I Stormän, bönder och landbor undersöks jordägofördelningen under 1500-talets första hälft i Kalmar län och på Öland. Utifrån kamerala förteckningar från denna tid studeras och beskrivs fördelningen mellan jordnaturerna: skattejord, frälsejord, kronojord, kyrkojord och arv och eget-jord.

Med detta som utgångspunkt och syfte genomförs uppsatsens undersökning, vilken är tudelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. I den första kvantitativa delen undersöks Kalmar län och Ölands härader och socknar beträffande jordägofördelningen under undersökningsperioden. I den andra mer kvalitativa undersökningsdelen presenteras olika förklaringsmodeller till de mönster som framträtt i den första delen.

Tidigare forskning inom området fungerar som en teoretisk utgångspunkt eller ram för uppsatsen, och då kanske främst för den kvalitativa undersökningsdelen. Resultatet i den kvantitativa, första delen presenteras i 6 olika geografiska områden utifrån de mönster i jordägofördelningen som framträtt. Dessa tolkas därefter med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna som inledningsvis redogjorts för. Även lokala faktorer med relevans för sammanhanget vägs in, exempelvis topografi och tidig bebyggelsestruktur i området. Därigenom framkommer uppsatsens kvalitativa resultat i form av ovan nämnda förklaringsmodeller, en för var och ett av de 6 områdena.

I uppsatsens avslutande del presenteras resultaten från uppsatsen tematiskt utifrån de olika jordnaturerna. Samtidigt ställs uppsatsens resultat i relation med de teoretiska utgångspunkter och den tidigare forskning som finns inom området i en avslutande diskussion. Uppsatsens resultat både bekräftar vissa tidigare formulerade teorier, samtidigt som det motsäger andra teorier. Därför skulle studien kunna fungera som exempel eller på annat sätt styrka eller bestrida den tidigare, men även kommande forskning inom jordägofördelningen under medeltid eller tidigmodern tid.

Denna uppsats är fokuserad på Vrinneviskogens kulturlämningar och kulturmiljöer. Den omfattar även en kulturgeografisk studie över Vrinneviskogen. Det innebär att det geografiska rummet är koncentrerat till en geografisk yta som omfattar hela nuvarande Vrinneviskogen. Syftet med uppsatsen har varit att inventera och dokumentera  kulturlämningar och kulturmiljöer i undersökningsområdet. Jag att har undersökt områdets kulturmiljöer och orsaken till varför kulturgeografiska värden fortfarande är jämförelsevis okända i utredningar och i skötselplaner. Jag har utfört i undersökningsområdet utfört en fältinventering med både nutida och historiska kartor och med en GPS. Resultatet har sedan blivit digitaliserat till ett GIS-skikt i ett dataprogram.

Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat förekommer endast begränsat i skötselplanen över naturreservatet. Det saknades ett tillräckligt underlag och information om områdets kulturmiljöer och kulturlämningar i skötselplanen. Kulturlämningarna och kulturmiljöerna i Vrinneviskogens naturreservat är inte integrerade i skötselplanen, vilket innebär att det historiska landskapet till stora delar förblir okänt och ställt vid sidan av värden för natur och friluftsliv. Fornlämningsregistret innehöll utförlig information om fornlämningar från  bronsåldern och järnåldern i undersökningsområdet. Men fornlämningarna var mest isolerade punkter i landskapet och på kartan. Vrinneviskogens senare historia och kulturmiljöer saknas i till stora delar fornminnesregistret. Det som återstår är ett fragmentariskt kulturlandskap, utan koppling mellan de olika tidperioderna som format 2000-talets landskap i Vrinneviskogen. Vid min fältundersökning hösten och vintern 2009-2010 upptäcktes och registrerades 122 st. nya kulturlämningar. Det historiska kartmaterialet innehöll värdefull information om äldre kulturmiljöer i undersökningsområdet. Genom att studera informationen på häradskartan, de äldre och de yngre ekonomiska kartorna och jämföra den i fält kunde drygt 80 % av ruiner efter torp och backstugor återfinnas i fält.

Många av de upptäckta kulturlämningarna hade inte registrerats vid tidigare inventeringar, särskilt de många stenbrotten, torplämningarna, stenmurarna och de fossila åkrarna. Fältinventeringen innebar en avsevärd förändrad bild av kulturlämningarna i undersökningsområdet. Min undersökning visa att Vrinneiskogen utgör ett i värdefullt och intressant landskap i centrala Norrköping. Men det finns samtidigt goda förutsättningar att lyfta fram Vrinneviskogens kulturgeografi och kulturmiljöer för olika målgrupper. Något som positivt skulle bidra med detta är att synliggöra kulturhistorien och dess människor som levt i Vrinneviskogen till nya generationer genom särskilda informationstavlor och skyltar i landskapet samt broschyrer och kartor.

