Olika modeller för samarbete, samverkan och integration mellan förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolkulturerna har utretts och debatterats under en följd av år.Syftet med integrationsreformen var att nya arbetsformer och ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skulle utvecklas i mötet mellan de olika skol- och barnomsorgskulturerna.

Varje dag går en miljon elever och lärare till arbete i den svenska skolan. De allra flesta arbetar engagerat och når goda resultat. Eleverna lär sig, med stöd från sina lärare, läsa, skriva och räkna. De skaffar sig kunskap om sociala och naturvetenskapliga fenomen. De utvecklar kreativitet och estetisk kompetens. Naturligtvis finns både elever och lärare som upplever svårigheter i detta arbete, men de allra flesta får uppleva att arbetet fortskrider på önskat sätt. Den här boken handlar om elevernas och lärarnas arbete i klassrummet när det gäller skolans primära uppgift; att ge möjlighet till lärande och utveckling. Den handlar om arbetet med grundläggande färdigheter och lärande, om läraren som arbetsledare och ansvarig för val av arbetsformer, läxor, möblering liksom deras arbete med värdefrågor, genusfrågor och konfliktlösning. Den handlar också om lärares inbördes samarbete. Kort sagt en bok som handlar om lärarens breda uppdrag. Boken är skriven av forskare som alla arbetar med lärarutbildning och som själva har erfarenheter från arbete i skolan.

Olika modeller för samarbete, samverkan och integration mellan förskole-, skolbarnsomsorgs- och skolkulturerna har utretts och debatterats under en följd av år.Syftet med integrationsreformen var att nya arbetsformer och ett gemensamt synsätt på barns och ungdomars utveckling och lärande från tidig ålder skulle utvecklas i mötet mellan de olika skol- och barnomsorgskulturerna.

One aim of this project was to integrate research orientation and professional relevance in teacher education, in relation to educational theory, thesis writing and future work. Another aim was to develop models for group-supervision to let students participate in discussions about their work, which was expected to promote student influence and development of analytic thinking. Data were collected by means of a questionnaire before the students started working on their thesis. Supervisors’ notes from group supervision were collected after their series of meetings.

The students claim that the thesis gives them new knowledge and skills which are important in their profession. It has also improved the overall quality of their education. The thesis work, as well as group supervision, when students’ needs are considered, facilitates student influence.

Inom Filosofiska fakulteten arbetar ett kvalitetsutskott i första hand med grundutbildningens utveckling och kvalitet. Kvalitetsutskottet har ett övergripande ansvar att stödja och initiera regelbunden uppföljning och utvärdering inom fakultetens verksamheter samt att initiera och stödja pedagogisk utveckling.

Som ett led i det långsiktiga kvalitetsarbetet har en rad strategier utvecklats. Bland annat har en databas upprättas för att följa ämnens och programs söktryck, antagning, betygsnivå på. den sist antagne studenten, examination etc. I denna databas finns kvantitativa data om ämnen och program som kontinuerligt uppdateras. För att f. en bild av t ex grundutbildningens forskningsanknytning, internationalisering etc krävs att annan information om program och ämnen samlas in. Här har utskottet valt att pr.va tv. vägar. Programmen utvärderas av en extern utvärderare och ämnena med hjälp av självvärdering.

En modell för självvärdering har utvecklats och prövas under innevarande termin av tre ämnen på. fakulteten; historia, litteraturvetenskap och bild. Att just dessa tre ämnen har valts ut beror på. att de har olika karaktär och ligger inom olika institutioner. Historia representerar ett traditionellt universitetsämne med l.ng tradition liksom litteraturvetenskap. Båda ligger inom temainstitutionen. Det som skiljer dem åt är att historia har ett stort antal studenter p. A-D nivån och många lärare är verksamma inom ämnet. Litteraturvetenskap är ett något mindre ämne vad gäller antalet studenter och lärare involverade. Bildämnet är inget examensämne på universitet men ingår i flera lärarprogram och ingår också i fristående kursutbudet som fort- och vidareutbildningsmöjlighet. Det ligger p. Estetiska institutionen. Många studenter går kortare kurser i ämnet. För närvarande är få lärare aktiva inom bildämnet.

