Ett etnografiskt fältarbete handlar om möten. Möten med nya människor, nya sammanhang och nya insikter. Det kan vara både spännande och krävande, och för att lyckas behövs noggrann planering och genomtänkta metoder. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter diskuterar författaren allt från praktiskt upplägg för studien och etiska perspektiv till analysarbetet och konkreta skrivråd.

Boken är organiserad i fem kapitel som beskriver hela forskningsprocessen – före, under och efter fältarbetet:

Planering, handlar till stor del om hur ett fältarbete kan struktureras i tid och plats.

I fält, tar upp det etnografiska fältarbetets två vanligaste metoder: observation och intervju.

Andra metoder, är en genomgång av några andra metoder, t.ex. enkäter, skuggning, fokusgrupper, dagböcker med mera.

Det analytiska stadiet, beskriver hur etnografiska fältdata kan analyseras utifrån grundad teori.

Vid skrivbordet, ger förslag på två modeller som kan användas när resultaten från det etnografiska fältarbetet ska sammanställas. Här berörs även referenssystem m.m.

Confessio Augustana utgavs år 1530 och utgör en av den reformatoriska rörelsens centrala dokument och har även använts som en ekumenisk utgångspunkt. Denna utgåva av Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

Augsburgska bekännelsen är en nyöversättning med kommentarer av Rune Söderlund. Utgåvan innehåller även en parafrasering, av Hans Lindholm, som gör texten ännu mer lättillgänglig. Den svenska texten presenteras parallellt med originaltexten på latin.

Vad innebär det att vara realist rörande medicinska mätvärden, dvs. det värde en patient får på en viss specifik mätning, t.ex. i samband med ett sjukhusbesök, där läkaren försöker avgöra om det föreligger en sjukdom?1 Vad är man realist om – och vad finns det för alternativ när det gäller att tolka mätvärdens ontologiska status? Frågan kanske kan formuleras på flera olika sätt, men den kan ses som en fråga om ontologi, dvs. vad finns? Förutom sjukdom och mätvärde behöver också referensvärde analyseras. Referensvärden används för att kunna avgöra om sjukdom föreligger och baseras på mätvärden från friska individer. I den här artikeln vill vi använda oss av två av positionerna (aristotelisk realism och nominalism) från den klassiska universaliestriden för att analysera förhållandet mellan sjukdom, referensvärden och mätvärden inom medicin. Låt oss börja med att titta på universaliestriden.

Friluftslivets pedagogik inkluderar inte bara naturkunskap, friluftsteknik och utomhuspedagogik utan också ekologi, humanekologi, geografi, miljö- och samhällsfrågor, historia, hälsa, biologi, slöjd och massor med praktiska aktiviteter - såväl för det tätortsnära som det fjärran friluftslandskapet.

Jag är etrusk, sa en medelålders man när han presenterade sig för mig. Jag hade just kommit till Tarquinia för ett antropologiskt fältarbete och detta sätt att presentera sig väckte min nyfikenhet. Sedan tidigare var jag väl bekant med städerna Blera och Cervteri, som liksom Tarquinia ligger norr om Rom i den delen av Italien som för mer än två tusen år sedan utgjorde etruskernas rike, men aldrig hade jag hört någon uttrycka sin identitet på detta sätt.  Det skulle dock visa sig att den här mannen var bara den första i raden av Tarquiniabor som jag mötte som uttryckte sin identitet genom att kalla sig etrusk. I det följande kommer jag att visa hur det görs och jämföra det med situationen i Blera och Cerveteri samt ge en möjlig förklaring till de skillnader städerna emellan som jag kunnat notera.

In order to give all children equal opportunities in school, methods to prevent early differences are needed. The overall aim of this study was to investigate the effectiveness of two structured teaching methods: Math in Action, characterised by physical activity and music, and common numerical activities. Children (28 girls, 25 boys) were assigned to 1 of the 2 conditions during a period of 3 weeks (2 times a week for a 30-minute session). The results show that children who learn mathematics in an environment characterised by physical activity and music develop their mathematical abilities significantly more than children who learn mathematics through common number activities. We have also shown that children with different motor skill abilities benefit from learning mathematics in an environment characterised by physical activity and music.

