In an era characterized by a move towards a “knowledge society”, universities are central in fostering “knowledgeability”, that is the reflexive understanding of knowledge in knowledge societies. The objective of “knowledgeability” can be met through creating a stronger link between education and research. Furthermore, overall student performance, for example in critical thinking and problem solving, can be improved if research-related activities are incorporated into the curriculum. The aim of this paper is to use international examples to discuss the research- education nexus from four different perspectives, namely context, policy, implementation and quality, with case studies from higher education institutions in Singapore and Sweden. We suggest that different integrative technologies can be used to enhance the links, but it will be essential to consider the inputs of training, service and support in using new technology. Interestingly, the act of evaluating the link between education and research will increase awareness of this linkage by stakeholders involved in both education and research. In turn the link can be strengthened, contributing to increased quality in both education and research.

This chapter reports on findings from classroom communication in secondary chemistry teaching and learning. The data was analyzed qualitatively regarding the use of metaphors and analogies in relation to atoms and ion formation, with an intention to shed light on students’ scientific understanding as well as on their enculturation into the disciplinary discourse. Theoretically we draw on social semiotics, which allows analyses of language use in its widest sense, comprised of verbal language, images, action, gestures, and more. In our data, we identified common disciplinary metaphors in science, as well as metaphors connected to everyday life. Through the analyses based on systemic functional linguistics (SFL), we also identified anthropomorphic metaphors, with particles, atoms, and ions being humanized with intentions and feelings. Linguistic choices signaling metaphoric language were mainly noted in relation to quite obvious metaphors whereas no such signals or explanations were noted in connection to anthropomorphic metaphors. The study has implications for the design of classroom practices, including the use of discussions to enhance a more reflective use and understanding of the gains and losses around metaphors.

The use of the CDIO framework in the development of the ECIU University is presented. The paper discusses the relatively moderate adaptations and modifications of the CDIO Syllabus and Standards that are necessary to make the documents applicable also in this context. Since challenge-based learning (CBL) is central learning format in the ECIU University, special attention is given to the connections between CBL method, the conceive-design-implement-operate sequence and project-based learning, which is central in the CDIO framework. The paper presents both general aspects and examples of the applications and activities within ECIU University and Linköping University (LiU). The main messages of the paper are that the development of the ECIU University will benefit from applying the CDIO framework since it offers references for what an education should give, in terms of knowledge and skills, and how an education program should be designed. In addition, the components of the CDIO framework require a moderate amount of adaptation to be directly applicable. Examples of the ongoing implementation activities at LiU. 

Challenge-based learning (CBL) is a learning approach that has received increased attention during  the last years. In some of the publications about CBL the connections to the CDIO (conceive-design-implement-operate) framework is discussed, and the purpose of this paper is to discuss these connections further. CBL has connections to both Problem-based learning (PBL) and Project-based learning (PjBL), but while these are learning approaches, the CDIO framework has a program perspective, including aspects of learning approaches, and hence a wider scope. The connections and differences between CBL and CDIO are discussed based on the components of the CDIO Standards.  

Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) är ett centrum för forskning och samverkan vid Linköpings universitet, med syfte att bedriva samhällsrelevant kommunstrategisk forskning med en interaktiv ansats där mötet mellan forskare och kommunföreträdare är i fokus. CKS ska verka för att mötet mellan universitet och kommuner blir ömsesidigt berikande och kunskapsbyggande och att det bidrar till såväl högkvalitativ forskning som till kommuners verksamhetsutveckling och samhällsnytta.