Kvalitetsutskottets ambition med självvärderingsmodellen är dels att verka för att ämnena reflekterar över sin situation i relation till ett antal kvalitetsaspekter, dels att ämnena aktivt arbetar med dessa aspekter i ett kontinuerligt utvecklingsarbete. Ett annat syfte är att med hjälp av rapportering från självvärderingarna tillföra fakulteten kunskap om de ämnen som bedriver grundutbildning, kunskaper som förhoppningsvis kan bidra till att beslut om utbildningars dimensionering etc sker p. ett gediget underlag.

Syftet med presentationen av modellen för självvärderingen under CUP-dagen är att f. diskutera modellen och f. synpunkter för att kunna utveckla modellen vidare. Modellen presenteras kortfattat här. Vid den muntliga presentationen hoppas vi förutom att beskriva modellen också Redovisa de första rapporterna från de ämnen som under hösten prövar modellen.

Om språkutveckling / Jan Anward -- Forskningsmiljöer och seminariekulturer : ideal och verklighet / Gunnar Berg -- Gruppens obönhörliga brist på demokrati / Gunnel Colnerud -- Undervisningsspråket : en del av lärares yrkesspråk / Anna-Lena Eriksson Gustavsson, Rose-Marie Fahlén, Ulla-Britt Persson & Joakim Samuelsson -- Dialogism and social constructivism / Per Linell -- Samhällsaktiva skolor och skolaktiva samhällen i glesbygd : utopi eller möjlighet? / Annika Andræ Thelin -- Användningen av tiden i skolan / Mats Ekholm -- Offensiva spelare och coacher i matchen om skolan / Lennart Fahlén, Elisabeth Ahlstrand, Ingrid Westlund & Leif Mideklint -- Analyser av skolors anda / Rolf Lander -- Samhällsförändring, skolprofilering och identitet / Lars Naeslund & Jens Pedersen -- Succession and managing the transition from predecessor to successor / Siv Boalt Boëthius -- Freud som gruppsykolog : en orättvis betraktelse till 150-årsdagen / Stefan Jern -- Gruppens känslomässiga klimat / Eric Olsson -- Från Göteborg till Dortmund : studier i masshändelser / Michael Rosander & Ingrid Hylander -- Gruppetenking og operativ effektivitet i team / Endre Sjøvold -- Existens och relationer / Dan Stiwne -- Är det bra att vara ambitiös? / Viveka Adelswärd och Johan Hofvendahl -- Ja, för jag är så jävla snygg!" : retsekvenser och informellt lärande i högstadiets grupparbeten / Karin Aronsson & Michael Tholander -- Skolpsykolog : beprövad erfarenhet och specialitet på vetenskaplig grund? / Gunilla Guvå & Ingrid Hylander -- Slump, sammanträffanden och spår : om en lärares inflytande / Stefan Jern & Anders Hempel -- Villkor för psykologisk forskning : hur de statliga forskningsråden fördelade sina pengar inom psykologiområdet 1996-98 / Rolf Sandell och Kjell Granström -- Urval publikationer Kjell Granström. Svensk engelsk och norsk text.

 Abstract: In the past 15 years several steps have been taken in the Swedish school system towards deregulation and decentralisation. The reforms have enhanced and increased possi¬bility and responsibility as to school staffs to choose educational methods, subject content, and to decide how to organise time. Schools in general, and 900 pilot schools with no set timetable in particular, are now empowered to decide for themselves how to arrange the school days of their pupils. A study of 326 time schedules from 33 schools indicates that many schools, especially grade 7-9, choose to allot time to Mentor time. A fact that gives rise to questions like: What is Mentor time? What is going on in these lessons? And what sense does Mentor time seem to give the pupils? Based on group interviews with pupils in grade 8 and 9, the main purpose of this paper is to investigate what the pupils perceive they are doing during Mentor time lessons, and to interpret what this might mean in -Curriculum terms-.    

I den här artikeln behandlas inledningsvis kort schemat och schemats roll i skolan i förhållande till det senaste decenniets förändringar av den svenska skolans styrning. Därefter ges en övergripande bild av hur skolor utan timplan har valt att använda elevernas tid enligt deras scheman. Avslutningsvis ges förslag på frågor, modeller och resonemang som lärare och skolledare kan ta stöd av när man på en skola ska diskutera frågor om tidsanvändning och vad som ska schemaläggas. 

