Syftet med denna bok är att ge en översiktsbild av forskning om samspelet mellan utbildning, yrkesverksamhet och lärande. Avsikten är också att överbrygga klyftan mellan en i huvudsak utbildningsinriktad forskning och en forskning med tonvikt på lärande, utveckling och förändring. Fokus är kompetensförsörjningen till och inom arbetslivet. Uppmärksamhet ägnas även överutbildning och underlärande, dvs. den klassiska frågan om matchning mellan utbud och efterfrågan. Innehållet belyser även yrkesbegreppet och hur kvalifikationskraven ändras eller är stabila över tid i olika verksamheter samt villkoren för lärande på arbetsplatsen.

Förutom en översikt av aktuell svensk forskning syftar boken till att skapa underlag för policyutveckling och konkreta insatser när det gäller villkoren för kompetensförsörjning och lärande i arbetslivet. Boken riktar sig till utbildningar i högskolan i allmänhet och lärarutbildningar i synnerhet med syfte att skapa ökad insikt om hur kunskap utvecklas och nyttiggörs i utbildning och arbetsliv. En annan målgrupp är politiker, utbildningsplanerare och företrädare för arbetsmarknadspolitik och arbetsmarknadens parter med intresse för hur utbildning, arbetsmarknad och välfärd utvecklas i Sverige.

Syftet med denna rapport är att bidra till en ökad förståelse för hur två regionala intermediära organisationer, inom HR-området, arbetar med förändrings- och kompetensrelaterade frågor.

En interaktiv forskningsansats har tillämpats vilket innebär att planering och genomförande av forskningsarbetet har skett i dialog med berörda praktiker. Det empiriska materialet utgörs främst av 12 intervjuer med personer som arbetar inom de studerade intermediära organisationerna.

Resultaten i denna studie visar att det finns många likheter mellan de två studerade intermediära organisationerna. Båda erbjuder ett brett spektra av HR-tjänster, ägs av sina kundföretag och har en samverkande roll mellan kundföretagen. Resultaten visar också att de båda intermediärerna har utvecklat en relativt speciell roll som intermediärer som innebär att de, i vissa avseenden, arbetar både som en extern och en intern HR-resurs till sina kundföretag. Även när det gäller arbetets organisering visar resultaten på flera likheter mellan de studerade intermediära organisationerna. Personalen i båda intermediärorganisationerna arbetar mycket flexibelt och anpassar sitt arbetssätt efter kundernas behov och önskemål. Få standardiserade modeller eller arbetsverktyg används i arbetet och det finns inte något utvecklat system för dokumentation och kunskapsöverföring som används aktivt inom intermediärorganisationerna. Samtidigt tyder resultaten på att ena av de två organisationerna har en något mer fast struktur med tydligt definierade arbetsområden och roller. Det finns också vissa skillnader mellan organisationerna vad gäller hur man önskar att inrikta och organisera sitt arbete i framtiden. Vidare visar resultaten från denna studie att personalen, inom de båda studerade organisationerna, upplever att deras arbete kan bidra till att kundföretagen får nya perspektiv och synsätt. I bästa fall kan även arbetet bidra till att företagen kan arbeta mer strategiskt och att de lär sig hantera olika problematiska situationer på egen hand och får en ökad beredskap att hantera förändring och problem i framtiden. Samtidigt är många uppdrag av mer akut och kortsiktig karaktär vilket innebär att det kan vara svårt att bidra till mer långsiktiga resultat i kundföretagen.

Traditionellt utvecklingsarbete - särskilt det som drivs i projektform - ifrågasätts alltmer. Resultaten blir sällan bestående, än mindre innovativa eller genomgripande. För att driva mer komplexa och långsiktiga processer prövas nya former - nätverk, innovationssystem, kluster, Triple Helix, partnerskap. -För att förändra ett system, krävs ett system för utveckling-, är tanken. Denna bok handlar om ett sådant -systeminitiativ- för utveckling, nämligen utvecklingspartnerskap inom ett EUprogrammet Equal. Tanken är att olika parter, i stället ska blir partners som gemensamt ska driva och ta ansvar för en utveckling. Är det realistiskt? Vad krävs i så fall för att samordna och leda ett sådant system? Boken visar på möjligheter och svårigheter med partnerskap. Den ska vara ett stöd för dig som vill arbeta med utveckling i nya former. Frågorna bygger på erfarna och reflekterande praktikers erfarenheter. De har fått stöd i att synliggöra sina kunskaper av forskare som ifrågasatt och utmanat vedertagna uppfattningar och enkla lösningar.