Min utgångshypotes var att en minskad köttkonsumtion ger en minskad boskapsuppfödning. En boskapsuppfödning som idag tar i anspråk ca 70 procent av all jordbruksmark och 40 procent av den globala spannmålsproduktionen.

Tanken var att en minskad boskapsuppfödning skulle bidra till en ökad tillgång på spannmål för människor och därmed en minskad svält. Men sambandet mellan svält och jordens resurser var inte så enkelt som jag hade förespeglat mig. Maktkoncentrationen som återfinns i matens distributionsled visade sig ha satt spelreglerna om tillgång och efterfrågan mer eller mindre ur spel. En ökad tillgång på mat genom en minskad köttkonsumtion och bättre resurshantering verkar därför inte påverka fattigdom och svält nämnvärt.

Den nuvarande världshandeln visade sig också vara en bidragande orsak till fattigdom och svält då mat från nord, producerad med hjälp av statliga subventioner, konkurrerar ut lokalproducenter i syd. Den avgörande faktorn tycks vara människors tillgång på pengar. Inga pengar, ingen mat oavsett om maten finns i överflöd eller inte.

Mina efterforskningar tyder på att de viktigaste faktorerna för att minska världssvälten är en förändring av den globala handeln för att därigenom öka de utsattas tillgång på kapital och självförsörjningsgrad samt en diskussion om vilket politiskt och ekonomiskt system som krävs för det.

The term socken – comparable to the English term parish – refers to a historical geographical entity found in rural areas of Scandinavia. This entity presents a multi-layered understanding of the local rural area and is in this essay conceptualized as a place. The concept of place is central to geographic work but it is also a contested term – discourses within the field of geography present different perspectives on place as a geographical concept and our understanding of it.

The history of parishes goes centuries back. The parish has throughout this period of time become an essential part of the local rural geography, in the 20th century however, the parish – as an autonomous rural entity – has been abandoned for larger administrative areas resulting in changes in the local geography in rural spaces. The concept of the parish is however not easily made rid of: it is still viewed as a relevant part of the conceptualization of the local and the man-land relationship.

The understanding of what makes out the local area and its significance is a relevant inquiry. This essay explores the parish as a geographical place considering the multi-layered aspects of the concept and the different understandings of place represented by diverse geographical discourses. A field study carried out in the rural municipality of Ydre in east Sweden explores the construction of the local area by understanding the parish as place.

Since the beginning of the new millennium, China has opened itself to the outside world and in an enormous pace increased its contacts and relationships with other countries. The trigger to these dramatic changes of economic and foreign policies is the insight that China can no longer sustain its rapid economic growth, largely based on industrial production, on energy and raw materials from China alone.

Good relations with African countries have been of highest priority in China’s strategy of “Going global”. The new African policy is based on the two principles of mutual benefit and non-interference in internal affairs – as opposite to the West’s strategy of structural adjustment programmes (SAP), which include massive interference in internal affairs. China’s renewed interest in the African continent has spawned much enthusiasm from African leaders, paving the way for massive contracts of infrastructural construction and official aid as well as grants and loans. There has, however, also been massive protests from the West on the Chinese presence in African countries and on its emerging role as the continents preferred business and development partner. China has been accused of propping up anti-democratic regimes as well as of blunt disregard of the human rights and the environment. Albeit when viewed over time, much of the Western criticism of China’s supposed crimes, and worse, was committed during the colonial era. Behind the accusations lies instead a very real threat to the Western control over Africa’s natural resources, particularly oil and natural gas.

Because of the Chinese presence and activities in 48 of 54 African countries and the strikingly prosperous sino-african relations, the West has been forced to reconsider its aid and development policies to be able to compete with China. This has created a unique situation for African countries where two opponents compete in offering advantageous development and aid packages in exchange for extraction contracts on various natural resources. As a result of what could rightfully be called a new scramble for Africa’s resources, African countries now have the opportunity to play the contending China and West against each other in an attempt to benefit from the best possible offer. The dangers of this game should however, not be disregarded.