 I Sverige genomförs för närvarande en försöksverksamhet där ca 900 grundskolor är fullständigt befriade från den nationella timplanen, som reglerar tid per ämne eller ämnesgrupp. Skolorna inom försöksverksamheten omfattas dock av samtliga övriga bestämmelser vad gäller mål och riktlinjer för grundskolan. Hur väljer då skolor lokalt att använda sin tid när timplanens reglering tas bort? Den frågan besvaras i den här studien utifrån analyser av skolors scheman. Det övergripande syftet med studien är att skapa en kartbild av skolterrängen med avseende på hur skolor som arbetar utan timplan organiserar elevernas lärande. Det empiriska material som samlats in består av 326 scheman från 33 grundskolor i fyra kommuner. De scheman som samlats in kom¬mer från grundskolans samtliga skolår, och avser en specifik vecka under läsåret 2001/2002. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av dokumentanalys, i syfte att finna övergripande mönster/likheter och skillnader avseende manifesterat innehåll. Resultatet visar att en mängd olika schemabeteckningar används för att visa vad som ska ske i skolan. Såväl ämnen som andra beteckningar, vilka har benämnts Alternativa beteckningar, brukas. Exempel på alternativa beteckningar är Egen planering, Utvärdering, Stuga eller Social kompetens. De ämnen som förekommer mest frekvent på schemat är idrott och hälsa, slöjd, musik och hem- och konsumentkunskap. De ämnen som därefter är vanligast förekommande är matematik, svenska, engelska och bild. 317 av 326 scheman innehåller såväl ämnen som alternativa beteckningar. När alternativa beteckningar används istället för ämnen indikerar elevernas scheman att tid används till att: (a) fokusera ett visst arbetssätt, (b) elever och lärare träffas i mentorsgrupper, (c) eleverna planerar och utvärderar, (d) eleverna utöver ämnen som idrott och hälsa, bild och musik ägnar sig åt friskvård eller kulturella inslag, (e) arbeta med fostran och socialisation. Resultaten tyder på att skolorna, i viss utsträckning, på olika sätt nyttjar det friutrymme som skapas när timplanen slopas.  

Syftet med den kvalitativa studien har varit att undersöka vad som kännetecknar en god pedagog.

Vid litteraturgenomgången har författaren sökt finna gemensamma kännetecken på en god pedagog från en mängd

författare som arbetar som pedagoger eller med forskning inom pedagogik.

Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem pedagoger från Sverige och Bangladesh.

Analysen av intervjusvaren har resulterat i sex rubriker: Relationen mellan lärare och elev, utbildning och

fortbildning, ett kall, motivation och engagemang, att tycka om sitt arbete samt erfarenhet.

Vid diskussionen betonas betydelsen av relationen mellan pedagogen och eleverna.

Denna kunskapsöversikt har kommit till tack vare ett samlat engagemang inom forskningsmiljön om lärares arbete vid Linköpings universitet. Flera av forskarna medverkar också i nätverket om lärares arbete, som leds från Högskolan i Kalmar. Forskarna i Linköpingsmiljön har bidragit till att öka våra kunskaper om lärares och elevers arbete i klassrummet. Texterna i boken koncentreras till de baskunskaper som alla lärare är ansvariga för visavi eleverna. Samtidigt behandlas den professionella lärarens roll att ge utrymme för eleverna att även diskutera centrala frågor som demokrati, rättvisa, jämställdhet m.m. Lärares arbete handlar inte bara om innehållet utan också om de omgivande faktorernas betydelse t.ex. organisations-, undervisnings-, mål- och metodfrågor. Hemarbete, individuellt arbete och olika syn på lärande och undervisning behandlas också.

Individuellt organiserat skolarbete – eget arbete – är ett arbetssätt som blivit allt vanligare i undervisningen. Detta antyder att eget arbete löser vissa praktiska problem, till exempel i samband med åldersintegrerad undervisning och ökad datoranvändning i klassrummen. Eget arbete har visat sig kunna anta skiftande former beroende på lärarens intentioner, ämnesfokus och elevernas ålder, men innehåller alltid inslag av elevers planering och ansvar. Trots arbetssättets genomslagskraft har forskningen kring eget arbete tagit fart först på senare år, vilket innebär att det inte blivit mångsidigt belyst och diskuterat förrän nu.

