Home Help Services in Combination with Rehabilitation Activities for Elderly

The organization of care for people with the diagnosis Dementia

I boken undersöks sju andra länder, där sjukvården är organiserad och finansierad på andra sätt än i Sverige. Länderna är: Storbritannien, Kanada, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, USA och Japan.

A study of change processes and learning in the primary care.

Fyra forskare studerar olika aspekter på boendet i ett tvärvetenskapligt perspektiv.

The article presents the empirical research results conducted in a Swedish care organization for elderly and handicapped. The objective of the research was to empirically assess the implementation and practices of a quality system (ISO 9000) from an organizational change and development perspective.

Förändring och lärande på deltagarnas villkor inom kommunal omsorgsverksamhet.

Implementeringsprocessen av ett kvalitetssystem inom omsorgsverksamhet studeras.

Traditionellt utvecklingsarbete - särskilt det som drivs i projektform - ifrågasätts alltmer. Resultaten blir sällan bestående, än mindre innovativa eller genomgripande. För att driva mer komplexa och långsiktiga processer prövas nya former - nätverk, innovationssystem, kluster, Triple Helix, partnerskap. -För att förändra ett system, krävs ett system för utveckling-, är tanken. Denna bok handlar om ett sådant -systeminitiativ- för utveckling, nämligen utvecklingspartnerskap inom ett EUprogrammet Equal. Tanken är att olika parter, i stället ska blir partners som gemensamt ska driva och ta ansvar för en utveckling. Är det realistiskt? Vad krävs i så fall för att samordna och leda ett sådant system? Boken visar på möjligheter och svårigheter med partnerskap. Den ska vara ett stöd för dig som vill arbeta med utveckling i nya former. Frågorna bygger på erfarna och reflekterande praktikers erfarenheter. De har fått stöd i att synliggöra sina kunskaper av forskare som ifrågasatt och utmanat vedertagna uppfattningar och enkla lösningar.

This book is about how you can work with development or, more precisely, how you can use partnerships to organise development. The book is based on the experience gained in development partnerships in one of the programmes of the European Social Fund, the Equal Programme, but we believe that this experience is generally applicable to other partnerships as well as to other forms of co-operation on development. We can highlight the possibilities and problems relating to working in partnerships and hope that the book can provide support for others, not by providing ready-made answers but rather by asking questions that will encourage reflection.

One of the reasons for producing this book was that we too wanted to learn more about partnerships – especially development partnerships. We wanted to understand their different phases – before, during and after the development work that a development partnership decides to take on. We wanted to know how partnerships can be organised and led, what impact the composition and selection of members has, how feedback to the organisations of each individual partner works, whether the work leads to any results, and if so whether the results are utilised and disseminated. We also wanted to learn more about transnational work in partnerships.

As our work is based on the experience gained in the Equal Programme, in which partnership is a prerequisite for the allocation of funds, our purpose is not to question partnership as an organisational form. Instead, we wish to describe and analyse the experience gained in a way that will help you as a reader to reflect on and make your own well-considered decisions about your partnership. The examples that are presented here are therefore intended as starting points for reflection and dialogue, not as models or templates. The questions that are asked are concretised in some cases by the examples that are presented, but they are also based on the previous and general experience of the participants and the authors.

Background and Aim: This study describes the transformation of 15 occupational therapist students'paradigms into occupational therapists'paradigms according to Törnebohm's theory of paradigms over a period of 6 years. This research particularly considers the paradigm components world view and field of action view in Törnbohm's sense. Method: Qualitative data were collected using essay questions on three occasions: First week and last semester at the Occupational Therapy Programme at the School of Health Sciences, Jönköping, Sweden, and after 3 years of occupational therapy practice. A content analysis of the collected materials was performed. Conclusion: The transformation of the informants'views could be characterised as comprising three different perspectives: A 'public'view in 1995, a 'theoretical' view in 1998 and an 'experiential/contextual' view in 2001. © 2006 The Authors Journal compilation © 2006 Australian Association of Occupational Therapists.

The objectives of this study were to inquire into notions of health among a group of 439 Swedish occupational therapists and to test a model derived from a qualitative study by Björklund & Svensson with a representative sample of occupational therapists in Sweden. The data were collected through a questionnaire and were analyzed using descriptive statistics, cluster analysis, and confirmatory factor analysis. The means and ranking of the health notions showed that Swedish occupational therapists most frequently hold holistic notions of health, and to a lesser extent biostatistical ones. Most Swedish occupational therapists indicate that being clearly conscious of one's health notions is important both to themselves and to their profession. The test of the model provides a step towards developing an instrument for measuring notions of health that clearly distinguishes between holistic and biomedical ones and that could possibly be used for comparative studies.

