Under hösten 2002-hösten 2003 genomfördes ett interventionsprojekt vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Projektet syftade till att utveckla förutsättningarna och kompetensen inom organisationen att hantera frågor som främjar hälsa.

Alla medarbetare på kliniken har träffats i arbetsgrupper och under handledning arbetat enligt problembaserat lärande med frågor som berör hälsa i arbetet. Grupperna dokumenterade sitt arbete i s.k. loggböcker, samt i rapporteringar från två heldagar då alla medarbetare samlades. Ett strategiskt urval av medarbetarna har intervjuats vid interventionens början, samt efter avslutad interventionstid. Personalen har även följts med landstingets personalenkät och sjukfrånvarostatistik.

Interventionsprojektet har lett fram till en mängd förbättringsförslag och genomförda åtgärder på alla nivåer i organisationen, såsom t.ex. ökad medicinsk-teknisk kompetens, förbättrat socialt klimat, ökad regelbundenhet i personalutvecklingssamtal, ökade förutsättningar för patientflödet i verksamheten och utveckling av strategier för att hantera långtidssjukskrivna. PB-gruppernas rangordning av prioriterade områden för hälsofrämjande utvecklingsarbete var ledarskap, organisation, kompetens, information och kommunikation, samt vårdkvalitet.

Interventionen har bidragit till ett ökat erfarenhetsutbyte mellan personalen, vilket har inneburit både ett individuellt och ett kollektivt lärande. Personalen har också under interventionsprojektet ökat sin kompetens att hantera verksamhetsförändringar.

Medarbetarna har utvecklat synen på hälsa, och vad som påverkar den arbetsrelaterade hälsan. Interventionsprojektet har belyst vikten av reflektion under arbetstid, samt betydelsen av delaktighet under förändringsprocesser.

Resultaten visar på tre framträdande faktorer av betydelse för genomförandet och utfallet av interventionsprojektet. För det första har ledningen en väsentlig roll i utvecklingen av hälsofrämjande processer på arbetsplatsen. Ledningen behöver stötta och legitimera  utvecklingsarbetet. Ett sådant hälsofrämjande ledarskap ställer krav på kompetens hos ledningen. Ledare behöver därför extra stöd och utvidgad kompetens i hälsofrämjande utvecklingsarbete.

För det andra är det viktigt att organisera för lärande och kollektiv reflektion. Det kräver en medveten strategi. Det problembaserade arbetssättet under interventionsprojektet har fungerat som ett forum där medarbetarna kontinuerligt har fått utrymme att tänka i nya banor. Resultatet av en sådan organisering för lärande har givit utslag i verksamheten i form av olika åtgärder och förändringar.

För det tredje har de problembaserade grupperna fungerat som en buffert i organisationen, där medarbetarna har lärt en handlings- och förändringsberedskap. De har ökat sin kompetens i att hantera inre och  yttre krav på förändring, liksom att påverka sin egen organisation i riktning mot en hälsofrämjande arbetsplats.

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

Læring på arbejdspladsen er kommet i fokus både nationalt og internationalt som et stadigt vigtigere svar på videnssamfundets hurtigt eskalerende behov for kompetenceudvikling. Selvfølgelig kan arbejdspladslæring ikke erstatte de formaliserede erhvervs- og efteruddannelser, men arbejdspladsen er godt på vej til at blive en væsentlig arena for læring. Spørgsmålet er imidlertid, hvad det er for en læring, der foregår, formelt og uformelt, og hvordan læringen kan styrkes, så den både udvikler arbejdspladsen og medarbejderne.

Med fokus på to centrale begreber, læringsmiljø og læringsformer, præsenterer antologien en række erfaringer med forskellige former for praksislæring, iscenesat læring, refleksiv læring og facilitering af læring på arbejdspladsen. Erfaringer, der er baseret på forsknings- og udviklingsarbejder samt forskellige former for konsulentarbejde. Desuden diskuteres det, hvilke forudsætninger der samfundsmæssigt fremmer og hæmmer mulighederne for læring på arbejdspladsen, herunder informationsteknologiens betydning.

Antologien henvender sig til såvel praktikere som forskere inden for feltet.

Boken innehåller sexton artiklar av forskare från hela Norden och Kanada. Språket är svenska, danska, norska och engelska. Artklarna är sammanförda under fem teman: Folkbildning och vuxenutbildning över tid, Demokrati och lärande, Livslångt lärande ur ett statligt och ett individperspektiv, Lärande i arbetslivet samt Vuxenpedagogisk praktik. I boken finns också en artikel om Lars Arvidsons arbete med folkbildning och vuxenutbildning och en bibliografi över hans tryckta skrifter.

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik.

Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

I fokus för denna antologi står frågor om lärande, förändring och ledarskap inom olika typer av verksamhet. Syftet är att bidra till en bred genomlysning av dessa begrepp utifrån såväl teoretiska som empiriska analyser. Vi vill härigenom försöka utmana vanligt förekommande uppfattningar om lärande, förändring och ledarskap. Framställningen baseras i stor utsträckning på egna studier som genomförts under de senaste åren. Dessa studier har i samtliga fall utgått från människors dagliga arbete i olika lokala verksamheter - inom företag, hälso- och sjukvård, omsorgsverksamhet och skola. De studier som redovisas speglar därmed också vardagen på arbetsplatser inom olika sektorer av svenskt arbetsliv. I flera av studierna har det också varit möjligt att studera dessa verksamheter över längre tid och på så sätt belysa de studerade processernas drivkrafter och inre dynamik. Boken kan användas som kurslitteratur vid universitet och högskolor samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledar- eller personalutbildningar. Den vänder sig också till forskare, politiker, företrädare för arbetsmarknadens parter samt praktiskt verksamma med intresse för frågor om lärande, kompetensutveckling och förändringsprocessser i organisationer.