CKS forskning och samverkan bedrivs inom ramarna för CKS inriktningsdokument som beslutas av CKS styrelse. CKS verksamhet relaterar till de mål och kunskapsfält som fastslås i inriktningsdokumentet. Under perioden 2019–2021 arbetar CKS inom följande kunskapsfält:

• Lokal politik och demokrati
• Lokal styrning, organisering och välfärd
• Lokal utveckling och samhällsplanering

Forskning och samverkan kopplat till kunskapsfälten tar avstamp i olika teoretiska perspektiv och olika samhällsutmaningar. Det övergripande målet för CKS är att utveckla och fördjupa kommunstrategiskt relevant kunskap till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet, tillsammans med följande syften är vägledande för CKS verksamhet:

• Att bedriva och stödja forskning inom kommunstrategiskt relevanta områden med hög vetenskaplig kvalitet;
• Att bedriva och utveckla forskning interaktivt och i samverkan med kommunala och kommunrelaterade verksamheter, för att säkerställa ömsesidigt lärande och strategisk relevans;
• Att skapa möten och kunskapsutbyte mellan forskare, politiker och tjänstepersoner inom kommunala och kommunrelaterade verksamheter.

2020 – ett annorlunda år

Verksamhetsåret 2020 har präglats av den pågående pandemin. Verksamhetenhar begränsats men de flesta möten har ändå kunnat genomföras om än i stor utsträckning digitalt. Det har krävts mycket flexibilitet och kreativa lösningar. Pandemin till trots så har det varit god uppslutning och givande kunskapsutbyte på de fysiska och digitala möten som arrangerats under året, som till exempel kommundagen, nätverksträ™ffar, seminarieserie och ledarskapsutbildning. Forskningsmässigt har 2020 varit ett produktivt år. Grundstödet från samverkanskommunerna, regionen och universitetet har möjliggjort forskningsprojekt som i flera fall kunnat växlas upp genom ansökningar som blivit beviljade av forskningsråd och andra finansiärer. CKS forskare har även publicerat ett tiotal rapporter inom CKS rapportserie och ett flertal artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vidare har samarbetet med forskare i andra forskningsmiljöer stärkts under året, både vid Linköpings universitet och vid andra lärosäten.

När verksamhetsåret summeras visas det på en vital och interaktivforskningsmiljö i linje med verksamhetens mål på både kort och lång sikt. CKS befäster sin position som en efterfrågad miljö för kommunrelevant forskning.

CURT KARLSSON avslutade 2012 en fyrtioårig anställningsperiod i ledande ställning vid Linköpings universitet, LiU, först i 21 år i en kombinerad befattning som personalchef och planeringschef och därefter i 19 år som universitetsdirektör, d.v.s. högste administrative tjänsteman och tillsammans med rektor basen för både den strategiska och den verkställande ledningen för universitetet. I denna bok ger han sin bild av den utveckling som det svenska högskolesystemet genomgått under de 40 år han verkat vid LiU. Den övergripande slutsatsen är att bokstavligen allt har förändrats, såväl styrningen av kärnverksamheterna, d.v.s. utbildningen och forskningen, som villkoren för alla dessa verksamheters stödprocesser. Utrymmet för lokalt beslutsfattande och ansvarstagande har ökat närmast dramatiskt och ledningen på alla nivåer inom det enskilda universitetet har successivt professionaliserats på ett sätt som var tidigare generationer främmande. Med ett engelskt talesätt sågs då ledarskapet för ett universitet som "the last resort for amateurs and gentlemen". Den tiden är förbi. Med råge.

Den svenska högskolan var länge en marginell företeelse i samhället. År 1945, det år då Curt föddes, omfattade den statliga delen mindre än 10 000 studenter. Vid sidan av denna fanns en verksamhet med privat huvudmannaskap med ca 4 000 studenter. Främst till följd av en mycket stark expansion av utbildningen under 1960- och 1990-talen och en mycket betydelsefull omklassificering under 1970-talet av både gymnasial och eftergymnasial utbildning till högskoleutbildning har utvecklingen lett fram till att högskolan numera omfattar mer än 400 000 studenter.

Samtidigt har dess profil förskjutits så att den numera är avsevärt mer forskningstung än tidigare i relativa termer. Högskolan är därför den största statliga sektorn av alla - drygt 30% av alla statsanställda arbetar nu i högskolan - och omsätter ca 65 miljarder kr. Den ses också som utomordentligt betydelsefull för inte bara studenternas bildning och personliga utveckling utan också för vetenskapsbaserad yrkesutbildning, för innovationer inom alla samhällsområden och för ekonomisk tillväxt.