Dårskap och vänskap är sjunde boken av sjutton planerade i Libris kommentarserie Nya testamentets budskap, NTB. Det finns tre huvudmål med utgivningen: Att förklara bibeltexternas bakgrund och budskap i deras eget sammanhang. Att reflektera över texternas budskap och tillämning idag. Att presentera kommentarerna med ett vardagligt och tillgängligt språk. Denna bok är en bibelkommentar över Galaterbrevet och Filipperbrevet

For liberalism, values such as respect, reciprocity, and tolerance should framecultural encounters in multicultural societies. However, it is easy to disregardthat power differences and political domination also influence the culturalsphere and the relations between cultural groups. In this essay, I focus onsome challenges for cultural pluralism. In relation to Indian political theoristRajeev Bhargava, I discuss the meaning of cultural domination and epistemicinjustice and their historical and moral implications. Bhargava argued thatas a consequence of colonialism, “indigenous cultures” were inferiorized,marginalized, and anonymized. Although cultures are often changing dueto external influences, I argue that epistemic injustice implies that a cultureis forced to subjection, disrespected, and considered as inferior and that itthreatens the dominated people’s epistemic framework, collective identity,and existential security. Finally, I refer to John Rawls’s theory of politicalliberalism as a constructive approach to avoid parochialism and Westerncultural domination.

Det förflutna är aldrig dött, konstaterade författaren William Faulkner en gång, det är inte ens förflutet. Detta är ett ledmotiv i Göran Collstes bok om historisk rättvisa med exempel från Namibia, Kongo, Kenya, Indien och en rad andra länder som drabbades av kolonialismens gissel.

Det är uppenbart att kolonialismens destruktiva följder inte upphörde med kolonialväldenas fall och att många av dagens globala kriser har sin grund i den koloniala världsordningen. De länder (däribland Sverige) som berikade sig på utplundringen av de koloniserade folken har en moralisk skyldighet att gottgöra det som har hänt och därmed försöka upprätta en ny moralisk jämvikt.

Collste visar hur en sådan gottgörelse- och försoningsprocess kan gå till i praktiken och belyser också mer specifika frågor som återlämnandet av museiföremål till ursprungsbefolkningar. Även den globala uppvärmningen – som huvudsakligen drabbar de länder som har minst skuld till den – har en viktig gottgörelsedimension.

Collste undersöker därtill – och med stöd av filosofer som John Rawls, Thomas Pogge och Rajeev Bhargava –historisk rättvisa på ett mer övergripande begreppsligt, kulturellt och historiskt plan. Hur förhåller sig gottgörande rättvisa till fördelningsrättvisa? Måste realpolitik och moral alltid befinna sig på kollisionskurs? Vad kan vi dra för lärdomar av Sydafrikas försoningsprocess och Internationella brottmålsdomstolen? Att vi fortfarande har mycket att lära torde det inte råda något tvivel om.

Inledning till etiken är sedan många år en uppskattad introduktion till etiskt tänkande. Här presenteras på ett inspirerande och klargörande sätt grunderna för etisk argumentation och förhållandet mellan etik och religion. Normativa etiska teorier som utilitarism, pliktetik samt kontrakts- och rättighetsteorier behandlas, liksom etiken inom kristendom, islam och buddhism. I boken diskuteras också aktuella frågor inom tillämpad etik och yrkesetik.

Denna fjärde upplaga har aktualiserats och omarbetats samt försetts med tre nyskrivna kapitel: ett om mänskliga rättigheter, ett om etik och mångkulturalism samt ett om idrott och etik.

n/a

n/a

Syftet med denna produktionsuppsats har varit att undersöka vilka termer slöjdlärare använder om eleverna för att beskriva deras praktiska och teoretiska färdigheter när de slöjdar i skolan, samt undersöka hur slöjdlärarna beskriver föreningen av teoretiska och praktiska färdigheter och kunskaper hos eleverna när de slöjdar. Resultatet pekar på att slöjdlärarna beskriver elevernas färdigheter till övervägande del med teoretiska termer kontra praktiska termer. En bakomliggande faktor till detta skulle kunna vara att svensk skolslöjd sedan 2011 har, i läroplanen från detta år, fått ett ökat fokus på processen och inte som tidigare, på produkten (Skolverket 2011: reviderad 2016).