Increased pressure on ecosystems and enhanced competition over the use of natural resources makes it necessary to develop sustainable methods for natural resource management (NRM). However, NRM is a complicated issue. It involves numerous stakeholders, with different needs, resources and perceptions of nature. Stakeholder participation will necessarily be selective, based both on theoretical assumptions about who is a legitimate stakeholder and unevenly distributed power among stakeholders. Although stakeholder involvement is important, sometimes the theory appears to be rather blunt. It has been suggested that, since different categories of stakeholders embody different perceptions of nature, cultural theory could provide important additional criteria for stakeholder involvement. Based on field studies in Naivasha, Kenya, this paper analyses pros and cons of stakeholder analysis and investigates the usefulness of cultural theory for improved stakeholder analysis.

Föreliggande rapport ingår i samverkansprojektet ”Kinda kanal forskning vid Linköpings universitet” mellan AB Kinda kanal och Institutionen för Tema Vatten, Linköpings universitet. Projektet utgör en del av Linköpings universitets regionala samverkansuppgift.

Initiativet togs av kanaldirektören Lars Lööw, Kinda kanal AB och ordföranden i Kinda kanals vänner Bengt Sennerberg. De önskade för Kinda kanals besökande och andra kanalintresserade få fram en lättillgänglig webbaserad historisk-geografisk beskrivning av Kinda kanal och dess utveckling. Särskilt framhölls de unika historiska kartorna över kanalens sträckning och slussanläggningar. Ett särskilt önskemål var att webbpresentationen blev sådan att annat material som bilder och texter efter hand kan läggas till. De historiska kartorna över kanalens planerade sträckning har tillhandahållits av uppdragsgivarna, medan övrigt underlag tagits fram av Tema Vatten.

Projektet har genomförts vid Tema Vatten, avd för Geografi, Linköpings universitet. Elin Heinemark har svarat för insamling och sammanställnings av webbmaterial och Näva Eklund och Ian Dickson har svarat för det tekniska utförandet. Peter Berkesand och styrelsen för Linköpings Electronic Press har välvilligt ställt digitalt publiceringsutrymme till förfogande.

Föreliggande studieunderlag ”Hur Kinda kanal blev till” bygger på tidigare forskning om kanalens förhistoria, byggande och drift. Till samtliga medverkande, uppdragsgivare, projektmedarbetare och förlag framförs ett varmt tack för ett gott samarbete.

Linköping i oktober 2007

Reinhold Castensson

  Why can Asia now feed its rapidly growing population, but Africa continues to experience famine? This book is the outcome of a three-year project coordinated by a group of Swedish researchers with collaborating scholars from Africa and Asia. It provides a comparative study between Asian agricultural development during the Green Revolution in food production and the current problematic agricultural situation in sub-Saharan Africa. Based on case studies of eight African and eight Asian countries (focusing on the early part of the Green Revolution), this book presents a causal and explanatory model of Asian green revolutions. It discusses why such progress has been made in Asia, but has not yet occurred in Africa. It also examines the implications of the case studies for future development in Africa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka stadsbyggnadsideal som har format Linköping under historiens gång samt att studera de ideal som präglar planering och utbyggnad av staden idag. Med hjälp av en litteraturgenomgång tas utgångspunkten i 1800-talets Europa och i de trender som däri-från format våra städer. Det empiriska material som ligger till grund för studierna av Linköpings stadsbyggnadsideal idag är i första hand hämtat från Linköpings kommuns egna hemsidor men det har också gjorts en kvalitativ intervju med ordförande i Linköpings stadsbyggnadsnämnd. För att få en bred bild av vilka ideal som förekommer har förutom Linköpings översiktliga planer också tre specifika projekt studerats. De tre projekten är Övre Vasastaden som är ett centrumnära ombygg-nadsprojekt, Djurgården som är en nybyggnation mer perifert och närmare naturen samt Linköpings-Bo2016 som är ett visionsfyllt projekt med slutpunkt i en bomässa 2016.

Resultatet av litteraturgenomgången visar på att tre dominerande doktriner har präglat stadsbygg-nationen i Europa från 1800-talet till idag. Dessa tre är kvarterstaden, trädgårdsstaden och funk-tionalismen. Alla dessa har satt sina spår i Linköping under årens gång och spelar fortfarande en stor roll i hur utformningen av Linköping planeras. I undersökningen av de ideal som idag råder dyker dessa tre upp titt som tätt men med den nya aspekten hållbar utveckling som ledstjärna. Den kom-pakta staden som ofta förespråkas just för ett hållbart stadsbygge och har likheter med kvarter-staden är det stadsbyggnadsideal som tar störst plats i Linköpings olika översiktsplaner och områdes-program. Detta ideal som förespråkar en förtätning av staden återfinns i båda projekten Övre Vasa-staden och Djurgården samt att det tar stor plats i översiktsplanen för staden. Utöver en förtätning av staden planerar Linköping för en utbyggnad av kollektivtrafiken för att kunna bygga bort bilberoendet och på så vis uppnå en mer hållbar stad.