Helen Dannetun

Rektor

Linköpings universitet

Denna bok är att se som ett bidrag till den fortlöpande teckningen av Linköpings universitets historia. Tidigare har nämnts Christer Knuthammars båda fakultetshistoriker. Nämnas bör också Ingemar Linds "En akademisk resa" där han, förutom sin tid som student och forskarevid Uppsala universitet och sin rektorstid vid Örebro universitetet, även beskriver sin tid som verksam i Linköping, vid universitetsfilialen, Linköpings högskola (LiH) och vid Linköpings universitet. Lennart Sturesson behandlar i sin monografi "TV som undervisningsteknologi. Exemplet Linköpings tekniska högskola" experimentet med tv som verktyg i undervisningen, ett försök som har en central roll i vårt intervjumaterial. Gunnar Richardsson beskriver i studien "Hur Örköpings universitet och XTH blev Linköpings universitet och Tekniska högskola" vilka faktorer som avgjorde att Linköping blev staden för satsningen på en ny högskola. Sist i denna bok finns en lista över litteratur om Linköpings universitet.

Många har bidragit i arbetet med att realisera detta projekt. Vi vill först och främst tacka alla våra intervjupersoner, aktörer som har bjudit på sin tid och så frikostigt berättat om sina erfarenheter. Paola Svensson på Linköpings föreningsarkiv och Johnny Gustavsson på Östgöta Correspondenten har generöst bistått oss i utnyttjandet av Östgötens respektive Correns rikhaltiga bild samlingar.

Många är de bland tidigare och nuvarande anställda vid LiU vilka hjälpt till med att identifiera dem som förekommer på bilderna i boken. Art director Peter Modin vid LiU:s kommunikationsavdelning har svarat för oumbärliga insatser när det gäller bokens grafiska formgivning.

Framhållas ska även värdet av att ha kunnat dra nytta av Gunnar Elfströms rika lincopensiska vetande och av att ha fått repliera på Karin Christofferssons (Klara språket) och Johan Hagesunds (DIBB förlag) rutinerade korrekturgranskningsinsatser.

Till alla - sålunda nämnda och onämnda - ett djuptkänt och stort TACK!

Christer Knuthammar    Eli Hjorth Reksten

This is the application for the RoboCup 2015 StandardPlatform League from the ”LiU Robotics” team. In thisdocument we present ourselves and what we want to achieve byour participation in the conference and competition

Under 2019 startade ett samarbete mellan Dokument- och arkivenheten, Juristenheten och Universitetsbiblioteket kring hanteringen av forskningsdata. Frågan har aktualiserats bland annat genom att kraven på efterlevnad av offentlighets- och sekretesslagen och arkivlagen vad gäller forskningsdata har ökat. Mängden frågor som rör forskningsdata ur olika aspekter har också ökat. Även införandet av dataskyddsförordningen GDPR och diskussionen kring öppna data har ökat kraven på hanteringen av forskningsdata och forskningshandlingar i stort. Samtidig fick forskningsdirektören ett uppdrag i LiU:s verksamhetsplan1 (2018) från universitetsledningen att inventera universitetets forskningsdata.

Tidigt i processen stod det klart att även om frågorna om efterlevnad av offentlighets- och arkivlagstiftningen å ena sidan och frågan om öppen tillgänglighet av forskningsdata å andra sidan ofta betraktas som två olika organisatoriska stuprör har de stor beröring. Inte minst för forskare som förväntas ta hänsyn till båda i sitt arbete med forskningsdata.

Det övergripande syftet med kartläggningen är att ge en bild av vilken forskningsdata som finns vid LiU och hur den hanteras i dagsläget. Det är viktigt att påpeka att syftet med intervjustudien inte har varit att få en heltäckande bild av vilken forskningsdata som finns och hur den i dagsläget hanteras av forskare.