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur lärande i matematik kan främjas av ett estetiskt inspirerat arbetssätt samt om det finns skillnader i resultat mellan barn som är motoriskt starka respektive barn som är motoriskt svaga. Avsikten är också att undersöka vilka aktiviteter och lekar som lämpar sig för att träna barnens förmåga inom valt matematikområde. I studien jämförs matematikutveckling hos två grupper av sexåringar, en grupp (EL) som undervisats genom estetiska lärprocesser, och en grupp (NL) som arbetat med numeriska lekar i den ordinarie förskoleverksamheten.

1. Vilka skillnader i matematikresultat finns det mellan EL och NL? (Se resultat Del 1)
2. Vilket samband finns mellan hur frekvent övandet av en matematisk förmåga förekommit i aktiviteterna och matematikresultat? (Se resultat Del 2)
3. Vilka relationer finns det mellan barnens motoriska förmågor och deras matematikresultat?
   1. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som har mindre god eller dålig motorisk förmåga? (Se resultat Del 3 :1)
   2. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har god motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har en god motorisk förmåga? (Se resultat Del 3:2)
   3. Vilka skillnader i resultat finns det mellan barn som undervisats genom estetiska lärprocesser och som har mindre god eller dålig motorisk förmåga jämfört med barn som undervisats med numeriska lekar och som har mindre god eller stora motoriska svårigheter? (Se resultat Del 3:3)
   4. Vilka aktiviteter lämpar sig för att träna de olika matematiska förmågor som matematiktestet prövar? (Se resultat Del 4).

Uppsatsen undersökte handstickningens sociala status under åren 1838–1845 via stickhandböcker som publicerades kring de brittiska öarna under den nämnda tiden. Studien har genomförts med en kvalitativ textanalys av totalt 5 olika stickböcker och författare. Syftet var att utröna stickningens sociala status med hjälp av stickböckernas tilltänkta målgrupp, författarnas egna noteringar om stickningen, stickbeskrivningarnas inriktning och materialanvändningen för framförandet av stickbeskrivningarna. Resultatet blev att handböckerna riktade sig till de övre klasserna av samhället och framförallt var målgruppen för böckerna kvinnor. Materialanvändningen i handböckerna visade till största del på exklusiva material och stickbeskrivningar var ofta dekorativa. Stickningen blev klassat högt i status under tiden, inom den kvinnliga sfären, då utförandet av tekniken sågs som en fritidssysselsättning och ansågs som ett värdigt utförande för damer.

Den svenska skolan skall bl.a. vila på en kristen tradition enligt Lgr 11, men benämner inte närmre vems kristna tradition eller hur denna tradition bör ta sin form i klassrummet. Att tolka den kristna traditionen kan göras på många sätt, men för att exemplifiera problematiken i tolkningar så utgår uppsatsen från att belysa hur mångfacetterat ett resultat kan bli även vid ett par utvalda bibelberättelser från en relativt homogen grupp uttolkare. Syftet för den här konsumtionsuppsatsen är att undersöka vad kvinnliga exegeter belyser när de beskriver hur kvinnor interagerar med Jesus i två utvalda berättelser ur Nya testamentets evangelier. Exegeternas beskrivningar utreds också komparativt för att finna skiljaktigheter och liknelser. Vidare förs det även en didaktisk diskussion kopplat till skolans religionsundervisning om hur tolkningar kring en och samma berättelse som didaktiskt medel kan berika undervisningssammanhang i klassrummet.     Resultatet i uppsatsen visar både hur exegeterna har laborerat fram sina tolkningar och vad dessa tolkningar resulterat i för bibelberättelserna. I ett komparativt arbetssätt utvidgar exegeterna kontexten för bibelberättelserna på macronivå för att understödja den närmre analys de för på micronivå. De finner stöd i bl.a. lingvistik, utombibliska dokument och kulturella företeelser för att understödja deras argumentation om kvinnorna i de bibliska berättelserna. Kvinnorna i de båda bibliska berättelserna porträtteras på ett nytt sätt och utmärks av vissa exegeter till både apostel och lärjunge.     Resultatet för den religionsdidaktiska diskussionen utmynnas i både hur elever och främst lärare bör anamma en reflexivitet för att granska sig själva och hur tolkningar görs i vardagen för att kartlägga mönster där exotifiering och maktförskjutningar sker när religioner behandlas i klassrummet. Religionsdidaktikernas pedagogiska verktyg gynnar elevernas analyserande förmågor och kritiska tänkande vid exempelvis komparativa tolkningsövningar av urkunder. Hos läraren uppmanas en självkännedom genom att aktivt kunna belysa hur tolkningar av religioner förs i klassrummet och ifall det görs på någons bekostnad. Genus förs som en diskussionspunkt i förhållande till uppsatsens val att låta kvinnor ta plats och tolka religion. Genom genus kan en androgyn syn på religionsdidaktik framföras och låta en inkludering ske i religionsdiskursen där kvinnor inte längre är en åtskild minoritet inom religion, utan en aktiv och inkluderande part.  