I antologin ges exempel på hur lärare resonerat när eget arbete införts och hur arbetssättet har utvecklats och förändrats över tid: Vad händer när eget arbete möter andra undervisningstraditioner? Kan eget arbete vara samarbete? Hur upplever barn och ungdomar i olika åldrar att planera och ”ta ansvar” för sitt lärande? Hur påverkas lärarrollen? Eget arbete granskas framför allt ur barn-, elev- och lärarperspektiv men även genom jämförelser mellan skolor. Merparten av kapitlen bygger på forskning, medan ett par kapitel består av mer personliga beskrivningar och reflexioner. Genom att på detta vis belysa eget arbete från olika utgångspunkter synliggörs både dess kärna och variationsrikedom.

Hur går det till när barn leker eller när ungdomar samtalar i skolan, och vad betyder leken och samtalen för deras lärande, socialisation och identitetsskapande? Författarna till Interaktion i pedagogiska sammanhang presenterar ett perspektiv för att svara på sådana frågor, och visar i sex undersökande kapitel hur perspektivet kan användas. Bokens utgångspunkt är konstruktionistisk. Det innebär att socialisation och lärande ses som något skapat i interaktion. Med den utgångspunkten är det nödvändigt att i detalj analysera barn och ungdomars interaktion - med varandra och med vuxna - för att förstå vilka erfarenheter de gör i olika pedagogiska sammanhang.

Hur går det till när barn leker eller när ungdomar samtalar i skolan, och vad betyder leken och samtalen för deras lärande, socialisation och identitetsskapande? Författarna till Interaktion i pedagogiska sammanhang presenterar ett perspektiv för att svara på sådana frågor, och visar i sex undersökande kapitel hur perspektivet kan användas. Bokens utgångspunkt är konstruktionistisk. Det innebär att socialisation och lärande ses som något skapat i interaktion. Med den utgångspunkten är det nödvändigt att i detalj analysera barn och ungdomars interaktion - med varandra och med vuxna - för att förstå vilka erfarenheter de gör i olika pedagogiska sammanhang.

Vad är det som händer ute på de olika institutioner där barn och ungdomar tillbringar stora delar av sina liv? Varför vill vuxna i till exempel skolan en sak, medan de unga vanligen är intresserade av någonting helt annat? Det är sådana frågor som Korsvägar försöker ge svar på. Bokens titel syftar på de ibland konfliktfyllda möten som sker mellan barn, ungdomar och vuxna. De olika artiklarna vill synliggöra spelet mellan unga och olika institutioner utifrån de ungas perspektiv. Likaså studeras hur de vuxnas ideal om den goda barn- och ungdomstiden förändrats under de senaste hundra åren och hur ungdomarna förhållit sig till detta.  

This book shows the importance of a more socially grounded account on learning, instruction and teaching at and between different levels: meta-theory, theory, methods and educational practices. Three main questions are dealt with in the research presented in the book:

• what are the affordances and constraints of a dialogic view of knowing, knowledge, and learning;
• how useful it is to integrate contemporary learning mechanisms and concepts (like elaboration, metacognition) within a dialogic framework;
• what are the educational implications of a dialogic view of knowing and learning

As part of a longitudinal twin study of literacy and language, we conducted a behaviour-genetic analysis of orthographic learning, spelling and decoding in Grade 2 children (225 identical and 214 fraternal twin pairs) in the United States and Australia. Each variable showed significant genetic and unique environment influences. Multivariate analyses revealed very high genetic correlations among the variables, indicating that the same genes are involved in their aetiology. These genes are partly independent of those contributing to intelligence. A further analysis indicated that the covariation between decoding and orthographic learning is mediated by shared genes rather than by a direct causal path. The authors argue that a learning parameter, most directly assessed by orthographic learning in this study, underlies all three literacy variables. The results are also discussed in relation to Share's self-teaching hypothesis, which may require modification. © United Kingdom Literacy Association 2008.