Tillämpningen av offentlighets- och arkivlagstiftningen (inklusive frågan om hur allmänna handlingar ska hanteras) har vi här diskuterat under benämningen ”bevara”. Frågor kopplade till tillgängliggörande av öppna data har vi här diskuterat under benämningen ”tillgängliggöra”. För mer bakgrund, information och diskussion av begreppen hänvisar vi till en uppföljande rapport som analyserar intervjuerna.

At Linköping university, a model to facilitate impact and bridge the gap between research, education, and business creation, has been developed. It is named “ComICIR”, which stands for Commercialization of Innovative Challenges from Industry and Research. The model allows researchers, firms, and students to work in a co-creation process that are built on the following five steps: (1) research validation, (2) idea generation, (3) idea validation, (4) idea evaluation and, (5) innovation strategy. In the paper, we describe the model and analyse how challenges and ideas could be developed and experientially based pedagogical approaches could be adjusted in order to benefit the regional ecosystem of research, education and industry and contribute to reaching increased impact of innovative ideas and ventures. Our main finding is that CBL is beneficial but requires close cooperation between teachers and innovation support actors. Flexibility is needed to fit the purpose of the course as well as the needs of the challenge providers. Hence, challenges need to be categorized and qualified to take into account the aim and scope of the challenge as well as its degree of development as this affects how the challenges should be written and treated to get the best outcome.

En antologi från Birgittajubileumsåret 2003 vid Linköpings universitet innehållande essäer av Lars Bergquist, Renée Frangeur, Hans Furuhagen, Hedda Gunneng, Börje Westlund, Anne-Marie Landtblom, Ingemar Lindaräng, Erik Lindberg, Ruth Rajamaa, Nina Sjöberg och Ebba Witt-Brattström

Research on upholstery work from a culturally historical and technical conservation perspective is a relatively new field. Previously the important aspects regarding furniture have focused on design and the work of joiners – rather than the upholstery work. This book is a result of the first international conference in Europe with focus on the upholstery history. The symposium addressed the conservation of upholstery work and the history of filling materials and techniques. The conference was held in Vadstena, Sweden and hosted by Linköping University.

During the symposium, a number of studies were presented and discussed. We now have the pleasure to be able to release the results of those studies in this book.

By publishing this material, it is our hope that The Forgotten History of Upholstery, will be a little less forgotten!

Table of Contents 

Karin Lohm Introduction pp. 6-7

Adrian Smith Impressions of the Conference pp. 8-9

Elizabeth Lahikainen Asking Good Questions pp. 11-16

Elizabeth Lahikainen Things to Consider: Ten Research Topics or Categories Used for Thorough Upholstery Treatment Decisions, pp. 17-29

Nancy Britton with Mark Anderson The Evolution of American Upholstery Techniques: 1650-1900, pp. 30-80

Heather Porter The History of Cushions and the Use of Feathers in Upholstery: 1580-1800 pp. 81-105

Anne Battram The Historic Use of Slipcovers pp. 106-117

Nancy Britton and Heather Porter Upholstery Springs: Their Introduction and Early Development in Britain and America pp. 118-147

Mats Grennfalk The Forgotten History of Upholstery in Sweden: with a Focus on 17th Century and Early 18th Century Furniture pp. 148-155

Xavier Bonnet Documentation: an Important Step Before Conservation pp. 156-169

Nicola Gentle A Review of Carriage Trimming in 19th Century England pp. 170-181

Martin Ciszuk The Reconstruction of a Mid-19th Century Brussels Carpet pp. 182-185

Joelle D J Wickens Documenting the Globe: Recording and Conserving Modern Upholstery Techniques and Materials Before They Disappear pp. 186-196

Agathe Strouk The Study and ConservationTreatment of an 18th Century Wheelchair pp. 197-209

Kirsi RumbinUpholstery Conservation – Foam Rubber and its Effect on the Textile Parts of the Chair 210-217

Gwen Spicer Extraordinary Findings: The Conservation and Investigation of an Italian Renaissance Dantesca Chair 218-231

