe the text production of one of the largest text producers in the world and to highlight the linguistic dimensions of the Commission’s communicative practices, which until now have received little scholarly attention. The study adopts a dialogical perspective on communication, where communication is understood as a dynamic process in which people interact in a given context. This means that the press releases are seen as parts of the production and distribution context in which they are embedded, both on a local level and on a more general institutional level.

The empirical data on which the study is based comprise field studies at the European Commission and text analyses of press releases issued by the Commission and French and Swedish ministries. The press releases are analysed on different linguistic levels, text pattern and the use of tense, on the one hand, and composition processes on the other. As an example, the production of two press releases is studied in detail, in view of the authors’ comments to and motivations for changes to the texts. With its unique insight into how a press release is drafted step by step and by the different parties involved this part of the thesis is an important contribution to research on press releases, which only recently has become more oriented towards the production process.

The results of the analyses highlight the fact that the Commission, to a greater extent than the national ministries, must substantiate its argumentation and make its initiatives more comprehensible, legitimate, and motivated. This finding may be ascribed to the more complex communication situation of the Commission, compared to the national ministries, which served as material for comparison in the study.

ASLA är Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap. När ASLA och dess internationella och överordnade organisation AlLA (Association Internationate de Lingui stique Appliquee) kom till, tolkade man begreppet "tillämpad språkvetenskap" på ett sätt som nu håller på att bli omodernt. Man tänkte sig att den teoretiska lingvistiken med dess beskrivningar av språkstrukturen på olika plan (fonologi , grammatik, lexikologi, semantik etc.) var en sorts abstrakt modell av vad man kan när man behärskar ett språk. De som då studerade hur man använder, tillägnar sig, undervisar i eller översätter mellan språk, sysslade med att söka tillämpa de lingvistiska teorierna på dessa skilda områden. Den tillämpade språkvetenskapens förklaringar skulle, enli gt detta synsätt, härledas från lingvistikens modeller, eventuellt kompletterade med sociologiska, psykologiska eller pedagogiska hjälpteorier.

Detta tillämpningstänkande kan naturligtvis fortfarande ha sina poänger i specifika sammanhang. Men de som idag arbetar med att utforska, beskriva och förklara språkliga praktiker utgår oftast från att språkanvändningen i tal, samtal, skrivande, lyssnande och läsande inte kan förstås främst, ännu mindre enbart, som en tillämpning av språkliga regler. Det handlar i stället om kognitiva och kommunikativa verksamheter som har en annan natur. Dessa verksamheter ingår i psykologiska, sociala och kulturella processer och kontexter som kräver en annan teoriram än den som ger en exklusiv prioritet åt det språkstrukturella. Man behöver helt enkelt en teori (eller flera olika sorters teorier) för språkliga praktiker, som utgår från verksamheterna, interaktionerna, samtalen och texterna som primära analysenheter, inte som sekundära i relation till abstrakta strukturer. Den moderna "tillämpade" språkvetenskapen arbetar med bl.a. sådana perspektiv på sina olika problemområden.

Det har därför förefallit oss konsekvent att som tema för 1997 års ASLA-symposium välja "Samtal och textanvändning i professionerna". Många moderna professioner har just samtal och textpraktiker som karaktäristiska inslag. Det kan gälla jurister, läkare, sköterskor, logopeder, socialarbetare, kuratorer, lärare, rådgivare, personalutvecklare, marknadsförare, ombudsmän och förhandlare, översättare, och många andra. De använder språk på speciella sätt i samtal och texter inom och mellan sina professioner, och i kontakterna med klienter, kunder och lekmän av olika slag. "Discourse and the Professions" är namnet på en ny AlLA-kommission, som syftar till att bl. a. fungera som forum för forskning om sådana språkliga verksamheter. (Kommissionen har f.ö. startats på initiativ av Britt-Louise Gunnarsson.) För oss i Linköping och särskilt på tema K känns det särskilt naturligt att välja det ovannämnda temat, eftersom vi under årens lopp sökt bidra till just denna forskning (se t.ex. ASLA-Information, 21:3, 1995). Forskningen finns emellertid generellt väl representerad på många institutioner i Sverige och i övriga Norden. Det sistnämnda förhållandet har vi velat uppmärksamma genom att som plenartalare inbjuda Deirdre Boden (Köpenhamn), Lars Sigfred Evensen (Trondheim) och Anssi Peräkylä (Helsingfors).

I denna volym publiceras 19 av de 21 föredragen vid ASLA:s årsmöte i Linköping 6-7 november 1997. Föredragen av Deirdre Boden och Hans Strand saknas. De problemområden som främst kommit att representeras är kommunikation i vården och inom organisationer och företag. I övrigt uppmärksammas bl.a. sådana språkprofessioner som översättare och lärare (även om Lars Sigfred Evensens bidrag sätter elevernas texter i centrum).

ASLA:s årsmöte understöddes ekonomiskt av tema Kommunikation. Organisationskommittén bestod förutom av mig själv av Lars Ahrenberg och Linda Jönsson, som också fungerat som medutgivare av denna volym, samt Charlotte Lodens, som vi tackar för organisatorisk hjälp och praktisk redigering av volymen.

Linköping i oktober 1998

Per Linell

Steps er et nytt og spennende engelskverk for barnetrinnet. Elevene möter engelsk på en strukturert måte, gjennom tekster og oppgaver som gir mulighet for individuell tilpasning. Tydelige fotspor gjennom bökene viser elevene hvilke mål de skal nå og hvordan de skal evaluere egen läring. Slik blir elevene bevisste på sine egne framskritt og hvordan de lärer.

Steps er et nytt og spennende engelskverk for barnetrinnet. Elevene möter engelsk på en strukturert måte, gjennom tekster og oppgaver som gir mulighet for individuell tilpasning. Tydelige fotspor gjennom bökene viser elevene hvilke mål de skal nå og hvordan de skal evaluere egen läring. Slik blir elevene bevisste på sine egne framskritt og hvordan de lärer.

Steps er et nytt og spennende engelskverk for barnetrinnet. Elevene möter engelsk på en strukturert måte, gjennom tekster og oppgaver som gir mulighet for individuell tilpasning. Tydelige fotspor gjennom bökene viser elevene hvilke mål de skal nå og hvordan de skal evaluere egen läring. Slik blir elevene bevisste på sine egne framskritt og hvordan de lärer.

Steps er et nytt og spennende engelskverk for barnetrinnet. Elevene möter engelsk på en strukturert måte, gjennom tekster og oppgaver som gir mulighet for individuell tilpasning. Tydelige fotspor gjennom bökene viser elevene hvilke mål de skal nå og hvordan de skal evaluere egen läring. Slik blir elevene bevisste på sine egne framskritt og hvordan de lärer.

Steps er et nytt og spennende engelskverk for barnetrinnet. Elevene möter engelsk på en strukturert måte, gjennom tekster og oppgaver som gir mulighet for individuell tilpasning. Tydelige fotspor gjennom bökene viser elevene hvilke mål de skal nå og hvordan de skal evaluere egen läring. Slik blir elevene bevisste på sine egne framskritt og hvordan de lärer.

Steps är ett nytt, roligt och kreativt basläromedel i engelska för år 3-6. Det är målstyrt, har en tydlig struktur och litar till elevernas nyfikenhet. Eleverna lär sig att lära på många olika sätt, vilket gör inlärningen rolig. Steps ger dem kunskaper och självförtroende att använda sin engelska i verkliga livet.