Syftet med och användningen av Kinda kanal har förändrats sedan kanalens tillkomst. Den kanal som det en gång i tiden planerades för, att transportera varor på och verka för ökad kommunikation har idag fått en annan betydelse. Kinda kanal är fortfarande en kommunikationsled men inte av samma karaktär som vid dess invigning år 1871. Idag fungerar kanalen som en turistbåtled och magnet för näringar som valt att etablera sig i dess närområde för att på ett eller annat sätt direkt eller indirekt dra nytta av närheten till kanalen. Det vackra natur- och kulturlandskapet som omger kanalen lockar varje år många besökare som valt att turista där. Områdets besökare färdas antingen på kanalen med fritidsbåt eller med ett av de två rederierna som trafikerar den eller så besöker de någon av de upplevelser eller attraktioner som finns intill kanalen.

Till grund för denna uppsats ligger en förstudie som gjordes sommaren 20051. Denna förstudie ger en översiktlig beskrivning över Kinda kanal som upplevelseområde samt en kartläggning av näringar som attraherar turister. Författaren till förstudien kom fram till att upplevelser kring Kinda kanal bör identifieras dels för att attrahera och locka flera besökare till området och dels för att få turistnäringen kring kanalen att blomstra genom samarbete de olika aktörerna sinsemellan och via gemensam marknadsföring. Förstudien fick mig att fatta intresse för att skriva om upplevelseturism och hur upplevelseturism kan utvecklas i den valda regionen.

En översikt av tre perioder med kartor. Den första gäller kartor/ritningar som visar Kinda kanals konstruktion. Den andra är kartor från den tid då Kinda kanal var ny och den tredje visar Kinda kanal p&airng; 2000-talet.

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle.

Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system.

Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp. Jag går igenom varför vi behöver en bra rening och hur man kan jobba för att uppnå en bättre rening. Bakgrunden ger en grund för att jag ska kunna genomföra min undersökning på ett bra sätt.

I resultat delen undersöker jag hur Söderköpings kommun och Allren arbetar med enskilda avlopp. Jag valde Söderköpings kommun för att det är en kustnära kommun som av den anledningen alltid brottas med att inte få ut läckage av näring i Östersjön. Och det märks att dom har tagit detta ämne på allvar då dom jobbar för att skapa recirkulation av näringen genom exempelvis urinsorterande system.

I slutet av uppsatsen har jag diskussions delar där jag flätar samman uppsatsen och för en diskussion om vad jag har kommit fram till och vad jag har för åsikter om arbetet med enskilda avlopp.

Uppsatsen avslutas med att jag har med en didaktik del. En didaktisk del som gör det möjligt att lära ut de kunskaper man besitter efter en uppsats.

* Questions many key assumptions about the efficacy of NGOs and civil society in development. * Provides suggestions on how to improve NGO performance and how NGOs can better link with local African initiatives and agendas.Beginning in the 1980s, sub-Saharan Africa witnessed a veritable explosion of NGOs and CSOs engaged in efforts to develop the subcontin­ent. Often praised for their commitment, flexibility, close contact with grassroots movements and marginalized groups, these organizations have become the darlings of donors and the UN system. During the same period, however, rural Africa has sunk deeper into poverty. The massive NGO engagement appears not to have made any meaningful progress. Snakes in Paradise breaks through the generalizations and neat theories to discover why these efforts have failed. Focusing especially on those local NGOs that are frequently overlooked by studies that cover the major international players, Holmén uncovers a NGO landscape that is considerably more ambiguous than the popular development literature would have people believe.

Why can Asia now feed its rapidly growing population, but Africa continues to experience famine? This book is the outcome of a three-year project coordinated by a group of Swedish researchers with collaborating scholars from Africa and Asia. It provides a comparative study between Asian agricultural development during the Green Revolution in food production and the current problematic agricultural situation in sub-Saharan Africa. Based on case studies of eight African and eight Asian countries (focusing on the early part of the Green Revolution), this book presents a causal and explanatory model of Asian green revolutions. It discusses why such progress has been made in Asia, but has not yet occurred in Africa. It also examines the implications of the case studies for future development in Africa.