David Bayne, Nancy Britton, Deborah Lee Trupin The ”Camelback” Sofa – an Example of Late 18th Century American Upholstery Techniques pp. 232-275

Kathryn Gill An Evaluation of A Portable X-radiographic Unit for the Examination of Fragile Upholstered Furniture Inside Historic Houses pp. 276-286

Barnen i skogen handlar om Noras svärmor Sonja som till följd av demenssjukdom går tillbaka i barndom. När hon börjar tala om syskon som ingen tidigare har hört talas om tror Nora inledningsvis att det är figurer sprungna ur Sonjas förvirrade tillstånd, men har ändå en känsla av att det är något som inte stämmer. Det är inledningen på en rad efterforskningar där Nora bland annat tar hjälp av Frida.

Det här är en bok om de platser där böcker möter sina läsare och de människor som är verksamma där, deras arbete, deras drivkrafter, deras tillfredsställelser och otillfredsställelser.

Läsandets betydelse på individuell och samhällelig nivå uppmärksammas överallt samtidigt som många verksamheter lever under svåra ekonomiska förhållanden. Vad innebär nya villkor, ny teknik och nya kommunikationskanaler för biblioteken, bokhandeln och antikvariaten? Många engagerade aktörer tänker nytt, utvecklar, traditionen och arbetar fram nya förhållnings- och distributionssätt för att föra ut boken till läsaren.

Författarna har rest kors och tvärs i landet, besökt stora och små, idealister och realister, rutinerade och mindre erfarna personer och verksamheter i storstäder, mindre orter och på landsbygd, som alla står mitt uppe i den utmaning som ligger i att bära boken rätt.

The presentation aims to discuss students' perceptions of support from peers and teachers, organising and planning studies in distance learning, perceptions of students' own learning, and perceptions of inclusion in digital teaching. The discussion will be grounded in survey results from a pilot project and in relation to Universal Design for Learning, where inclusion is a key element.

The aim of this study was to examine cross-cultural differences, as operationalized by Schwartzs refined theory of basic values, in burnout levels among psychotherapists from 12 European countries during the coronavirus disease (COVID-19) pandemic. We focused on the multilevel approach to investigate if individual- and country-aggregated level values could explain differences in burnout intensity after controlling for sociodemographic, work-related characteristics and COVID-19-related distress among participants. 2915 psychotherapists from 12 countries (Austria, Bulgaria, Cyprus, Finland, Great Britain, Serbia, Spain, Norway, Poland, Romania, Sweden, and Switzerland) participated in this study. The participants completed the Maslach Burnout Inventory-Human Service Survey, the revised version of the Portrait Values Questionnaire, and a survey questionnaire on sociodemographic, work-related factors and the COVID-19 related distress. In general, the lowest mean level of burnout was noted for Romania, whereas the highest mean burnout intensity was reported for Cyprus. Multilevel analysis revealed that burnout at the individual level was negatively related to self-transcendence and openness-to-change but positively related to self-enhancement and conservation values. However, no significant effects on any values were observed at the country level. Male sex, younger age, being single, and reporting higher COVID-19-related distress were significant burnout correlates. Burnout among psychotherapists may be a transcultural phenomenon, where individual differences among psychotherapists are likely to be more important than differences between the countries of their practice. This finding enriches the discussion on training in psychotherapy in an international context and draws attention to the neglected issue of mental health among psychotherapists in the context of their professional functioning.