This book is about how you can work with development or, more precisely, how you can use partnerships to organise development. The book is based on the experience gained in development partnerships in one of the programmes of the European Social Fund, the Equal Programme, but we believe that this experience is generally applicable to other partnerships as well as to other forms of co-operation on development. We can highlight the possibilities and problems relating to working in partnerships and hope that the book can provide support for others, not by providing ready-made answers but rather by asking questions that will encourage reflection.

One of the reasons for producing this book was that we too wanted to learn more about partnerships – especially development partnerships. We wanted to understand their different phases – before, during and after the development work that a development partnership decides to take on. We wanted to know how partnerships can be organised and led, what impact the composition and selection of members has, how feedback to the organisations of each individual partner works, whether the work leads to any results, and if so whether the results are utilised and disseminated. We also wanted to learn more about transnational work in partnerships.

As our work is based on the experience gained in the Equal Programme, in which partnership is a prerequisite for the allocation of funds, our purpose is not to question partnership as an organisational form. Instead, we wish to describe and analyse the experience gained in a way that will help you as a reader to reflect on and make your own well-considered decisions about your partnership. The examples that are presented here are therefore intended as starting points for reflection and dialogue, not as models or templates. The questions that are asked are concretised in some cases by the examples that are presented, but they are also based on the previous and general experience of the participants and the authors.

I Hållbart arbetsliv analyserar och diskuterar författarna konflikten mellan det korta projektet och de önskade långsiktiga effekterna. Bakgrunden är ett stort nationellt hälsoprojekt inom offentlig sektor. Boken visar att det finns många faktorer: delaktighet, förankring, ägarskap, lärande och reflektion, styrning, spridning - som behöver diskuteras inför och under ett utvecklingsarbete. I synnerhet om projektet har som mål att leda till långsiktiga förändringar.

The focus of this thesis is the formation of knowledge and professional identification through physicians’ and engineers’ education and work – life-trajectories are the frame of interpretation. The aim is to describe and interpret the relationship between higher education and work, partly by studying ideas in research and educational policy, partly by people’s subjectivity, experiences and everyday life. This study is based on text analysis and interviews with physicians and engineers. The characteristic of this study is that processes are described and interpreted through a longitudinal design.

The theoretical framework is built up by three interrelated themes: knowledge and dynamics in contemporary society; higher education and work; the reflexivity of the individuals. An overarching interpretive approach is applied, and the concepts of flexibility, stability and ambivalence are used dialectically in the analysis of empirical data.

The study indicates interplay between subjectivity, everyday life experiences and conditions in different practices. The informants’ educational and career choice can be understood as expressions of reflexive life-projects or as subjective dynamics. Becoming an engineer or physician stand out as substantially different processes. The engineers in information technology are becoming generalists and are “playing the game with a safe hand”, while the physicians becoming characters and are “playing the game with oneself as stake”. At work the engineers are using their title as a flexible strategy – identification is confined to place of work, occupation and working hours. The physicians’ identification with their profession is a fixed state of mind – they are always physicians, even in their leisure time – the profession is associated with their personality. The results indicate that both engineers and physicians careers can be characterised by life-long qualification. It appears as a strongly excluding factor.

The relationship between higher education and work is discussed as life-trajectories and in terms of formable and sustainable life.