Förf. utvecklar nio kriterier för god omsorg, och med hjälp av flera kompletterande metoder - enkät, samtal och observation - har de samlat in information som ger svar på i vilken omfattning dagens omsorgsverksamhet uppfyller dessa kriterier.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer – och de funktioner hos diskursen – som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening. Genom en analys på fyra nivåer (1; Aktörsnivå, 2; Pedagogisk nivå, 3; Temanivå och 4; Diskursiv nivå) betraktas diskursen inte begränsad till sin funktion av system eller struktur föruttryck; analysmodellen syftar till en mer djupgående analys av diskurs där tonvikten ligger på hur diskursen uttrycker, hur diskursen kan uttrycka, vilka mekanismer som ger den dess möjligheter och dess legitimitet, hurdiskursen byggs upp och vad diskursen byggs upp av. Resultatet av analysen uppmärksammar bland annatenligt vilka former uttryck betraktade som kunskap förmedlas mellan i huvudsak två identifierade aktörer.Analysen uppmärksammar också dessa uttrycks tematiska innehåll, alltså vad kunskapen ger uttryck för, samtkring vilka centrala föreställningar denna kunskap byggs upp. Häri blir begrepp som frihet, individ, rättigheter och aktivitet viktiga för ett fortsatt resonemang. Dessa resultat från analysen diskuteras sedan vidare i enfördjupad analys där visst fokus ligger på hur den diskurs som uttrycks som kunskap kan betraktas som en form av metanarrativ. Diskussionen behandlar också utöver hur det är möjligt att betrakta kunskapens innehåll hurformer för återberättande konstrueras, och följaktligen hur det är möjligt att se på hur en meningsfull betydelsehos en idé fixeras. Uppsatsen avslutas sedan med en reflektion över studien, denna lägger viss tyngd på enkritisk diskussion om vetenskaplighet.

Hur bra är vården och omsorgen i kommunal regi? Det är en vidsträckt fråga där svaren åtminstone delvis måste vara av rent subjektiv karaktär. ”Bra” respektive ”dålig” är inga objektiva egenskaper som saker bara har, utan de är något som vi människor tillskriver dem genom att relatera till våra personliga värderingar. Det blir lite mer lätthanterligt ur vetenskaplig synvinkel om vi istället frågar oss hur vården och omsorgen lever upp till de målsättningar som verksamheten själv ställt upp.

Att diskutera och utvärdera vården inom landstingen är ju något vi vant oss vid under de senare decennierna. Men idag sker det faktiskt en hel del vård i kommunernas regi. Inom kommunerna har man bland annat ett uppdrag att sköta äldrevården. Hur ser det ut där? Hur bra lever man upp till sina egna ofta mycket ambitiösa målsättningar? I den här rapporten kommer vi inte att kunna ge något uttömmande svar på hur verkligheten stämmer med idealen men den innehåller en hel del intressanta indikationer och ledtrådar.

När vi – Per-Erik Liss, Tommy Svensson och undertecknad – diskuterade upplägget för det här projektet sade vi oss att det var viktigt att angripa problemet från två håll samtidigt; dels att titta närmare på kommunernas målsättningar, dels att dyka ned i verkligheten och försöka ta reda på hur omsorgen fungerar i praktiken. Uppgiften rörande målsättningarna var först och främst att ta reda på vilka de var och hur de var formulerade. Det var bl a väsentligt att se hur målen var relaterade ”uppåt”, d v s hur de stämmer överens med de mål och prioriteringar som görs på ett nationellt plan. Inte minst borde prioriteringsprinciperna i Hälso- och sjukvårdslagen vara central, inte bara för hur landstingen, utan även kommunerna väljer att fördela sina vårdresurser. I vilken mån spelar exempelvis rättviseprincipen om att fördela efter ”vårdbehov” en roll inom den kommunala sektorn? Och vad utgör ”behov” när det gäller äldre människor? Vad behövs det för hjälp för att vara gammal på ett bra sätt?

En annan väsentlig fråga är hur de kommunala vård- och omsorgsmålsättningarna relaterar till varandra internt. Vilka är de övergripande målsättningarna och vilka är blott operativa mål eller delmål? Om det exempelvis fastställs ett delmål att hemtjänsten skall vara behjälplig med städning men inte med att sitta ned och prata så har det därmed bestämts att det förra är nödvändigare än det andra för att nå övergripande syften. Det har gjorts en bedömning att den första åtgärden bättre fyller ett väsentligt behov hos de äldre än den andra.

Men hur har man gått tillväga för att komma fram till denna slutsats? Är det så säkert att de olika delmålen verkligen leder mot de stolta proklamationerna i den övergripande visionen? När vi sedan kontemplerade dykt ner i verkligheten så stod det ganska snart klart att det borde bli en djupdykning snarare än blott ett snorklande vid ytan. Det vill säga, vi skulle kanske inte se så mycket av den övergripande statistiken beträffande budgetar och antal människor under åtgärd. Men för att nå de intressanta skikten där vi kan hoppas på att få syn på enskilda människors, i synnerhet äldre människors, behov av vård, trygghet och värdighet så måste vi dyka på djupet. Vi måste lyssna på enskilda människors berättelser om vilka de är, hur de ser på sina liv och vad som är viktigt för dem. Det är ju först på denna nivå som vi kan börja förstå vilka problem och behov det finns, och hur dessa sedan kan relateras till vårdens och omsorgens målsättningar. Hur betydelsefull är överhuvudtaget den kommunala omsorgsservicen i en människas liv på äldre dagar?