Why can Asia now feed its rapidly growing population, but Africa continues to experience famine? This book is the outcome of a three-year project coordinated by a group of Swedish researchers with collaborating scholars from Africa and Asia. It provides a comparative study between Asian agricultural development during the Green Revolution in food production and the current problematic agricultural situation in sub-Saharan Africa. Based on case studies of eight African and eight Asian countries (focusing on the early part of the Green Revolution), this book presents a causal and explanatory model of Asian green revolutions. It discusses why such progress has been made in Asia, but has not yet occurred in Africa. It also examines the implications of the case studies for future development in Africa.

Why can Asia now feed its rapidly growing population, but Africa continues to experience famine? This book is the outcome of a three-year project coordinated by a group of Swedish researchers with collaborating scholars from Africa and Asia. It provides a comparative study between Asian agricultural development during the Green Revolution in food production and the current problematic agricultural situation in sub-Saharan Africa. Based on case studies of eight African and eight Asian countries (focusing on the early part of the Green Revolution), this book presents a causal and explanatory model of Asian green revolutions. It discusses why such progress has been made in Asia, but has not yet occurred in Africa. It also examines the implications of the case studies for future development in Africa.

  What can sub-Saharan Africa learn from Asian experiences in addressing its food crisis? / Historical and comparative study of agricultural development in seven Asian countries. Comparison of African case studies in eight countries in SSA: macro studies based on secondary data and interviews with key persons and, to complement this, village surveys and questionnaires involving more than 3000 smallholders. The performance of African smallholders is held back by a number of economic, political and institutional factors at regional, national and international levels. Positive tone: it is indeed possible to reverse the downhill slide with regard to the food situation in SSA by means of policy measures on the parts of African governments and by the international community.

The overwhelming majority of people living in poverty are small-scale farmers and agricultural workers. To reach the UN Millennium Development Goals of halving world poverty by 2015, agricultural development and enhanced productivity must play a key role.Taking Sweden’s ”Policy for Global Development” as the point of departure, the purpose of this book is to highlight linkages and conflicts of interest between the developed and developing countries in agriculture, trade and environmental management, as well as the potential for enhanced coherence.

Why can Asia now feed its rapidly growing population, but Africa continues to experience famine? This book is the outcome of a three-year project coordinated by a group of Swedish researchers with collaborating scholars from Africa and Asia. It provides a comparative study between Asian agricultural development during the Green Revolution in food production and the current problematic agricultural situation in sub-Saharan Africa. Based on case studies of eight African and eight Asian countries (focusing on the early part of the Green Revolution), this book presents a causal and explanatory model of Asian green revolutions. It discusses why such progress has been made in Asia, but has not yet occurred in Africa. It also examines the implications of the case studies for future development in Africa.

Non-governmental organizations (NGOs) are major players in development aid today. It is widely believed they represent civil society and that, for example, the UN and the World Bank would be strengtened if NGOs were given a larger influence over policy formulation and development. As one can hardly speak of an NGO community, the issue of representation is far from easily solved. NGOs often compete for visibility, clients and influence, and representation leaves a lot to be desired. Hence, governments' and intergovernmental institutions' reluctance to accept immediately NGOs as partners, may be necessary for NGOs to become representative and, paradoxically, for strengthening civil society as well.

Denna uppsats handlar om vilka olika kunskapsformer som testas i skriftliga prov i geografi på gymnasiet och om hur detta förhåller sig till betygskriterierna. För att besvara detta har tio geografilärares prov analyserats med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Tidigare forskning visar att prov i SO-ämnen nästan enbart testar minneskunskaper. Denna studie bekräftar delvis detta då de analyserade proven domineras av frågor som testar att minnas. Samtidigt finns det en variation i vilka kunskapsformer som testas. Även om lärarna främst testar att minnas fakta- och begreppskunskap, testar också andra kunskapsformer, om än i varierande grad. Det handlar främst om uppgifter som testar att förstå fakta- och begreppskunskap, men även att tillämpa, analysera och värdera begreppskunskap testas, liksom att tillämpa procedurkunskap.

Det finns en viss överensstämmelse mellan lärarnas prov och betygskriterierna, men en tydlig skillnad är att lärarna i studien i högre utsträckning testar att minnas än vad som uttrycks i betygskriterierna. Detta gäller särskilt för de högre betygen. Det är inte heller alla lärare som testar de högre kognitiva processerna, som att tillämpa, analysera och värdera, vilka uttrycks för de högre betygen. Detta innebär en variation mellan lärarna i vad deras prov testar och också att validiteten i proven varierar. En del lärares prov testar ganska väl kunskaper motsvarande betygskriterierna medan andras gör det i mindre grad. Eftersom prov används som underlag för betygsättningen innebär det också att eleverna bedöms på olika grunder.