Kunskapsöversikten bygger på en genomgång av resultat och slutsatser från vetenskapliga och systematiska översikter där författarna sammanställt forskning som belyser hur skolprestationer främst bland barn i grundskoleålder påverkas av utomhusundervisning, av regelbunden fysisk aktivitet och/eller naturkontakt.

Kunskapsöversikten visar att evidensen är tillräckligt stark för att konstatera att utomhusundervisning bidrar positivt både indirekt och direkt till skolprestation och skolresultat. Extremt få studier, endast någon enstaka, kan påvisa ett samband mellan utomhusundervisning och negativa effekter på elevernas lärande, pedagogernas arbetssituation eller på skolverksamheten i stort. Slutsatsen är att det finns tillräcklig stark evidens för att rekommendera mer utomhusundervisning i skolans pedagogiska verksamhet – eftersom inslag av undervisning i kombination med utomhusvistelse genererar en rad positiva effekter på elevers lärande, hälsa, fysiska aktivitet och deras personliga och sociala utveckling. Sammantaget visar översikten:

• att utomhusundervisning leder till en lång rad positiva effekter för elever i grundskoleålder, till exempel förbättrad inlärning (ökad kognitiv förmåga, koncentration, arbetsminne, och studiemotivation),
• att evidensen är tillräckligt stark för att det är möjligt att överväga implementering av fler utomhusbaserade inslag i undervisningen bland barn och elever i hela utbildningssystemet,
• att evidensen är tillräckligt stark för utomhusundervisningens positiva kognitiva effekter, vilket gör det möjligt att överväga en förstärkning av befintliga såväl som inrättande av nya nationella utbildningsinsatser som främjar utomhusundervisning, fysisk aktivitet, samt naturkontakt i grundskolan, till exempel genom att involvera landets lärosäten med lärarutbildning i ett gemensamt utvecklingsarbete på nationell nivå,
• att utomhusundervisning ligger i linje med moderna pedagogiska modeller för skolutveckling, undervisning och lärande.

Stöd för ökad måluppfyllelse och god folkhälsa

Forskningen visar att utomhusundervisning med regelbunden fysisk aktivitet och naturkontakt både direkt och indirekt kan ha positiva och meningsfulla effekter på lärande, skolprestationer, hälsa och välbefinnande, samt på elevernas personliga och sociala utveckling.

De statistiska effekterna (effektmåtten) ligger vanligtvis på en låg till måttlig nivå. Men på samhällsnivå skulle de potentiellt kunna få stor relevans ur ett folkhälso- och skolperspektiv genom att bidra till högre måluppfyllelse inom grundskola, förskoleklass och fritidshem. Detta under förutsättning att program och kompetenshöjande åtgärder för utomhusundervisning införs i bred skala och är långsiktiga. Forskningen påtalar att tidsmässigt längre och mer omfattande utbildningsprogram eller insatser uppnår större effekter både motoriskt, socialt och kognitivt än korta och sporadiska pedagogiska insatser.

Stark evidens för faktorer som indirekt påverkar skolprestationer

Forskningen visar att regelbunden fysisk aktivitet med utökad rörelse och naturkontakt under skoldagen generellt leder till positiva effekter på inlärningsförmåga, skolprestationer och på en lång rad faktorer som är av betydelse för elevers utveckling men också för undervisningen. Betydelsefulla vetenskapliga argument finns för att utomhusundervisning – jämfört med när elever undervisats helt eller till stor del inomhus med mer eller mindre traditionella undervisningsstrategier – främjar faktorer som indirekt påverkar skolprestationer såsom förbättrad koncentration, arbetsminne samt personlig och social utveckling. Forskningen visar att detta i sin tur kan leda till ökad studiemotivation, förbättrad självkänsla, självkontroll och impulskontroll, kreativitet, samarbetsförmåga samt intention till en hälsosammare livsstil (motion och matvanor). Hög grad av fysisk aktivitet, liksom regelbunden naturkontakt under skoldagen och i undervisningen, uppvisar samband med skolprestation och med en lång rad faktorer som indirekt påverkar skolresultaten i positiv riktning hos elever.