This chapter discusses physicians’ and engineers’ professional identity formation through engagement in practice. First, the concept of professional identification as the enactment of life politics is advanced. Professional identification is here viewed as an ongoing process in the context of lifelong learning, where learners’ subjectivities and life trajectories are significant. Second, the concepts flexibility, stability and ambivalence are introduced and used dialectically as analytical tools for understanding physicians’ and engineers’ experiences of learning through their different practices. In discussing these concepts, we illustrate the conception of life-politics by means of empirical examples of how subjectivity, everyday life expe­ri­ences, and conditions in different practices interplay in the process of professional identification. Third, we show how the processes of becoming an engineer or a physician stand as substantially different processes, seemingly more or less articulated and determined. Moreover, being an engineer or physician reflects additional aspects of learning through the process of identification with the professional role, including the impact of the work itself and of the personal self. In all, our findings suggest that the engineers identify with the content and nature of the work itself as a flexible strategy, thereby making the identification with the profession ambivalent. The physicians, on the other hand, seem to build a character as a doctor with which they identify permanently, thereby shaping a fragile boundary between their selves and the profession.  Finally, an interpretive model is proposed, where the life-politics of the individuals is expressed through flexi­bi­li­ty, sta­bility, and ambivalence.

The aim of this mainly descriptive study is to sketch out how recently graduated physicians experience the transition from higher education to working life. As a part of a more extensive research project 12 physicians, who had been working for a few months, were interviewed. The physicians were asked to talk about what they perceived as central aspects of their university-education and what they had learned, their experience of the transition and the first encounter with working life. During the qualitative analysis a complex picture of the process has emerged and it is difficult to distinguish any homogeneity in the physicians’ experiences.

Syftet med uppsatsen är att bidra med ökad förståelse och kunskap om balansen mellan arbetsliv och privatliv hos chefer inom Investment Banking i finansbranschen samt hur dessa två sfärer kan främjas av chefernas organisation. Uppsatsen har inspirerats av ett induktivt synsätt där semistrukturerade intervjuer legat till grund för datainsamlingen.

I studien framkommer att cheferna upplever att work-life balance är subjektivt samt att de till stor del har balans mellan arbetsliv och privatliv trots långa arbetsdagar och periodvis hög arbetsbörda. Cheferna belyser flextid och teknologin som tillvägagångssätt vilka främjar deras work-life balance. Att arbeta i en organisation med stödjande kultur samt att erhålla stöd från kollegor poängteras också som viktiga faktorer för att uppnå work-life balance. Resultatet visar att chefernas organisation har inget tydligt arbete med detta men efterfrågar det. Arbetet med work-life balance bör påbörjas på ledningsnivå och organisationers erbjudande gällande work-life balance ska vara förankrat i arbetstagarnas individuella behov.

In Swedish emergency departments, various initiatives have been introduced in order to reduce long waiting times for patients: lean methods, targets for waiting times related to revenues, interprofessional teams, and different forms of triage systems. This study focuses on the physicians’ views on dilemmas related to these interventions. The study is based on the interviews with 14 physicians in four emergency departments. The interviews have been analysed thematically and presented in the form of brief narratives. The study follows changes from clinical practice to the national policy level. The changes appear to be ineffective or counterproductive—waiting times are rather getting longer, but the measures have a number of other effects. Decisions are taken at a central level and are carried out by means of rules, incentives, and projects and end in the medical profession being displaced from the central position they have held in the working processes of health care.

Styrningen av en verksamhet kan vara avgörande för om och hur en framtida satsning på kompetensutveckling inom äldreomsorgen kommer att se ut. Parallellt med och som en kritik mot den offentliga och uppifråndrivna strategin för kvalitetsutveckling har nya styrprinciper vuxit fram i äldreomsorgen, nämligen brukarstyrning och eget val. Dessa nya styrprinciper kan leda till att kompetensinsatser inte prioriteras. I stället kan det mer handla om att välja rätt personal som är anpasslig och som har de kunskaper som krävs i ett kortsiktigt perspektiv. Artikeln, som är tentativ, vill alltså diskutera betydelsen av olika styrprinciper inom omsorgen och vad de kan betyda för personalens kompetens i framtiden. Underlaget bygger på en litteraturgenomgång av forskning i de nordiska länderna och en sammanfattning av erfarenheterna från ett omfattande nationellt program, där avsikten var att kompetensutveckling ska leda till en ökad kvalitet.