Det kan finnas olika förklaringar till betoningen på minnesfrågor i proven. Tidigare forskning pekar på svårigheter att tolka kriterierna eller på traditionen. En annan förklaring är bristen på tid, lärarna behöver tid för att utforma prov med mer komplexa frågor och för att rätta dem.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dåliga politiska strukturer ät idag vardag inom världens fattigaste länder. Många bilder vi ser från världens fattiga länder idag speglar ofta ett sådant samhälle. Det finns flera orsaker till detta och de är ibland många och komplicerade, främst beror det på fattigdom, brist på utbildning, hälsovård för barn, torka och översvämningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist på rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. Ländernas behov av import, export och bistånd är en viktig faktor som inte får lämnas åt sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som länderna har är de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte får ut på USA: s och den europeiska marknaden.

Världen blir mer globaliserad och länder integreras genom handel med varor och tjänster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap. Informationstekniken har underlättat för företag i i-världen att geografiskt dela upp sin produktion i olika delprocesser, där kontrollen bibehålls över hela produktionskedjan, vilket möjliggjort att delar av produktionen förläggs till u-länder.

Denna uppsats lyfter fram de konkreta orsaker som gör att många länder inom ACP regionerna har svårt att bli självförsörjande och leva utan bistånd. Denna uppsats är även mitt examinationsarbete inom lärarprogrammet vilket betyder att det finns en didaktiks koppling till min uppsats.

Naturturismen har kommit att bli en av de viktigaste och största näringarna i den svenska fjällvärlden, och för många fast boende i fjällen och i fjällnära trakter en förutsättning för att fortsätta bo och verka i bygden. Den volymmässigt största turistformen är den alpina skidåk-ningen där det råder hård konkurrens mellan de alpina turistdestinationerna om de besökande turisterna och deras pengar, och där det finns en stor press att möta konkurrensen med ett ökat utbud och ökat mervärde på destinationerna. Detta var bakgrunden till Idre Fjälls storskaliga skidanläggningsprojekt Tre Toppar. Projektet förutsatte dock ingrepp i ett Natura 2000-klassat naturreservat för att förverkligas. Efter flera års planeringsarbete, parallellt med en intensiv lokal debatt för eller emot projektet, avslog regeringen den 8 mars 2007 Idre Fjälls ansökan om tillstånd för ingrepp i Natura 2000-området.

Föreliggande uppsats visar med fallbeskrivningen Tre Toppar att problematiken att förena naturvård, turism och kravet på ekonomisk utveckling med varandra till stor del handlar om olikartade förhållningssätt till landskapet och naturen - om fjällandskapet är till för att nyttjas eller bevaras. Många anhängare till projektet som redan innan regeringens avslag känt en stark frustration över naturskyddet kring det berörda naturreservatet uppfattade avslaget som en bitter bekräftelse att utomstående, ”stockholmare”, ”08:or”, ”naturvänner” och myndig-hetspersoner, inte har någon verklig förståelse för glesbygdens problem och som förvägrar glesbygden att bestämma över sina ”egna” resurser, men som däremot kräver tillgång till fri och orörd natur att fjällvandra och skida i. Det fanns dock lokala kritiker till projektet som gladdes över beslutet, och som ihärdigt hävdat att storskaliga projekt som Tre Toppar inte är förenliga med målet om ekologisk hållbarhet, och att den globala uppvärmningen gör Tre Toppar till ett allt för stort riskprojekt. Istället har framhävts en ökad satsning på ekoturism och småskaliga turistprojekt.

Med utgångspunkt att det inte finns något rätt eller fel, inte heller några enkla lösningar på ovanstående glesbygdsdilemma, är uppsatsens kanske främsta föresats att med hjälp av den eko-strategiska begreppsramen som analytiskt verktyg synliggöra olika förhållningssätt, eller eko-strategier, bland aktörer till teman som naturskydd, turism och regional utveckling. Att medvetandegöra egna och andras handlingar och förhållningar, att i relativistisk anda söka förstå andra förhållningssätt än sina egna, är enligt uppsatsens författare, en bra grund till samarbete och kompromissvillighet mellan olika aktörer och intressen.