Mer undervisningstid i teoretiska ämnen leder inte till bättre resultat

Forskningen visar att ökad fysisk aktivitet under skoldagen eller utökad undervisning i Idrott & hälsa inte leder till sämre resultat i teoretiska ämnen. Den mesta forskningen tyder tvärtom på att mer fysisk aktivitet leder till positiva effekter på skolresultat i teoretiska ämnen för elever, även om mer forskning behövs inom området.

Inte heller en ökning av antalet undervisningstimmar i teoretiska ämnen, på bekostnad av bland annat Idrott & hälsa, leder till bättre resultat i teoretiska ämnen. Flera forskare och systematiska översikter påpekar också att en ökning av inomhusundervisning i teoretiska ämnen till och med kan öka risken för fysisk och psykisk ohälsa hos eleverna.

Mer longitudinell forskning behövs

För att öka skolans måluppfyllelse, förbättra skolresultat och främja sunda levnadsvanor bland barn och unga, visar kunskapsöversikten att det finns tillräckligt stark evidens för att överväga systematisk implementering av utomhusbaserad undervisning i skolan. En stor del av forskningsmaterialet består dock av tidsmässigt korta utvärderingar. Detta försvårar delvis möjligheten att dra mer långtgående slutsatser av hur utomhusbaserade inslag i den pedagogiska verksamheten kan bidra till en långsiktig och ändamålsenlig skolutveckling som påverkar skolresultaten i positiv riktning. Således behövs fler longitudinella studier utifrån en svensk skol- och undervisningskontext.

Kunskapsöversiktens huvudindelning

Litteraturgenomgången resulterade i att forskningsmaterialet kunde sorteras i tre huvudkategorier. I kunskapsöversikten redogörs för kunskapsläget utifrån var och en av dessa kategorier, nämligen utomhusundervisningens effekter på skolprestation, fysisk aktivitet och naturkontakt.

The present review is built on results and conclusions from scientific and systematic overviews, where the authors have studied and analysed research, which illustrates how academic performance among comprehensive school students is affected by outdoor teaching, by regular physical activities and/or contact with nature.

The review demonstrates that the evidence is strong enough to ascertain that outdoor education has a positive effect, directly as well as indirectly, on academic performance and achievements. Very few studies indicate a correlation between outdoor education and negative effects on students’ learning, teachers’ work situation, or the school situation in general.

It is therefore concluded that there is sufficient evidence for recommending more outdoor education in everyday school activities – as incidents of teaching in combination with being outdoors generate a number of positive effects on students’ learning, health, physique, as well as their personal and social development. In sum, this overview demonstrates the following:

• outdoor education leads to a number of positive effects for school age children, e.g., improved learning (better cognitive abilities, concentration, working memory, and motivation for studies),
• sufficient evidence for the possibility to introduce more outdoor-based elements in teaching among children and youth in the whole educational system,
• sufficient evidence for positive effects of outdoor education on cognition, which makes it worthwhile to strengthen existing as well as new national efforts that could enhance outdoor education, physical activities, and contact with nature in compulsory school, e.g., by involving teacher education institutions in a comprehensive development project at a national level,
• outdoor education is in line with modern pedagogical models of school development, teaching and learning.

Support for improved goal achievement and good public health

Research shows that outdoor education with regular physical activities and contact with nature can have positive and meaningful effects, both directly and indirectly, on learning, academic performance, health and wellbeing, as well as on students’ personal and social development.

The statistical effects (effect measures) are typically at a rather low to medium level. However, at a social level they could potentially be most relevant from a public health and school perspective, as they contribute to better goal achievement in the compulsory school, preschool and leisure-time centre. The conditions are, that programmes and competence-raising measures are taken to initiate outdoor teaching on a large scale and that they are long-term endeavours. According to research long-lasting and more extensive programmes are more effective, physically, socially as well as cognitively, than shorter ad-hoc educational initiatives.