Syftet med denna undersökning har varit att titta på hur uppfattningar kring sociala medier ser ut på en mediekoncern i Östergötland samt hur sociala medier används. Vi har även studerat behovet av en policy som kan vägleda användningen av sociala medier och vad denna i så fall bör innehålla. Detta har undersökts genom åtta djupgående intervjuer samt en mindre enkät.Resultatet visar att det råder en positiv syn kring sociala medier men även en viss skepticism. Användningen av sociala medier skiljer sig åt mellan olika verksamhetsområden och organisationskulturen spelar en avgörande roll. Ett dilemma som har framkommit är svårigheten att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Att använda sociala medier uppmuntras inte i så stor utsträckning i dagsläget och användningen skulle kunna öka om en det finns en policy. En slutsats vi har kunnat dra är att det finns ett behov av en koncernövergripande policy.

Europe 2020 strategy EU puts forward three mutually reinforcing priorities smart, sustainable and inclusive growth. A main driving force are innovation programmes. Our understanding of programme-drivingwill always be tentative but can be improved. Analysis of programmedriving provides an alternative way of tackling the problem. It is an approach that enhances the understanding – contextually, practically and theoretically. Rather than heading for final, concrete and onedimensionaloften quantitative knowledge we should get used to the fact that our understanding always will be fragmentary and imperfect though, on a higher level! Knowledge on innovation programme-driving should improve innovation institutions/practices/ethos in different respects.

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen  i en vidare tolkning  har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid.

Stora belopp satsas varje år på program och projekt för att utveckla individer, verksamheter och regioner. Men forskning visar att resultaten allt för sällan blir bestående. De leder inte till hållbar utveckling i form av innovationer, tillväxt och nya jobb. Denna bok innehåller en unik och kritisk granskning av femtio år av projektverksamhet. Slutsatserna är tydliga: För att säkra långsiktighet och hållbarhet i stora projekt krävs ett aktivt ägarskap och en professionell projektledarroll. Men det räcker inte, samverkan och gemensam kunskapsbildning med aktörer utanför projekten är också nödvändig. Det handlar om att bygga strukturer för lärande och återkoppling på alla nivåer. Lärande utvärdering genom följeforskning får projektdeltagarna att undan för undan reflektera utifrån gjorda erfarenheter vilket leder projektet närmare programmens övergripande mål. Boken vänder sig till alla som aktivt arbetar med stora projekt samt till högskolestuderande, forskare, utvärderare och handläggare.

Stora projekt som finansieras av EU utvärderas alltid. Men är dessa utvärderingar rättvisande? Letar man efter de verkliga och hållbara effekterna? Att fånga effekter av stora projekt är en svår uppgift. Inte minst beror det på att verkningarna kan vara av många olika slag - oväntade, icke avsedda, överraskande, dolda och ibland utanför målområdet. Det gör det inte mindre angeläget: dessa effekter kan vara viktigare än de planerade, avsedda och förväntade. I denna bok beskrivs resultatet av ett flertal analyser av utvecklings­arbete i stora projekt och program - i organisationer, på regional nivå, i nationella program med mera. Slutsatserna dras från teoretiska analyser samt från en lång rad empiriska studier. Boken vänder sig till forskare, regionalt utvecklingsansvariga och myndighetsföreträdare. Den kan användas i utbildning av olika slag - inom flera områden i högskolan och till projektledare, utvärderare, följeforskare och finansiärer samt projektägare.

Managing Sustainable Development Programmes is about understanding the difficulties and complexities of large change programmes and projects in both the private and public sectors. The authors' research reveals an extraordinary level of failure in these projects.