I denna rapport redovisas projektet Genus som innehåll och form i Programmet för personal- och arbetsvetenskap (PA-programmet). Projektet beviljades medel i december 2003 och har bedrivits under läsåret 2004/05, med fortsättning även under höstterminen 2005. Syftet med projektet var att utveckla, implementera och utvärdera metoder för att integrera ett genusperspektiv i PA-programmet. Genom- förandet av projektet planerades ske i olika faser: kartläggning, workshops, ut- vecklande och genomförande av en pilotkurs samt utarbetande av en implemente- ringsmodell/metod för genusintegrering av grundutbildning. Avsikten var att i för- längningen  fortsätta  att  utveckla  och  integrera  genusperspektivet  på  PA-pro- grammet i dess helhet.

En utgångspunkt i projektet var att sätta fokus på ’genus som innehåll och form’. Med det avses att utbildningens innehåll samt undervisningsmetoder ska vara könssensitiva och beakta såväl kvinnors som mäns villkor. Med könssensitivitet menas också att man aktivt måste ta hänsyn till att högskolan av tradition gynnat män och missgynnat kvinnor. Det räcker inte med könsneutralitet, dvs. att ge samma erbjudande till män och kvinnor.   Kön är en aspekt som bidrar till att människor har olika möjligheter att använda sig av vad högskolan kan erbjuda. Utbildningsfilosofen Jane Martin (1994) menar att högskoleutbildning haft mäns och pojkars hållning som norm för studie-, arbets- och yrkesliv och därigenom har mäns intressen och prefererade arbetsformer av tradition gynnats. I läromedel är det vanligt att mäns världar och mäns erfarenheter beskrivs och det är utifrån en sådan verklighet undervisningen tar sin utgångspunkt (Engström m. fl., 2003). Klassiska grundstenar i utbildning har varit de tre R:n (engelska) "Reading, Wri- ting, `Rithmetic" som kan sägas stå för traditionella och rationalistiska kunskaps- innehåll medan andra delar som "Care, Concern and Connection" saknats.  Ge- nom att väva in alla dessa delar i undervisningen både med tanke på innehåll och på form menar vi att alla studenter gynnas – oavsett kön. Innehållsmässigt handlar det om att problematisera olika typer av sätt att kategorisera och beskriva männi- skor, att i föreläsningar fokusera genus, manligt/kvinnligt, kvinnor/män, att ta upp genus som ett vetenskapligt perspektiv bland andra i föreläsningar om olika te- man, att genus fokuseras som tema i föreläsnings- och seminariesammanhang, att det genomgående finns genusprofileringsmöjligheter i kurs- och projektuppgifter. Formmässigt handlar det om att använda sig av genomtänkta och medvetna un- dervisnings- och examinationsformer och också  utveckla studenternas förhåll- ningssätt till lärande. På en övergripande nivå handlar det om att använda under- visningsmetoder som  utvecklar såväl  studenternas förmåga för  analys,  kritisk granskning, abstraktion och teoretisering som deras förståelse, inlevelse, empati och förmåga att vara nära – förhållningssätt som kan benämnas distans- respektive relationsorienterade förhållningssätt till lärande. Mot bakgrund av könsteoretisk forskning antas att effekterna av en genusmedveten pedagogik gynnar studenter- nas lärande i positiv riktning.

Rapportens fortsatta disposition kommer att följa projektets kronologiska genom- förande, från kartläggning av programmet, genomförande av workshops och stu- dentmöten (referensgruppsmöten) till kursplanering. Rapporten avslutas med en utvärderande diskussion där erfarenheterna i projektet diskuteras och rekommen- dationer för integrering av genus som innehåll och form i utbildning presenteras.

The essays focuses on essential lesrning processes for development of professional competence and includes a discussion about main teaching strategies for the students professional development.

The essay stresses the students´developmental process from "the province of meaning in every day life" to "the province of meaning in a certain occupation" and is also discussing the role of the teacher and of the educational organization related to the students development towards professionality.

Essential components in professionality are described and discussed. The components and their internal relationships are illustrated by means of a simple model.

This essay focuses on one main meta-cognitive process in professional work, mainly concerning capacity to handle the connection between the professional knowledge base ("lege artis")and situations and problems in professional practice.

A research project concerning professional behaviour and development has been conducted with professional staff in kindergarten working with group integration of handicapped children. This report, based on a modified survey-study generated from a model describing professioanal competence (Forslund, 1993). In the results, the personell describes their own concept of their professional competence in terms of goals, ethics, theoretical base, set of methods, decision-making and evaluation and also gives their opinions of factors hindering and facilitating a high quality professional work.

This report presents models for work with research information with application in the field of social welfare. In the first two chapters the research team state what can be ment by research information and declare their definition of the concept. They also present two models for working with these topics in an organisation. In the following chapters keynote addresses from a sympoium are presented, concerning theory, practice and organisation of research information and dissemination at different levels in society.