Strong evidence for factors that indirectly influence school performance

Research shows that regular physical activity with mobility and contact with nature during the school day has overall positive effects on learning ability, academic performance and a number of other factors that are important for students’ development and for teaching. Essential scientific arguments exist, that outdoor teaching, compared to classroom teaching using more or less traditional teaching methods, promotes factors that have indirect effects on academic performance, such as, improved concentration, working memory, and personal and social development. According to the research this, in turn, could lead to increased study motivation, better self-confidence, self-control and impulse control, creativity, ability to collaborate, and intentions for a healthier lifestyle (physical exercise and eating habits). A high degree of physical activities, together with contact with nature during the school day and in teaching, correlates with academic performance and with a number of factors that have an indirect, positive impact on school results among students.

More time in teaching theoretical subjects does not lead to better results

Research indicates that increased physical activities during the school day or more Physical Education (PE) lessons do not have a negative influence on the results in theoretical subjects. On the contrary, most of the research indicates that more physical activities seem to have positive effects on students’ achievements in theoretical subjects, even if more research is needed in this area. Nor is there any proof that an increase in the amount of teaching hours in theoretical subjects, at the expense of e.g., physical education, has any positive effects on the results in theoretical subjects. Several researchers and systematic overviews indicate that more classroom teaching in theoretical subjects can raise the risk of physical and mental ill health among students.

More longitudinal research is needed

In order to increase goal achievement, improve academic results and promote sound everyday habits among children and youth, there is enough strong evidence in the research review for considering a systematic implementation of outdoor education in compulsory school. However, a great deal of the research consists of short-term evaluations, which makes it more difficult to draw conclusions as regards outdoor activities in school and how they can contribute to a purposeful school development that will positively influence academic achievements in the long run. In other words, more longitudinal studies are needed in a Swedish school context.

The overall layout of the research review

The present review of research literature is divided into three main sections, according to the effects of outdoor education on academic performance, physical activities, and contact with nature, respectively.

The aim of this study was to gather in-depth data to provide insights into individual, social and environmental correlates of physical activity in order to identify priority elements to design feasible and effective intervention strategies to promote regular physical activity engagement among university students in a middle-income country such as Mexico. The situation of university students (dis)engaging in moving-body practices was explored through the use of a survey based on the Global Physical Activity Questionnaire and the construction of Moving-body diaries that included visual and verbal narratives. The survey was conducted among first and fourth year students (2015, n=1046) from three different universities. Significant predictors (p < .05) were evaluated using logistic regression. Additionally, eleven students from three universities created Movingbody diaries, framing and narrating their physicalities in their social worlds. We used the situational analysis theory-method package to analyze the qualitative data. Findings showed that 8.5% of students did not meet WHO recommendations on physical activity, while, 39.7% of students did not participate in vigorous-intensity PA. Results revealed that male students, and female students who were working and studying were more likely to meet WHO recommendations on PA; while, University B students were less likely than those in University A to meet guidelines. Findings based on visual and verbal narratives indicate the existence of other factors affecting university students’ physical activity practices, such as: individual life projects and aspirations for social mobility, the process of growing up, lack of time, being tired, enjoyment of a moving-body practice, body image, desire to lose weight, health concerns, being supported by significant others, safety concerns, lack of money, bad weather and lack of accessible facilities and activities. Findings indicate that intervention strategies using multilevel approaches across social worlds, aiming to promote a moving-body culture may be most effective

The focus of this thesis is needs in the context of health care priority setting. The notion of needs has a strong standing in health care policy; however, how the idea should be understood more specifically and how it should guide decisions about priority setting remain contentious issues. The aim of this thesis is to explore how needs should be characterised in health care priority setting. This matter is approached by, first, exploring and developing the conceptual structure of health care needs, and second, discussing and suggesting solutions to normative questions that arise when needs are characterised as a distributive principle.

In the first article, the conceptual structure of needs in general and health care needs in particular is explored, and it is argued that a specific characterisation of health care needs is required.

In the second article, the notion of health care needs is explored in relation to preferences for health care within the context of shared decision-making. The paper further discusses a number of queries that arise in the intersection between what the patient needs and what the patient wants.