Ett syfte med studien är att introducera en metod för komparativ kulturarvsanalys. Metoden skall kunna användas för att analysera hur kulturarvsvärden värderas och hur de används i interpretation och presentation. Metoden som prövas skall uppfylla studiens övriga tre syften: att genom en nulägesanalys studera hur de olika kulturarvsvärdena i och kring Kinda kanal uppfattas, värderas, vårdas och visas, för att mot denna bakgrund jämföra liknande områden nationellt och internationellt och finna konstruktiva uppslag till framtida utvecklingsplaner och möjligheter för upplevelseområdet Kinda kanal.

This is a tale about energy and power. It describes the geographer Halford Mackinder’s geopolitical theories and compares them with current views outlined by Zbigniew Brzezinski and Michael T Klare, among others. With a critical approach it also provides a historical account of a Europe that stands in front of an energy struggle so severe that the current world order seems destined to fall. Oil and natural gas, has since the beginning of the 20th century, been used as a geopolitical tool in order to create dependence, control and even sometimes overthrow empires. USA has for example dominated the “protectorates” Europe and Japan by controlling the flow of oil in the Middle East. But this seems to change. It can’t be ruled out that the cities of Europe in the long run will be shrouded in darkness. The background is that Europe’s own deposits of fossil energy are decreasing at such vast speed that almost the entire demand will have to be imported by the year 2020. Awareness of this forecast, and the undertaking to reduce the carbon emissions in accordance with the Kyoto treaty, led to a grand proclamation in March 2007 to reduce the need for fossil fuels. This commitment seems however to be insufficient if independence towards other regions shall be maintained. Only a small part of the demand can be met by domestically produced fuels. Neither will the proposed energy reducing measures increase the energy security. The conclusion is that there is no time to develop new technology in order to save Europe from its difficult situation.

The dependence on Russia will instead grow stronger. The current geopolitical order, where the United States has acted as a military protector and guarantor of the energy security, looks like it is going to fall. The US is bogged down in the Afghanistan and Iraq wars at the same time as Europe’s dependence on energy from the East grows. The US also has economic troubles and their own energy security dilemma. Russia has on the other hand acted with greater self confidence and purposefully built alliances with China, the Middle East and its former republics in Central Asia. Russia may soon dictate the future of Europe with its energy trump card. If Europe keeps its alliance with US and tries to challenge or subjugate Russia into its “unipolar” order it will deepen the risk for conflict. In such a conflict, Moscow has the power to darken and cool down the European room. Since every country is dependent on the dwindling energy resources for their survival, it may escalate into a full blown war. But the new order may be short. Within two decades there will probably be no surplus of energy to export for Russia, or any other nation for that matter. Europe will by then be without it’s own energy resources and simultaneously lose the option to import.

Hjälmarens vattenyta sänktes med 1,5 meter mellan åren 1878 och 1888. Det var ett steg för att öka den produktiva åkermarken, som det var brist på i Sverige i slutet av 1800-talet. Resultatet blev häpnadsväckande artontusen hektar odlingsbar åkermark. Efter några år märktes att all mark inte gick att odla och att markytan sjönk. De näringsrika mulljordar som odlade upp har sedan dess sjunkit cirka en meter. Detta har i dag lett till problem med översvämningar och vattensjuk mark. Problem som löses genom att installera pumpar, bygga vallar kring åkrarna och dränera marken.

Det verkar som att målet med dagens Hjälmaren är klara. De tre parter jag intervjuat har haft en god kontakt under några år. En kontakt som byggt på ömsesidig respekt och ett proportionerligt utbyggande av våtmarkerna i Kvismaredalen. Både viljan och tanken är att restaureringen av våtmarker ska fortsätta även i framtiden. Från markägarna finns det en vilja att hjälpa till.

Kommun och länsstyrelse går gärna in och stödjer de projekt som är genomförbara, men det får inte ske på bekostnad av markägarens privata ekonomi och välbefinnande. En framtid där produktiv åkermark exploateras och restaureras kommer förhoppningsvis inte att ske. Som läget ser ut just nu vill kommunen gärna använda sjöbottnen till byggande av konkurrenskraftiga bostadsområden och företagsetablering.

Länsstyrelsen ställer sig något tveksam, då den marken egentligen inte lämpar sig för bebyggelse. Samtidigt finns viljan från deras sida att utöka strandskyddet vid större vatten, något som kan ställa till problem för de sjönära bostäder som det finns planer för.