In the Europe–2020 strategy European Union puts forward three mutually reinforcing priorities smart, sustainable and inclusive growth. The focus of this paper is to investigate what we know about implementing innovation and entrepreneurship policy programmes. How could they be conducted to enhance growth and innovation in a long-term perspective? We address a particular interest to design and impact issues of such programmes. The empirical part of the research project is based on theoretically derived knowledge and illustrative case studies of management of innovation programmes. Secondary data emanating from research reporting, ex post programme evaluation and interviews of programme managers.

Recently, Lean Production (Lean) has become a prevailing management concept in Sweden. However, previous research seems to show that the Lean concept and the impact of Lean vary considerably between organizations. This paper illustrates some key methodological issues that need to be considered when researching loosely defined management concepts such as Lean. The paper is based on a review of the literature and five comparative Swedish cases studies. Our study indicates that Lean has changed over time and that operationalization and interpretations of the concept vary considerably. This study concludes that future Lean studies should include a thorough assessment of the Lean interventions, study settings, and in particular non-Lean factors mediating the outcomes of Lean-inspired change programs.

Delaktighet och kommunikation är centrala ideal inom vård, omsorg och socialt arbete. Men vad innebär delaktighet i praktiken och hur kan teorier om delaktighet och professionella samtal förstås i olika praktiska sammanhang? Med utgångspunkt i svensk och internationell forskning ger den här boken en djupare inblick i villkor och möjligheter för professionella samtal. I ett tvärvetenskapligt perspektiv på kommunikation presenteras exempel från nya studier på vad delaktighet innebär inom en rad miljöer: nödsamtal, akut- och specialistsjukvård, äldreomsorg, biståndsbedömning, arbetsrelaterad rehabilitering och vårdutbildning. Boken passar väl för utbildningar till sjuksköterska, socionom, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. I boken beskrivs även olika metoder för datainsamling och analys av data. Det innebär att boken med fördel kan knytas till metodundervisning och examensarbete på avancerad nivå.

Syftet med uppsatsen är att bilda kunskap om HR-praktikers syn på värdeskapande HR-arbete och vad som krävs för att HR-arbetet ska vara värdeskapande. Genom att besvara det ämnar uppsatsen att beskriva hur värdeskapande HR yttrar sig i verksamheter och ge ett vidgat perspektiv om hur HR kan skapa värde. Vidare presenteras hur HR-praktiker betraktar värdeskapande HR-arbete samt betydelsefulla faktorer för värdeskapande HR-arbete i organisationer. Studien visar att någon självklar sanning angående vad värdeskapande HR-arbete innefattar inte existerar. Däremot urskiljs att det bland HR-praktiker finns ett större fokus på finansiella och strategiska värden än sociala värden. Det är många faktorer som har betydelse för värdeskapande HR-arbete vilket främst inkluderar kompetens, maktpositioner, HR-rollens utformning, identitet och effekter. Underlag till studien har samlats in genom tio semistrukterade intervjuer som därefter har meningskoncentrats enligt fenomenologisk metodologisk utgångspunkt.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation.

Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar.

Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

Few studies have examined workplace factors that influence informal learning in small businesses and in general the studies are not framed by the characteristics of small businesses. To address this weakness in existing literature, we conducted a review of literatures which examine (a) workplace factors that influence informal learning, (b) small-business characteristics, and (c) factors influencing informal learning in small businesses. The several workplace factors that influence learning were categorized as job and relational and organizational characteristics. Each category was examined in relation to characteristics of small businesses. We outline what is known about each category and what we need to learn about them as they relate to informal learning in small businesses. For each category, propositions are generated that should be examined in future research. We also produce a heuristic conceptual framework that can be used to focus and bound future research that tests a different set of propositions.