I detta sammanhang är det också viktigt att beakta det vi kan kalla för ”mellangruppens” erfarenheter, d v s de som har att implementera målen i sin verksamhet; vårdare, biträden och assistenter. Detta är en grupp som ofta hamnar i kläm mellan politiker och allmänhet. I sin dagliga gärning möter de människorna som behöver vård och omsorg. Samtidigt skall deras verksamhet bedrivas i enlighet med de direktiv och riktlinjer som politikerna ställt upp. Går dessa krav ihop? Hur bedömer vårdaren att han/hon kan möta upp mot de dubbla kraven? Deras observationer, erfarenheter och intressen skiljer sig tydligt från de båda andra gruppernas, det utgör ett eget perspektiv.

När jag, vid slutet av projekttiden, sträckläste först Per-Eriks analytiska diskussion om mål och prioriteringar och sedan Tommys djupintervjuer med hemtjänstens vårdbiträden och gamla, hade jag en stark impuls att vi skulle låta studierna stå helt okommenterade. De utgör alla en del av verkligheten, och jämförelsen inbjuder till många frågor och tankar. Varför inte låta läsaren själv dra sina slutsatser? Hur går dessa vitt skilda bilder ihop?

Men, trots allt är det här en vetenskaplig rapport och forskare bör kommentera och dra slutsatser. Det hör väl ändå till? Så Per-Erik gör några avslutande kommentarer där han jämför målsättningar med verklighet. Men dessa kommentarer är blott en liten hjälp på traven. Studien om de officiella målsättningarna å ena sidan och studierna av verksamheten bland personal och mottagare å den andra står på egna ben. Att läsa dem tillsammans ger en stark läsupplevelse och mycket att fundera vidare på.

Screening is supposed to create less anxiety among first-degree relatives of diabetic patients where the risk of developing diabetes already is well known. It has also been argued that screening of a general child population should never be performed unless identified high-risk individuals can be offered intervention to prevent diabetes. However, the empirical data are scarce, especially regarding what opinions patients or their parents have of these matters/issues themselves. We have therefore tried to evaluate mothers' attitudes to and ethical views on participation in a research screening for prediabetes in an unselected birth cohort. All 21,700 mothers of children in southeast Sweden born between 1 October 1997 and 1 October 1999 were asked to participate in ABIS (All Babies in Southeast Sweden). They were given information about the design of the study and that HLA types and autoantibodies will be determined in order to predict diabetes, but that no prevention of diabetes will be offered unless future studies show effective methods. After informed consent, 78.6% of mothers let their babies participate (17,055 children) despite a quite laborious study protocol. Explorative in-depth semistructured interviews were performed in 21 mothers, of whom 15 were strategically selected to get as many various attitudes as possible and of whom 6 chose not to participate in ABIS. All interviewed mothers were positive to the ABIS project. We conclude that a well-designed screening program to detect individuals in the general population with high risk of developing diabetes does not evoke anxiety nor severe ethical conflicts.

De normer och värderingar som format patientrollen har under det gångna seklet genomgått en radikal förändring. Från den ödmjuke patientens möte med den paternalistiske läkaren gick utvecklingen mot en tidsperiod formad av framstegsoptimism och tro på teknologins möjligheter som problemlösare. Dagens ideal är att patienten – sin sjukdom till trots – skall vara välinformerad, företagsam och kunna fatta beslut om sin egen behandling.

Möjligheten att kunna förutsäga framtida sjukdom kommer att ställa ännu större krav på att det ges utrymme för en etisk reflektion i vården.

This dissertation deals with the ethical conflict between promoting health and respecting the individual's right to self-determination. An action which is performed with the intention of benefiting the recipient but without his informed consent is defined as paternalistic.

It is shown that also non-coercive actions like the giving of information can be ethically problematic acid characterised as paternalistic. An instrument for analysing paternalistic actions is introduced. For an illustration and test of this instrument two case studies are presented. The first concerns opportunistic health information where the health promoter uses the opportunity for givirig health information when he in his profession meets the recipient for another reason. The second case illustrates a relatively new area in health care, predictive medicine. The progress in genetics gives extended possibilities of tracing genetic dispositions for future disease in a healthy person long before the disease will develop. In spite of the advantage this may involve, in the form of the possibility of taking preventive measures, it is not always a piece of knowledge that is wanted. The analyses exemplify judgements based on different normative viewpoints but also show that there are certain conditions which are common to the various forms of justification of paternalistic actions.

I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige. Boken kan tjäna som utgångspunkt eller  kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen.

I tio artiklar belyses den forskning inom hälsoområdet som bedrivs av bland andra antropologer, etnologer, sociologer, historiker och filosofer i Sverige.

Boken kan tjäna som utgångspunkt eller  kurslitteratur för dem som vill få en överblick över vilka frågor och områden som behandlats i den humanistiska hälsoforskningen.