Markägarna försöker för tillfället behålla så mycket mark de kan. Att i framtiden bygga bostäder på åkermark är inte hållbart, då vi kommer att behöva föda en växande befolkning. Dessutom finns risken att delar av deras nuvarande åkermark kommer bli obrukbar och då är det ännu viktigare att arealen från början är så stor det går. Att det finns framtida planer för marken råder det inget tvivel om. Viljorna är många, men samarbetet bra och det finns inga tecken på att området skulle hamna i en svår konfliktsituation de närmaste åren. Att få en konkret framtidsversion är svårt, då svaren skiftar beroende på vem som får frågan.

De två områden som ligger till grund för uppsatsen är ägorna kring gården Tolemåla i Kinda kommun samt stadsdelen Johannelund i Linköpings kommun.

Utgångspunkten med uppsatsen var att med hjälp av kartmaterial, tillhörande karthandlingar och ortnamnslitteratur undersöka vilken utveckling ortnamnen har haft inom två begränsade geografiska områden. Syftet är dels att beskriva och försöka förklara de olika ortnamnens betydelse dels undersöka i vilken utsträckning ortnamn tillkommit eller försvunnit. Två olika typer av underökningsområden behandlas i uppsatsen. Det första området kan klassas som ett agrart område och det andra ett idag helt urbant område.

Metoden jag använt mig av för att få svar på frågorna är främst att studera det historiska kartmaterialet och kyrkoarkivens material i form av husförhörs- och församlingsböcker. Dessutom har jag kompletterat detta genom fältstudier, där jag fotograferat ortnamn som idag finns i området och som kan kopplas till ortnamnen på kartorna. Därutöver har jag intervjuat personer på plats.

Resultatet av undersökningen kan sammanfattas med att ortnamnen Tolemåla och Johannelund kunde namntolkas och till viss del även åldersbestämmas. Även ortnamnen i den omkringliggande omgivningen kunde åldersbestämmas och få en namntolkning.

European cities of today are under the challenge to find ways to stay competitive and flourish in a rapidly changing world, where the old patterns of centrality and periphery not necessarily holds true. New and improved communication networks, a changed political geography in Europe, and the globalisation of not only the financial and industrial markets but also to a certain extent the globalisation of people, have all led to great challenges for cities and regions.

In a changed spatial reality the classic monocentric models are challenged by newer models of urbanisation. The polycentric urban region is one such model which has been used to describe urban regions like the Randstad in the Netherlands and the Rhein-Ruhr region in Germany. Regions which lack the single dominant central city of the monocentric models of old, and instead shows a high degree of more equal-sized and sometimes more specialised cities in regional cooperation. The polycentric urban region is in that aspect a possible model for how other urbanised regions in Europe may act to be able to position themselves as attractive urban regions and regional hubs in the European urban network.

Polycentric urban regions are not a universal solution, though. For such regions to work there are a number of prerequisites to be filled, something that makes it a possible future for regions like Haute-Normandie in France, where the two cities of Le Havre and Rouen have the possibility to form one urban region and already show signs of heading in that direction, while a region like Dolnośląskie in Poland – where the city of Wrocław is the dominant city in what makes for a more classic monocentric region – has much less opportunity to use a polycentric strategy on the regional level to become competitive. On the other hand such a city and region can instead benefit from the fact that Poland is to a high degree a polycentric nation, and as one of the larger cities in such an environment, Wrocław has the opportunity to position itself as a hub in the European urban network in a way that Le Havre and Rouen cannot, due to their physical location close to the giant European urban region of Paris.

The purpose of the paper is to study the possible development of municipalities and urban areas in the county of Jönköping, Kalmar and Östergötland to 2020, with glimpses into the future. The background to the paper are discussions taking place in Sweden on a new regional division, where a merge of existing counties are about to happen. In this process is the forming of Eastern Götaland a proposal for the three counties and it is therefore of interest to study how these may evolve in the future.

For this analysis, time-geographical bases combined with Christaller central place theory are used to create a three-dimensional landscape of accessibility. This has then been used as an starting point in the discussions about how urban areas evolve. The results of the paper shows that those who succeeded in attracting new residents can be divided mainly into three groups; commuter towns with good transport links to other places, suburbs whit short distances to a regional center or provincial capitals (except in Östergötland, where both Linköping and Norrköping are growth centers). For those which have not been able to this has often a lack of good communications and/or are in a business transformation, from primary industry to a more service-based economy. Tomorrow's winner will likely be the same as today, and in the studied region Jönköping may be considered as the biggest winner, though the other county towns, Kalmar and Linköping/Norrköping, also are winners. There are some uncertainties about how Norrköping stands in the competition with Jönköping, just as between Kalmar and Växjö,. A strong growth in one urban area may cause that the growth in other areas are reduced.