Objective: The aim of this study is to examine the amount of the total variance of the subjective well-being (SWB) of psychotherapists from 12 European countries explained by between-country vs. between-person differences regarding its cognitive (life satisfaction) and affective components (positive affect [PA] and negative affect [NA]). Second, we explored a link between the SWB and their personal (self-efficacy) and social resources (social support) after controlling for sociodemographics, work characteristics, and COVID-19-related distress.Methods: In total, 2915 psychotherapists from 12 countries (Austria, Bulgaria, Cyprus, Finland, Great Britain, Serbia, Spain, Norway, Poland, Romania, Sweden, and Switzerland) participated in this study. The participants completed the Satisfaction with Life Scale (SWLS), the International Positive and Negative Affect Schedule Short Form (I-PANAS-SF), the General Self-Efficacy Scale, and the Multidimensional Scale of Perceived Social Support.Results: Cognitive well-being (CWB; satisfaction with life) was a more country-dependent component of SWB than affective well-being (AWB). Consequently, at the individual level, significant correlates were found only for AWB but not for CWB. Higher AWB was linked to being female, older age, higher weekly workload, and lower COVID-19-related distress. Self-efficacy and social support explained AWB only, including their main effects and the moderating effect of self-efficacy.Conclusions: The results highlight more individual characteristics of AWB compared to CWB, with a more critical role of low self-efficacy for the link between social support and PA rather than NA. This finding suggests the need for greater self-care among psychotherapists regarding their AWB and the more complex conditions underlying their CWB.

I denna rapport presenteras resultaten av utvecklingsarbetet MedLed. Syftet med MedLed har varit att skapa tydlighet och enkelhet i hur Linköpings universitet (LiU) ser på och hanterar frågor om ledarskap, chefskap och medarbetarskap för att medverka till ökad hållbarhet hos chefer/ledare och medarbetare. Upprinnelsen till MedLed är fyra utmaningar som identifierats av LiU:s ledning, HR-enheten och forskare vid HELIX Competence Centre. Övergripande handlar dessa utmaningar om att möta förändrade krav på chefer, ledare (t.ex. forskningsledare, utbildningsledare, programansvariga, studierektorer) och medarbetare. Fyra målsättningar har guidat arbetet i MedLed:

• · Bidra till en långsiktigt minskad stressnivå och ett ökat välbefinnande hos LiU:s anställda.
• · Skapa en tydlig bild av vad som förväntas av chefer, ledare och medarbetare vid LiU.
• · Utveckla ett evidensbaserat och LiU-gemensamt synsätt på ledarskap, chefskap och medarbetarskap som kan användas i utbildning, rekrytering och karriärutveckling.
• · Erbjuda stöd till organisationen för bearbetning och reflektion kring det utvecklade synsättet på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

Som underlag för föreliggande rapport har flera olika typer av data samlats in och analyserats. En litteraturöversikt med inriktning mot att sammanställa teorier och tidigare forskning inom området genomfördes för att skapa en god vetenskaplig förankring. För att hitta verksamheter som har innovativa synsätt på hur chefs-, ledar- och medarbetarskap kan utvecklas och integreras har ”benchlearning” genomförts med 13 externa organisationer. Vidare utgörs en central del i materialet av intervjuer med ledningsrepresentanter, chefer, ledare, medarbetare och HR-specialister inom LiU. Syftet med intervjuerna var att skapa en bild av hur dessa olika kategorier av anställda ser på och pratar om ledarskap, chefskap och medarbetarskap. Vidare har också data samlats in genom en dokumentstudie med syfte att kartlägga i vilka dokument som förväntningar kommuniceras samt att ge förslag på hur dessa skulle kunna renodlas och förenklas.

Resultaten från benchlearningen visade att det i samtliga studerade organisationer finns en syn på framtida utmaningar för chefer, ledare och medarbetare som matchar dem som identifierats för LiU. Vidare framträdde också bilden av att medarbetarna i högre utsträckning än tidigare ses som ledare i betydelsen att de förväntas ta ansvar både för egna arbetsuppgifter, men också för organisationens i stort. Detta ansvar kommuniceras i flera av organisationerna genom olika typer av värdeord. När det gäller mer konkreta arbetssätt som kan vara intressanta för LiU kan nämnas ett fokus på olika typer av arbetsplatsbaserat lärande som metoder för att generera och sprida kunskaper om behov och utmaningar för ledare, chefer och medarbetare. Vidare förekommer det i organisationerna också ett större fokus på medarbetarnas kompetensutveckling vad gäller medarbetarrollen än vad som idag finns på LiU.