The third article discusses how a principle of need should handle questions about interpersonal aggregation. The paper characterises a principle of need which strikes a reasonable balance between giving priority to the worst off and the distribution of benefits with regard to interpersonal aggregation.

The fourth article discusses how a principle of need should account for the fact that patients often are badly off due to several conditions rather than one single condition. It is argued that how badly off patients are should be understood as a function of how badly off these patients are when all of their conditions (for which they need health care) are considered.

The frame story provides the terminological, theoretical, contextual, and methodological background for the discussion undertaken in this thesis. The conclusions of the articles are brought together and the discussion extended in the concluding discussion by sketching a number of conditions of adequacy for the concept and principle of need relevant for health care priority setting.  

Principles of need are constantly referred to in health care priority setting. The common denominator for any principle of need is that it will ascribe some kind of special normative weight to people being worse off. However, this common ground does not answer the question how a plausible principle of need should relate to the aggregation of benefits across individuals. Principles of need are sometimes stated as being incompatible with aggregation and sometimes characterized as accepting aggregation in much the same way as utilitarians do. In this paper we argue that if one wants to take principles of need seriously both of these positions have unreasonable implications. We then characterize and defend a principle of need consisting of sufficientarian elements as well as prioritarian which avoids these unreasonable implications.

Denna studie avser att belysa hur modebranschen har förändrats i förhållande till nya krav på en cirkulär ekonomi. Detta görs genom studera hur olika aktörer med betydelse för utvecklingen i modebranschen ser på förändringen om social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

Tidigare forskning och teori beskriver begreppsvärlden av cirkulär ekonomi.

Analysen behandlar diskursteori som visar hur modebranschen har förändrats avseende värderingar och världsuppfattningar.

Resultatet kommer fram till att nya värderingar och synsätt har ersatt traditionella värderingar, metoder och material.

Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.

Ett byggnadsverk kan omedelbart kommunicera något till betraktaren eller brukaren –genom sitt uttryck, sin funktion och placering – men är dessutom en del av ett större sammanhang. Det är nästintill omöjligt att beskriva arkitektur utan att samtidigt ägna sig åt någon form av kontextualisering. En byggnads betydelse framträder inte sällan i sin kontext – vilken kan bestå av såväl stadsbilden som en historisk epok eller en arkitekturteoretisk ram. Man kan prata om en platsbunden kontext respektive diskursiv kontext, där den förstnämnda utgår från den fysiska miljön och den sistnämnda snarare kan kopplas till tankar och ideal. Tolkningen varierar och tyngdpunkten i en studie förskjuts, beroende på vilken eller vilka kontexter vi väljer att placera in objekten i. Kapitlet visar hur kontexten påverkar tolkningen, men tydliggör även hur man kan utföra en arkitekturanalys, med utgångspunkt i Bauhausskolans arkitektur i Dessau, ritad av Walter Gropius år 1925.

Can a story survive over time? When does the story become a myth? Can methods regarding manifest and latent signals be used in concrete education concerning issues on cultural heritage?

Based on Astrid Lindgren’s internationally renowned story about “Ronja, the Robber’s daughter” (Ronja Rövardotter) the concepts of story and myth are problematized as part of an overarching textile-historical research project entitled “The Myths of All Times” (Alla Tiders Myter). Based on the costumes of the robbers, two adaptations of the story for the screen, produced over 30 years apart, are compared. The study focuses on manifest and latent signals in the expressions and contents of both movies. Parallel studies of the fairy tale of “Snow White and the Seven Dwarfes” (Snövit och de sju dvärgarna) widen the theoretical perspective.

The project is a cooperation between researchers at the department of Archaeology and Ancient History, Uppsala University, and the department for Culture and Communication at Linköping University, aiming to strengthen creative and embodied forms for analytical research and teaching.

Since the inauguration of the civil religion debate in the United States in 1967, it has been argued that the religious dimension of American presidency should be understood as a kind of civil religion, normally based upon the definition of Jean Jacque Rousseau or variations of his definition. However, in this article the author argues, based upon the empirical material presented in Public Papers of the President and elsewhere, that a more accurate description of the religious dimension of some modern presidencies is public theology. He uses the presidencies of Ronald Reagan and George H. W. Bush as case studies.