Few studies have examined the owner-manager as a facilitator of learning in small businesses. Furthermore, these studies are typically not framed by distinctive characteristics of small businesses. These limitations of the literature stimulated us to ask: How do the situational opportunities and constraints that emanate from the distinctive characteristics of small businesses affect the small business owner-manager’s role as a facilitator of learning? To address this question, we first conducted a narrative review of existing research on the owner-manager as facilitator of learning in small businesses (10–49 employees). Four themes emerged from our analysis of research findings, including a theme that owner-managers are seldom directly involved in facilitating employees’ learning. Next, we conducted an integrative review of literatures that discuss (a) indirect approaches managers can adopt to facilitate learning; and (b) small business characteristics. We focussed on four high-impact indirect approaches owner-managers can use and examined how employment of each approach might be enabled or constrained by distinctive characteristics of small businesses. The integrative review generated ten research propositions. We also synthesized a conceptual framework that illustrates the main variables to be studied and presumed relationships among them. Based on our analysis of literature, implications for policy and practice are proposed.

Denna studie syftar till att undersöka åtta företags användande av sociala medier i sina rekryteringsprocesser. Då området är tämligen outforskat har studien en explorativ och induktiv karaktär. Kvalitativa intervjuer har syftat till att kartlägga, beskriva och analysera varför och hur sociala medier används i företagens rekryteringsprocesser, vilka effekter detta har gett samt vilka framtida utvecklingsområden som kan identifieras. Studiens resultat visar att sociala medier främst används i de initiala delarna av företagens rekryteringsprocesser då de möjliggör kostnadseffektiv och snabb informationsspridning till stora nätverk men att de även används i urvalsprocessen för att granska kandidater. En nätverkstillhörighet och ett nätverk med god spridning är nödvändigt för ett effektivt användande av sociala medier i rekryteringsprocessen och tre typer av användare kan identifieras utifrån kunskaper, erfarenheter, engagemang och intresse för sociala medier. Studien visar även att användandet av sociala medier innebär en utveckling mot ett informellt rekryteringsförfarande.

Tid, tidsanvändning och tidsbrist i arbetet är i fokus i debatten om de krav som det nya arbetslivet ställer. Vilka konsekvenser får sättet att organisera och rationalisera arbete för lärande, hälsa, jämställdhet och arbetsförhållanden? Forskare från fyra discipliner granskar och jämför skeenden i fyra offentliga organisationer som genomför organisationsförändringar. Boken vänder sig till alla, såväl studerande som yrkesverksamma, som hanterar arbetslivs-, organisations- och ledarskapsfrågor

Purpose – The aim of the present study is to explore the meaning of managerial support for learning and development in the workplace. The overall research question concerns how first-line managers in elder care perceive and understand their mission and tasks and how they in practice handle issues of co-workers' learning and development.

Design/methodology/approach – The study was designed as a multiple-case study including eight first-line mangers in eight care units. Data were collected through interviews and observations.

Findings – The study demonstrates the variation that exists concerning how first-line managers understand and enact their tasks. Specifically, it is possible to distinguish four qualitatively different patterns concerning how the managers acted and interacted with their co-workers.

Research limitations/implications – The empirical generalisability of the results is limited by its character as a multiple-case study of eight managers in eight different work units. At the same time, the strength of a multiple-case study lies in its potential for making analytic generalisations, that is, for identifying theoretically meaningful examples and patterns across a number of cases.

Practical implications – The paper suggests a need for management development programs that promote not only a broader understanding of the task as a manager of elder care, but also knowledge about and skills in leading and organising workplace learning and development.

Originality/value – This study adds to the limited knowledge of how first-line managers in care work understand and deal with learning and developmental issues in the workplace.

I denna bok behandlas hemtjänsten som miljö för personalens lärande och kompetensutveckling. Boken baseras på intervjuer dels med vårdbiträden och ledning inom hemtjänsten, dels med företrädare för den centrala omsorgsledningen inom en större mellansvensk kommun. Det framträder två olika verksamhetskulturer som kan antas innebära olika betingelser för lärande i omsorgsarbete och fyra teman diskuteras:

• arbetslaget som arena för lärande
• lärande ur ett vårdbiträdesperspektiv
• ledningens roll för lärande och utveckling
• organisation och lärande

Boken är avsedd för universitets- och högskoleutbildningar där det finns ett intresse för äldreomsorg som praktik och forskningsområde, speciellt inom vård- och omsorgsutbildningar. Den vänder sig också till redan yrkesverksamma inom dessa områden.