I resultaten av intervjuerna framkom att de identifierade utmaningarna för LiU känns igen av medarbetarna. Vidare framträdde också en mer fördjupad bild av hur utmaningarna kommer till uttryck i det dagliga arbetet. Resultaten visade också att synen på chefs- och ledarskap ser olika ut beroende på vilken del av organisationen som tillfrågades, men att det finns viss samsyn vad gäller önskvärda beteenden hos chefer och ledare. Gällande medarbetarskapet pekade resultaten på att detta för de flesta är ett positivt laddat begrepp, men det förekom också mer kritiska utsagor i materialet. Tack vare stor frihet i arbetet ansåg respondenterna att det finns goda möjligheter till ansvarstagande, men här pekade resultaten också på motsättningar mellan tydlighet och flexibilitet, konkurrens och samarbete samt mellan individualism och kollektivism. I intervjuerna framkom också synpunkter på universitetsledningen. Bland annat lyftes att ledningen bör agera transparent och inkluderande, att det behövs uttalade mål för helheten samt att medarbetarens del i relation till mål och visioner bör tydliggöras.

Utifrån dokumentstudien konstaterades att många dokument vid LiU är äldre och i behov av att uppdateras eller tas bort. Vidare gör det stora antal totala dokument, och olikheterna i deras innehåll när det kommer till krav och förväntningar på chefer, ledare och medarbetare vid LiU, att det uppstår en otydlighet. Sammantaget ansågs listorna över vad som förväntades av ledare, chefer och medarbetare vid LiU också innehålla väldigt många punkter. Vidare visade studien också att det är oklart hur dokumenthierarkin ser ut, vilken terminologi som ska gälla och hur olika begrepp ska definieras. Det framkom också att dokumenten till stor del fokuserar på formell ledning, såsom chefskap eller medarbetarskap. Däremot saknas centrala dokument som tydligt lyfter fram andra positioner vid LiU där ledarskap är viktigt, såsom exempelvis forskningsledare.

I rapportens avslutande kapitel diskuteras studiens resultat. Här argumenteras för att resultaten illustrerar att det inom LiU som organisation inryms flera olika logiker och styrformer som påverkar hur vi ser på chefer, ledare och medarbetare. Den formella linjeorganisationen består t.ex. både av byråkrati och management, medan det i mer gränsöverskridande miljöer finns både management och kollegialitet. Det egna vetenskapliga fältet styrs till stor del av de kollegiala idealen. Viss byråkrati återfinns naturligtvis även här, men ofta kan själva forskningen snarare liknas vid en ”adhokratisk” organisering. Det är också viktigt att uppmärksamma att de olika logikerna i rummen och styrformerna ibland riskerar att ”krocka” med varandra. En ökad grad av medvetenhet om de fyra rummens och styrformernas särdrag och syften kan underlätta för medarbetare att kunna förhålla sig till och hantera olikheterna. Vidare konstateras att detaljerade instruktioner för ledarskap, chefskap och medarbetarskap inte tycks vara möjliga, eller lämpliga att formulera centralt vid LiU, men att det går att urskilja några mer övergripande och förenande punkter som sammanfattar LiU:s syn på ledarskap, chefskap och medarbetarskap.

n/a

HORIZON 2020 was the European Commission’s Framework Programme for Research and Innovation between 2014 and 2020. With a budget of nearly €80 billion, it was the largest financial instrument for research and innovation ever in the European Union. Its predecessor, the 7th Framework Programme for Research and Technological Development (FP7), for the period 2007–2013, had a budget of just over €50 billion.

Almost 35 500 projects received funding within Horizon 2020 (H2020). Of these, Swedish organisations participated in a little more than 10%. Linköping University (LiU) participated in 117 projects within H2020. Based on number of participations and funding received, Linköping University positioned itself as 9th in Sweden, re­ceiving just over €51 million in EU contribution. The purpose of this report is mainly to provide a general overview of the research projects funded by Horizon 2020 at Linköping University. The statistics have been collected from the European Commission’s reporting platform Horizon Dashboard, the European Commission’s Funding & Tenders Portal, and the LiU Grants Office Horizon 2020 database.